Hej!

Jag heter Fredrik Åkerblom och jag jobbar som föremåls intendent på järnvägsmuseet. Jag skriver just nu min C-uppsatts i ämnet kulturvård. Efter lite arkivsökningar har jag hittat en del material som berör uppvärmningen av det första personvagnarna med sand i cylindrar. Så jag har bestämt mig för att skriva om just detta värmesystem!

Vad jag kan se så finns det inga föremål ifrån sanduppvärmningen bevarad?
Så jag tänkte väl skicka ut en liten efterlysning om det är så att någon känner till något föremål som kan vara kopplat till sanduppvärmningen i Sverige?

Eller om det är någon som eventuellt har bilder ifrån 1860-70- talet där man ser vagnarna med luckorna för cylindrarna, cylindrarna eller ugnarna i bruk?

Bifogar även lite illustrationer som fanns i arkivet.
Om någon vet något om illustrationernas ursprung får man gärna hojta till!

Jag kan tyvärr inte hjälpa dig.:-(
Men jag (och troligtvis fler än jag) skulle gärna vilja ha mer information om detta värmesystem.
Hur många cylindrar fanns i varje vagn ?
Har du räknat på hur många kWh (eller kcal) det fanns i varje cylinder ?
Fanns detta uppvärmningssystem även vid CWJ, WAJ ,SWB, KHJ, NEJ, L&HJ, CHJ, YEJ och NOJ ?

P.S.
Hur fick du jobbet som intendent ? Var det många sökande ?

På ritning Mbr 155 från 1972 över en förstaklassvagn så är det inritat behållare med lock på utsidan av korgen. Även på bilden från änden så syns behållaren inritad. Vagnen bör vara A modell 1867 från Lauenstein nr 519-521, 707-708
BJ

ja det finns som sagt många frågor gällande sanduppvärmningen och förhoppningsvis får man svar på nått till slut. jag håller fortfarande på att transkribera gamla handskrivna dokument och sammanställa allt så kan i dagsläget inte ge några svar på dina frågor!

Angående jobbet så pluggade jag tre år på föremålantikvarieprogrammet på Gotland. Det är det eller liknande utbildning inom samlingsförvaltning som oftast krävs.

oj vad bra! tack den här ritningen var hjälpsam! vart har du fått tag på den? skulle gärna ha med den i uppsatsen men skulle behöva referera till dess ursprung.

oj vad bra! tack den här ritningen var hjälpsam! vart har du fått tag på den? skulle gärna ha med den i uppsatsen men skulle behöva referera till dess ursprung.

Misstänker starkt att den återfinns i Hallgrenska samlingen som ni har på Järnvägsmuseum redan. Tar du kontakt med din kollega Robert H så tar han säkert fram Mbr 155 åt dig.

Ola Ahlström
Malmö

Man kan göra ett litet överslag på kapaciteten hos systemet. Cylinderns volym är 15,9 kubikdm enligt skissen i det första inlägget. Densiteten för torr sand är 1,6 kg per kubikdm. Alltså rymmer cylindern runda tal 25 kg sand. Jag har inte hittat någon uppgift om väremkapacitet för sand, men för granit är den 0,8 kJ/kg/grad. Den bör ju vara något liknande för sand, så då får vi 20 kJ/grad för en cylinder.

oj vad bra! tack den här ritningen var hjälpsam! vart har du fått tag på den? skulle gärna ha med den i uppsatsen men skulle behöva referera till dess ursprung.

Misstänker starkt att den återfinns i Hallgrenska samlingen som ni har på Järnvägsmuseum redan. Tar du kontakt med din kollega Robert H så tar han säkert fram Mbr 155 åt dig.

Ola Ahlström
Malmö

Så är det. Ritningen finns i "Hallgrenska samlingen". Under rubriken Ritningar / Maskintekniska / 1-999.
Du kan också ta en titt i samma digitala samling under menyn Kontrakt_korr / Fbr_Volym-1_1855-1889 och vidare med årtal så kanske du hittar något om just denna vagn och den speciella uppvärmningen

BJ

Har läst att sanduppvärmingen var dålig. Vagnarna blev kalla efter en tid. Till vilken temperatur värmdes sanden upp ?

Har läst att sanduppvärmingen var dålig. Vagnarna blev kalla efter en tid. Till vilken temperatur värmdes sanden upp ?

