Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30 (Bana)

av Peter Bolin, Sunday, December 25, 2022, 19:25 (697 dagar sedan)

Så här i jultid passar det bra med en ny omgång av Björn Alnebos bilder. Den här gången blir det en blandad kompott från Eddavägslinjen, Mörby och Djursholms Ösby.

Länkar till mina tidigare bildvisningar från Roslagsbanan.

[image]
Hpl. Vikingavägen ca 1970.

[image]
Hpl. Vikingavägen ca 1970.

[image]
Hpl. Vikingavägen ca 1970. Som vanligt har Björn vinnlagt sig om att dokumentera i flera olika vinklar.

[image]
Tåg mot Näsbypark eller Hägernäs med en X4p som sista vagn vid Mörby ca 1970.

[image]
Tåg från Näsbypark eller Hägernäs med en X4p som sista vagn lämnar Mörby ca 1970. När försvann byggnaden med väntsal och kiosk?

[image]
Tåg med okänd X3p som ledarvagn vid Mörby ca 1970.

[image]
Okänd X4p vid Vikingavägen ca 1970.

[image]
Tåg med okänd X9p som ledarvagn vid Djursholms Ösby ca 1970.

[image]
Okänd Bdp med persontåg lämnar Djursholms Ösby ca 1970. Utfartssignalen visar vad jag uppfattar som två gröna, dvs. ”kör 40”. Det bör innebära att tåget närmar sig en medväxel som ligger i sidoläge. Är det korrekt tolkat?

[image]
Okänd Bdp + Bop 923 lämnar Djursholms Ösby ca 1970. Bop 923 framlever numera sina dagar på smalspåret Västervik–Hultsfred.

Projektet med att visa Björn Alnebos bilder fortsätter nästa år.

Hälsningar
Peter Bolin

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av Överkörmästaren, Sunday, December 25, 2022, 20:51 (697 dagar sedan) @ Peter Bolin

[image]
Okänd Bdp med persontåg lämnar Djursholms Ösby ca 1970. Utfartssignalen visar vad jag uppfattar som två gröna, dvs. ”kör 40”. Det bör innebära att tåget närmar sig en medväxel som ligger i sidoläge. Är det korrekt tolkat?

Bör väl avse växel 5, yttersta växeln före signal H15 på den här ritningen: https://ekeving.se/r/sr_Ebrsi/Ebrsi_570-012.jpg

Senare har man uppenbarligen ändrat utfartssignal B (som av någon outgrundlig anledning är placerad till höger om spåret) till en treskenssignal, så att den kan visa två gröna. Det betydde väl "kör 30" enligt för RB gällande säo även på den tiden, sen undrar man ju om det inte hade varit enklare att sätta upp ett par hastighetstavlor än att ändra på signalen men det finns säkert någon som kan förklara det också!

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av Thomas Tell, Sunday, December 25, 2022, 23:58 (697 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Bör väl avse växel 5, yttersta växeln före signal H15 på den här ritningen: https://ekeving.se/r/sr_Ebrsi/Ebrsi_570-012.jpg

Växel 3 och 5 var elektriska och lades om från ställverket.


[image]
Växlarna lades om med de speciella knapparna bortom den långa raden av knappar närmast.
/tell

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av Ulf Pålsson, Monday, December 26, 2022, 11:27 (697 dagar sedan) @ Överkörmästaren

[image]
Okänd Bdp med persontåg lämnar Djursholms Ösby ca 1970. Utfartssignalen visar vad jag uppfattar som två gröna, dvs. ”kör 40”. Det bör innebära att tåget närmar sig en medväxel som ligger i sidoläge. Är det korrekt tolkat?


Bör väl avse växel 5, yttersta växeln före signal H15 på den här ritningen: https://ekeving.se/r/sr_Ebrsi/Ebrsi_570-012.jpg

Senare har man uppenbarligen ändrat utfartssignal B (som av någon outgrundlig anledning är placerad till höger om spåret) till en treskenssignal, så att den kan visa två gröna. Det betydde väl "kör 30" enligt för RB gällande säo även på den tiden, sen undrar man ju om det inte hade varit enklare att sätta upp ett par hastighetstavlor än att ändra på signalen men det finns säkert någon som kan förklara det också!

