Var järnvägen(småbanan) vid Vidtskövle den enda trefasjärnvägen i Sverige ?
Var spänningen 2600 volt ?

Huruvida fler trefasjärnvägar fanns i Sverige vill jag låta vara osagt, men jag skulle inte bli förvånad om det har funnits sådana banor vid någon industri, dock inte värdiga att kallas järnvägar. Jfr t ex traverser som ofta kan ses ha kontaktledning i form av skenarrangemang för trefas.

En allmän beskrivning av Vittskövlebanan finns i ett gammalt postvagnsinlägg som återfinnes på https://www.tydal.nu/postvagnen/316234.htm vid googling.

En samtida beskrivning med mer tekniska uppgifter finns emellertid i "A.S.E.A:s EGEN TIDNING" på sid 94-95 i nr 12/1910 och fortsättning på sid 5-7 i nr 1/1911, artikelförfattare C. Wijkborn. Där framgår att elsystemet skulle förutom för bandriften användas för elektrifiering av jordbrukets små maskiner och belysning av slottet. Man skulle då använda kontaktledningen som överföringsledning med spänningen 2500V och 50Hz. Som billigaste lösning valde man trefas med två faser i luftledningen och den tredje jordad och i rälerna. Tvenne kraftstationer fanns. Den vid Widtsköfle järnvägsstation var anordnad för ångdrift med en remdriven generator på 160kVA. Vid Segesholm fanns en vattenkraftstation på 40kVA som skulle fungera som reserv. Transformatorer på 25 à 30kVA fanns för lokala behov.
Kontaktledningen hade 2st 35kvmm koppartrådar på 1050mm avstånd på normalt 5,4m över r ö k, vid vägöfvergångar 6,0m.
Banans elektriska rullande materiel bestod av ett 30 hkr:s "elektromotiv" med en sluten förarhytt i ena änden och i andra ett öppet passagerarrum med apparatrum under. Den släpringade motorn hade grundhastigheterna 10 resp 20km/h med lägre hastighet genom inkoppling av motstånd i rotorn. För belysning användes en separat transformator för 110V.

Inget nämndes om vagnmateriel eller koppeltyp. Någon som vet mer om detta?
Den 8km långa banan var tydligen i bruk fram till 1950 och revs 1951.
/CEO