Det står en del om saken i 1912 års vagnlära, jag tar mig friheten att hänvisa dit för detaljer.
Jag misstänker att man inte hade någon större koll på exakt vilken temperatur sanden värmdes till, men det finns uppgifter om att den kunde vara "nästan rödglödande", vilket ju talar för åtminstone 500-600 °C. Med de temperaturerna är det inte förvånande att sanduppvärmningen var något eldfängd, och inte heller att den ställde till med olägenheter med bränd lukt mm.

På ritning Mbr 155 från 1972 över en förstaklassvagn så är det inritat behållare med lock på utsidan av korgen. Även på bilden från änden så syns behållaren inritad. Vagnen bör vara A modell 1867 från Lauenstein nr 519-521, 707-708
BJ

1867! Det innebär att detta är före den strejk som skedde 1869 som faktiskt kom att bli dödsstöten för Lauenstein. Om detta kan man läsa om i Tåg 7 2021.

Jag försökte för flera år sedan få lite information om sanduppvärmning i vagnarna, men jag gav upp rätt snart då jag åtminstone då tyckte det var väldigt svårt att få tag på information.

Precis som du själv säger i ett inlägg längre ned här så var sanduppvärmningen dålig. Historierna berättar om att när det var nypåfyllt så skulle kupéerna ha varit så varma så det var mer eller mindre outhärdligt varmt, men att sedan värmen snart skulle sjunka och att det vid nästa påfyllning med ny sand skulle ha varit helt iskallt i kupéerna som om dessa skulle ha saknat uppvärmning. Men hur lång tid det tog mellan påfyllningarna har jag inte fått fram, likaså har jag inte fått fram vilka stationer det var som hade påfyllning av sand på dessa tåg.

Jag har också träffat på berättelser om att den glödheta sanden var brandfarlig och att det till och med eventuellt ska ha satt satt eld på minst någon vagn i alla fall under den tiden.

Sanduppvärmning fanns under den här tiden även i Tyskland. Vad jag förstått så var dessa anordningar i Sverige identiska med de som man hade i Tyskland under samma tid. Eventuellt kan till och med dessa värmeanordningar i vagnarna vara tillverkade i Tyskland.

Så ett tips: Jag tror att det finns chanser att kanske hitta mer information om detta i Tyskland. I ditt ställe skulle jag söka mig dit och se om det finns bättre information om ämnet där än i Sverige. Har man tur så kanske det rentav finns någon vagn där som till och med är fullt utrustad med detta, antingen med originalutrustning, eller att de rekonstruerat värmeutrustning på någon vagn för att visa hur detta såg ut.

Så alltså, jag tror du bör söka dig till Tyskland för att se om det finns bättre information där än i Sverige, det är mitt tips.

Inte riktigt så varmt! Det jag har läst är att man värmde upp sanden till 300 grader innan den fylldes på i cylindern. Det här känner jag mig ifrån källmaterialet relativt säker på, då det är flertalet olika källor som nämner samma temperatur. För att vara säker på temperaturen så skulle man även ha haft en termometer av något slag.

Angående sanden så var man tydligen ganska försiktig med att inte övervärma sanden så att den skulle bli glödande.

ja, jag har tänkt i dom banorna men inte riktigt kommit fram till bästa sättet att söka upp den informationen i Tyskland. Sen så är mina lingvistiska kunskaper i det tyska språket något begränsade!

Intressant!
Jag bläddrade i American Railroad Passenger Car, Del 2 av John H. White. Han berättar på sidan 380 att det mest originella systemet, som utvecklades av en svensk 1870, syftade till att värma upp tåget med en central ugn i bagagevagnen - inte genom cirkulerande hett vatten eller ånga, utan genom att driva uppvärmd sand från vagn till vagn. Uppfinnaren kände sig säker på att han kunde få sanden att cirkulera genom en labyrint av rör, flexibla kopplingar, armbågar och tees i tågets längd och sedan återvända till bagagevagnen för återuppvärmning. En sådan uppfinning kunde bara övertyga kunniga järnvägsdirektörer om att ugnar måste vara det bästa systemet trots allt.
Whites källa var National Car Builder, augusti 1870 sid 3.
En bok som jag inte har, men det skulle vara spännande att läsa mer om systemet. Kanske finns det till och med en ritning och/eller namnet på uppfinnaren!

Hej! såg nu när jag läste detta igen att det gått 139 dagar sedan du skrev detta Harald. Tempus fugit!

"Man kan göra ett litet överslag på kapaciteten hos systemet. Cylinderns volym är 15,9 kubikdm enligt skissen i det första inlägget. Densiteten för torr sand är 1,6 kg per kubikdm. Alltså rymmer cylindern runda tal 25 kg sand. Jag har inte hittat någon uppgift om väremkapacitet för sand, men för granit är den 0,8 kJ/kg/grad. Den bör ju vara något liknande för sand, så då får vi 20 kJ/grad för en cylinder."