Enligt SJ:s säo-1959, som vid Roslagsbanan tillämpades fram till 1981, var det "kör varsamt" som var signalbetydelsen/signalbeskedet för signalbild 'två gröna'. På annan plats i säo stod att det vid smalspår innebar 30 km/tim (jämfört med 40 km/tim på normalspår).

Utfartssignal B, som gällde från spår 6, var faktiskt ursprungligen placerad ytterligare ett "snäpp" till höger, alltså till höger om spår 7. Från början var det (förstås) en semafor, men 1939 var den (blev den?) ändrad till en huvudljussignal. År 1942 flyttades den till sin senare plats, till höger om spår 6. (Den tillhörande dvärgsignalen stod däremot till vänster om spår 6; den som stod vid foten av utfsi B gällde för spår 7!)

Ändringen från 'en grön' till 'två gröna' i utfartssignal B skedde 1968. Det var en sen och halvhjärtad anpassning till det system med hastighetssignalering i huvudsignaler som infördes med säo-1959. I Djursholms Ösby var det "sedan urminnes tider" sth 30 km/tim över hela bangården, signalerat med hastighetstavlor. 1968 modifierades de utfartssignaler som hade växelkurva bortom sig: förutom utfsi B var det även utfsi G från spår 5 mot Roslags Näsby, utfsi P från spår 8 mot Roslags Näsby samt utfsi J från spår 1 mot Altorp. De utfsi som inte hade växelkurva bortom sig behölls med 'en grön' trots att sth var 30 km/h, något som inte stämde med "hastighetssignaleringsprincipen" i säo-1959; det gällde utfsi C från spår 3 mot Stocksund, utfsi H från spår 7 mot Roslags Näsby och utfsi K mot Altorp.

Att utfsi gällde för spår 6 trots att den stod till vänster om spår 7, det var något som förarna måste lära sig genom "nedärvd" linjekännedom. Det förekom inte någon piltavla e.d. på signalmasten.
/up

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av Överkörmästaren, Monday, December 26, 2022, 20:53 (696 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

[image]
Okänd Bdp med persontåg lämnar Djursholms Ösby ca 1970. Utfartssignalen visar vad jag uppfattar som två gröna, dvs. ”kör 40”. Det bör innebära att tåget närmar sig en medväxel som ligger i sidoläge. Är det korrekt tolkat?


Bör väl avse växel 5, yttersta växeln före signal H15 på den här ritningen: https://ekeving.se/r/sr_Ebrsi/Ebrsi_570-012.jpg

Senare har man uppenbarligen ändrat utfartssignal B (som av någon outgrundlig anledning är placerad till höger om spåret) till en treskenssignal, så att den kan visa två gröna. Det betydde väl "kör 30" enligt för RB gällande säo även på den tiden, sen undrar man ju om det inte hade varit enklare att sätta upp ett par hastighetstavlor än att ändra på signalen men det finns säkert någon som kan förklara det också!


Enligt SJ:s säo-1959, som vid Roslagsbanan tillämpades fram till 1981, var det "kör varsamt" som var signalbetydelsen/signalbeskedet för signalbild 'två gröna'. På annan plats i säo stod att det vid smalspår innebar 30 km/tim (jämfört med 40 km/tim på normalspår).

Utfartssignal B, som gällde från spår 6, var faktiskt ursprungligen placerad ytterligare ett "snäpp" till höger, alltså till höger om spår 7. Från början var det (förstås) en semafor, men 1939 var den (blev den?) ändrad till en huvudljussignal. År 1942 flyttades den till sin senare plats, till höger om spår 6. (Den tillhörande dvärgsignalen stod däremot till vänster om spår 6; den som stod vid foten av utfsi B gällde för spår 7!)

Ändringen från 'en grön' till 'två gröna' i utfartssignal B skedde 1968. Det var en sen och halvhjärtad anpassning till det system med hastighetssignalering i huvudsignaler som infördes med säo-1959. I Djursholms Ösby var det "sedan urminnes tider" sth 30 km/tim över hela bangården, signalerat med hastighetstavlor. 1968 modifierades de utfartssignaler som hade växelkurva bortom sig: förutom utfsi B var det även utfsi G från spår 5 mot Roslags Näsby, utfsi P från spår 8 mot Roslags Näsby samt utfsi J från spår 1 mot Altorp. De utfsi som inte hade växelkurva bortom sig behölls med 'en grön' trots att sth var 30 km/h, något som inte stämde med "hastighetssignaleringsprincipen" i säo-1959; det gällde utfsi C från spår 3 mot Stocksund, utfsi H från spår 7 mot Roslags Näsby och utfsi K mot Altorp.

Att utfsi gällde för spår 6 trots att den stod till vänster om spår 7, det var något som förarna måste lära sig genom "nedärvd" linjekännedom. Det förekom inte någon piltavla e.d. på signalmasten.
/up

Tack Ulf! Jag funderar på om det fanns något siktrelaterat skäl till att ställa den där, men det bör snarast ha blivit sämre på det sättet. Möjligen tänkte man att förarna redan var vana vid att titta i det hörnet av bangården om semaforen hade stått där?

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av Ulf Pålsson, Tuesday, December 27, 2022, 13:21 (695 dagar sedan) @ Överkörmästaren

[image]

- - -
Senare har man uppenbarligen ändrat utfartssignal B (som av någon outgrundlig anledning är placerad till höger om spåret) - - -!


- - -
Utfartssignal B, som gällde från spår 6, var faktiskt ursprungligen placerad ytterligare ett "snäpp" till höger, alltså till höger om spår 7. Från början var det (förstås) en semafor, men 1939 var den (blev den?) ändrad till en huvudljussignal. År 1942 flyttades den till sin senare plats, till höger om spår 6. (Den tillhörande dvärgsignalen stod däremot till vänster om spår 6; den som stod vid foten av utfsi B gällde för spår 7!)
- - -

Att utfsi gällde för spår 6 trots att den stod till vänster om spår 7, det var något som förarna måste lära sig genom "nedärvd" linjekännedom. Det förekom inte någon piltavla e.d. på signalmasten.


Tack Ulf! Jag funderar på om det fanns något siktrelaterat skäl till att ställa den där, men det bör snarast ha blivit sämre på det sättet. Möjligen tänkte man att förarna redan var vana vid att titta i det hörnet av bangården om semaforen hade stått där?

Ett skäl som jag kan tänka mig, alltså till att utfsi B stod till höger om sitt spår, spår 6, var att om den hade "normalplacerats" till vänster, så hade den hamnat till höger om spår 2 och ganska nära detta. Spår 2 användes flitigt av växlingsrörelser fram och tillbaka till Djursholmsbanans vagnhall, via växel 28 i högerläge (se den här ritningen från ekeving.se). Växlingspersonal torde ha hängt utanpå växlingssättet i innerkurvan, alltså mot spår 6. Det var nog skönt att då inte behöva oroa sig för en signalmast som stod nära spåret.

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30. Utfsi B

av Överkörmästaren, Sunday, January 01, 2023, 11:17 (691 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

[image]

- - -
Senare har man uppenbarligen ändrat utfartssignal B (som av någon outgrundlig anledning är placerad till höger om spåret) - - -!


- - -
Utfartssignal B, som gällde från spår 6, var faktiskt ursprungligen placerad ytterligare ett "snäpp" till höger, alltså till höger om spår 7. Från början var det (förstås) en semafor, men 1939 var den (blev den?) ändrad till en huvudljussignal. År 1942 flyttades den till sin senare plats, till höger om spår 6. (Den tillhörande dvärgsignalen stod däremot till vänster om spår 6; den som stod vid foten av utfsi B gällde för spår 7!)
- - -

Att utfsi gällde för spår 6 trots att den stod till vänster om spår 7, det var något som förarna måste lära sig genom "nedärvd" linjekännedom. Det förekom inte någon piltavla e.d. på signalmasten.


Tack Ulf! Jag funderar på om det fanns något siktrelaterat skäl till att ställa den där, men det bör snarast ha blivit sämre på det sättet. Möjligen tänkte man att förarna redan var vana vid att titta i det hörnet av bangården om semaforen hade stått där?