Jag har jobbat på med jobb och med uppsatsen som rullar på i bra takt och man börjar se ljuset i slutet av tunneln.

Jag tyckte direkt när du skrev detta om att räkna ut kapacitet på värmen i cylindrarna att det var väldigt intressant men sen så la jag den tanken någonstans i bakhuvudet och den dök inte upp igen för än igår eftermiddag.

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:550871/FULLTEXT01.pdf

i den här uppsatsen på sida 29 i dokumentet eller 35 i totala mängden sidor. så står följande:

"Massan sand beräknas genom densiteten för sand som är 1515 kg/m3
och volymen sand som
är 22,45 m3
till 34 010,69 kg. Specifika värmekapaciteten för sand är 0,8 kJ/kg·K, se bilaga
14. "

jag har enligt ritningar i skala räknat ut att själv sandcylindern utan lås och annat tjafs bör ha varit 882 mm lång och haft en diameter på 150 mm.

Så till min förfrågan och förhoppning, jag har läst och kolla runt på nätet men känner mig osäker på hur exakt man räknar ut detta och hur den matematiska formeln ska se ut. Jag behöver ju redovisa hur det räknades ut i uppsatsen.

Finns det en möjlighet att du eller någon annan på denna härliga sida kan bistå med den kunskapen och assistansen?

tack på förhand och för all hjälp och input än så länge!

Hej! såg nu när jag läste detta igen att det gått 139 dagar sedan du skrev detta Harald. Tempus fugit!

"Man kan göra ett litet överslag på kapaciteten hos systemet. Cylinderns volym är 15,9 kubikdm enligt skissen i det första inlägget. Densiteten för torr sand är 1,6 kg per kubikdm. Alltså rymmer cylindern runda tal 25 kg sand. Jag har inte hittat någon uppgift om väremkapacitet för sand, men för granit är den 0,8 kJ/kg/grad. Den bör ju vara något liknande för sand, så då får vi 20 kJ/grad för en cylinder."

Jag har jobbat på med jobb och med uppsatsen som rullar på i bra takt och man börjar se ljuset i slutet av tunneln.

Jag tyckte direkt när du skrev detta om att räkna ut kapacitet på värmen i cylindrarna att det var väldigt intressant men sen så la jag den tanken någonstans i bakhuvudet och den dök inte upp igen för än igår eftermiddag.

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:550871/FULLTEXT01.pdf

i den här uppsatsen på sida 29 i dokumentet eller 35 i totala mängden sidor. så står följande:

"Massan sand beräknas genom densiteten för sand som är 1515 kg/m3
och volymen sand som
är 22,45 m3
till 34 010,69 kg. Specifika värmekapaciteten för sand är 0,8 kJ/kg·K, se bilaga
14. "

jag har enligt ritningar i skala räknat ut att själv sandcylindern utan lås och annat tjafs bör ha varit 882 mm lång och haft en diameter på 150 mm.

Så till min förfrågan och förhoppning, jag har läst och kolla runt på nätet men känner mig osäker på hur exakt man räknar ut detta och hur den matematiska formeln ska se ut. Jag behöver ju redovisa hur det räknades ut i uppsatsen.

Finns det en möjlighet att du eller någon annan på denna härliga sida kan bistå med den kunskapen och assistansen?

tack på förhand och för all hjälp och input än så länge!

Sapere aude!

Jag begriper inte vad den där uppsatsen handlar om, men det verkar som dom räknar på 5 graders temperaturskillnad.

I vilket fall. Mängden sand är i cylindern ju alltså ca 25 kg. Värmekapacitiviteten 0,8 kJ/kg·K. Då är frågan vilken temperaturskillnad man ska räkna med, dvs hur varm/het är sanden när man börjar, och ner till vilken temperatur kan man anta att det fortfarande fungerar att den ger värme ifrån sig. Säg från 300 C ner till 50 C, alltså 250 K temperaturskillnad.

W = m * C * deltaT = 25 kg * 0,8 kJ/kg·K * 250 K = 5000 kJ.
Om man jämför med ett vanligt värmeelement, säg ett som är på 1000 W, så motsvarar energimängden 5000 sekunder = en och en halv timme.

Hej! ursäkta att det tod tid att svara jag har haft ett par intensiva veckor! men jag ville barasäga ett stort tack så mycket för all hjälp!!