Ett skäl som jag kan tänka mig, alltså till att utfsi B stod till höger om sitt spår, spår 6, var att om den hade "normalplacerats" till vänster, så hade den hamnat till höger om spår 2 och ganska nära detta. Spår 2 användes flitigt av växlingsrörelser fram och tillbaka till Djursholmsbanans vagnhall, via växel 28 i högerläge (se den här ritningen från ekeving.se). Växlingspersonal torde ha hängt utanpå växlingssättet i innerkurvan, alltså mot spår 6. Det var nog skönt att då inte behöva oroa sig för en signalmast som stod nära spåret.

En annan lustighet (fast det var kanske inte så ovanligt på den tiden) är att det uppenbarligen inte fanns någon spårledningsskarv vid signalen, antagligen ingen spårledning överhuvudtaget i korsningspartiet, förrän strax före växel 5. På den här filmen kan man se hur signalen stoppställs först när drygt hela tåget passerat, börja vid 28.15: https://youtu.be/37oYxnegxaY?t=1695

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30. Utfsi B

av mamma Ulla, Sunday, January 01, 2023, 12:24 (690 dagar sedan) @ Överkörmästaren

[image]

- - -
Senare har man uppenbarligen ändrat utfartssignal B (som av någon outgrundlig anledning är placerad till höger om spåret) - - -!


- - -
Utfartssignal B, som gällde från spår 6, var faktiskt ursprungligen placerad ytterligare ett "snäpp" till höger, alltså till höger om spår 7. Från början var det (förstås) en semafor, men 1939 var den (blev den?) ändrad till en huvudljussignal. År 1942 flyttades den till sin senare plats, till höger om spår 6. (Den tillhörande dvärgsignalen stod däremot till vänster om spår 6; den som stod vid foten av utfsi B gällde för spår 7!)
- - -

Att utfsi gällde för spår 6 trots att den stod till vänster om spår 7, det var något som förarna måste lära sig genom "nedärvd" linjekännedom. Det förekom inte någon piltavla e.d. på signalmasten.


Tack Ulf! Jag funderar på om det fanns något siktrelaterat skäl till att ställa den där, men det bör snarast ha blivit sämre på det sättet. Möjligen tänkte man att förarna redan var vana vid att titta i det hörnet av bangården om semaforen hade stått där?


Ett skäl som jag kan tänka mig, alltså till att utfsi B stod till höger om sitt spår, spår 6, var att om den hade "normalplacerats" till vänster, så hade den hamnat till höger om spår 2 och ganska nära detta. Spår 2 användes flitigt av växlingsrörelser fram och tillbaka till Djursholmsbanans vagnhall, via växel 28 i högerläge (se den här ritningen från ekeving.se). Växlingspersonal torde ha hängt utanpå växlingssättet i innerkurvan, alltså mot spår 6. Det var nog skönt att då inte behöva oroa sig för en signalmast som stod nära spåret.


En annan lustighet (fast det var kanske inte så ovanligt på den tiden) är att det uppenbarligen inte fanns någon spårledningsskarv vid signalen, antagligen ingen spårledning överhuvudtaget i korsningspartiet, förrän strax före växel 5. På den här filmen kan man se hur signalen stoppställs först när drygt hela tåget passerat, börja vid 28.15: https://youtu.be/37oYxnegxaY?t=1695

Djursholms Ösby hade i princip inga spårledningar. Att de fanns där i södra änden lär väl mest ha varit för att spärra de eldrivna växlarna 3 och 5. I övrigt var det manuell tågvägsinspektion som gällde. Från utsikten från ställverket alltså.

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av Thomas Tell, Monday, December 26, 2022, 00:02 (697 dagar sedan) @ Peter Bolin

[image]
Tåg mot Näsbypark eller Hägernäs med en X4p som sista vagn vid Mörby ca 1970.

Det är X4P 45, kallad "sjuglasvagnen".


[image]
Tåg med okänd X3p som ledarvagn vid Mörby ca 1970.

Det är troligen X3P 35 vad jag tycker mig se av motståndskåporna på taket. En jämn rad utan uppehåll.
/tell

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av Granis, Monday, December 26, 2022, 15:25 (696 dagar sedan) @ Peter Bolin

Hpl. Vikingavägen ca 1970

Denna kur förvärvades av SRJmf 1986 vilka flyttade den till Selknä hållplats på ULJ, där den då ersatte en busskur från SLO som föreningen tidigare flyttat dit då Selknäs ursprungskur från 1918 hade rivits efter att persontrafiken Uppsala Ö- Faringe- Rimbo lagts ned 1967.

Dock flyttades kuren från Vikingavägen ännu en gång, då en bit västerut längs ULJ till Lövstahagens hållplats. Denna hållplats hade nämligen På Sin Tid haft en likadan kur, då erhållen från Experimentalfältets hållplats. Även den hade rivits 1967.

Dessvärre blev kuren inte långvarig i Lövstahagen. Enligt boken "Lennabanorna" flyttades den dit 2002, men senare samma år föll den offer för ett pyromandåd, ett av flera längs ULJ det året. Jag har aldrig sett en bild på kuren där, men kanske nån annan har en? Själv har jag inte "digitaliserat" nån bild på kurerna i Selknä heller, upptäcker jag.


/ L G

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av John T, Monday, December 26, 2022, 17:19 (696 dagar sedan) @ Granis

Hpl. Vikingavägen ca 1970


Denna kur förvärvades av SRJmf 1986...

Nej, den hämtades av SRJmf i december 1982.

-------------

Dessvärre blev kuren inte långvarig i Lövstahagen. Enligt boken "Lennabanorna" flyttades den dit 2002, men senare samma år föll den offer för ett pyromandåd, ett av flera längs ULJ det året.

"Det året" (som bränderna anlades) var inte 2002, utan 2004 - så den hann stå i Lövstahagen i alla fall ca två år.

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av Granis, Monday, December 26, 2022, 20:06 (696 dagar sedan) @ John T

Se där. Nämnda bok innehåller alltså felaktigheter :-)

så den hann stå i Lövstahagen i alla fall ca två år

Desto anmärkningsvärdare att jag då inte hann få den att fastna på nåt foto....

/ L G

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av John T, Monday, December 26, 2022, 20:29 (696 dagar sedan) @ Granis

Se där. Nämnda bok innehåller alltså felaktigheter :-)

Det är nog inte bokens fel i det här fallet, för i den står vad jag vet inget om bränderna - boken kom ju ut samma år som de inträffade.

Eller menar du datumet när kuren från Vikingavägen hämtades? I "Lennabanorna" står vad jag sett inget om det, bara när kuren hamnade i Selknä. Kuren var väl under renovering på annan plats längs ULJ några år innan den ställdes ut, så det behöver inte vara fel i boken.

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av Granis, Monday, December 26, 2022, 22:55 (696 dagar sedan) @ John T

Branden/ bränderna nämns inte. Av skäl du nämner, säkert. Men under Lövstahagens hållplats på sid 124 står det att ”hösten 2002 kompletterades miljön med en hållplatskur” som ursprungligen kom från Vikingavägen ”och stod 1983- 2002 i Selknä….”.

Därmed borde det vara klarlagt att nämnda kur kom till ULJ och då (först) Selknä 1983, även om det under avsnittet om den hållplatsen (sid 125) står att kuren från Vikingavägen ersatte SLO-busskuren i Selknä ”från våren 1986”. Det står inte när kuren från Vikingavägen försvann från Selknä i det avsnittet, men uppgifterna kring Lövstahagen torde väl vara de korrekta. Men långvarig där blev kuren inte. Så att den togs dit och försvann =brändes upp samma år verkar inte orimligt.

/ L G

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 30

av John T, Monday, December 26, 2022, 23:10 (696 dagar sedan) @ Granis

Branden/ bränderna nämns inte. Av skäl du nämner, säkert. Men under Lövstahagens hållplats på sid 124 står det att ”hösten 2002 kompletterades miljön med en hållplatskur” som ursprungligen kom från Vikingavägen ”och stod 1983- 2002 i Selknä….”.

Därmed borde det vara klarlagt att nämnda kur kom till ULJ och då (först) Selknä 1983, även om det under avsnittet om den hållplatsen (sid 125) står att kuren från Vikingavägen ersatte SLO-busskuren i Selknä ”från våren 1986”. Det står inte när kuren från Vikingavägen försvann från Selknä i det avsnittet, men uppgifterna kring Lövstahagen torde väl vara de korrekta. Men långvarig där blev kuren inte. Så att den togs dit och försvann =brändes upp samma år verkar inte orimligt.

Jag har ju redan skrivit att kuren från Vikingavägen hämtades i december 1982.

Kuren renoverades först en tid på annan plats på ULJ [Edit: detta var i Faringe], men den kan mycket väl ha ställts i Selknä 1983 (fast det i Lennabanorna på något ställe stod 1986, vilket väl var det du först tog fasta på).

Den flyttades sedan till Lövstahagen 2002.

Den brändes ned 2004 (alltså inte samma år som den kom dit).

Klart?

Vikingavägskuren

av Jepp, Tuesday, December 27, 2022, 21:53 (695 dagar sedan) @ John T

Hepp!
Efter att ha tittat på mina diabilder kan jag med säkerhet säga att Vikingavägskuren kom till Selknä i augusti 1985.

[image]
Gp 3132 i Selknä 4 augusti 1985 (provkörning).

[image]
NVHJ 22 i Selknä 18 augusti 1985.

[image]
"Gamla" kuren lastas av i Årsta 8 maj 1986.

Jepp

Vikingavägskuren

av John T, Tuesday, December 27, 2022, 22:10 (695 dagar sedan) @ Jepp

Hepp!
Efter att ha tittat på mina diabilder kan jag med säkerhet säga att Vikingavägskuren kom till Selknä i augusti 1985.

Tack! Då fick vi ordning på det också.

Stumkorsning?

av Olle E, Monday, December 26, 2022, 22:19 (696 dagar sedan) @ Peter Bolin

Var spårkorset mellan Djursholmsbanorna och spåren mot Roslags Näsby från början en korsningsväxel? Som jag minns det var det alltid en stumkorsning, i vart fall efter rivningen av vagnhallsbangården.

Stumkorsning?

av Överkörmästaren, Monday, December 26, 2022, 22:36 (696 dagar sedan) @ Olle E

Var spårkorset mellan Djursholmsbanorna och spåren mot Roslags Näsby från början en korsningsväxel? Som jag minns det var det alltid en stumkorsning, i vart fall efter rivningen av vagnhallsbangården.

”Från början” låg korsningspunkten längre in på bangården, strax söder om ställverket, ungefär där den är idag men om jag tolkar ritningen rätt i form av en enkel korsningsväxek: https://ekeving.se/r/bgd/EJ/SRJ/Jvm1184_J2_-1336.jpg

Sedan byggde man om så att det blev en ren spårkorsning längre ut (det du kallar ”stumkorsning”), egentligen lite lustig lösning då det var en väldigt lång sträcka med parallella (nåja) spår söderut från utfartssignalerna till föreningsväxeln där det ändå bara gick att köra ett tåg i taget men det funkade uppenbarligen!

Stumkorsning?

av Ulf Pålsson, Tuesday, December 27, 2022, 13:36 (695 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Var spårkorset mellan Djursholmsbanorna och spåren mot Roslags Näsby från början en korsningsväxel? Som jag minns det var det alltid en stumkorsning, i vart fall efter rivningen av vagnhallsbangården.


”Från början” låg korsningspunkten längre in på bangården, strax söder om ställverket, ungefär där den är idag men om jag tolkar ritningen rätt i form av en enkel korsningsväxek: https://ekeving.se/r/bgd/EJ/SRJ/Jvm1184_J2_-1336.jpg

Sedan byggde man om så att det blev en ren spårkorsning längre ut (det du kallar ”stumkorsning”), egentligen lite lustig lösning då det var en väldigt lång sträcka med parallella (nåja) spår söderut från utfartssignalerna till föreningsväxeln där det ändå bara gick att köra ett tåg i taget men det funkade uppenbarligen!

På den här ritningen från ekeving.se syns den spårkorsning ("stumkorsning") som fanns i södra bangårdsänden ända från ca 1919 till 2000. Ritningen, som är rättad i mars 1955, visar att växeln till spåret från vagnhallen, växel 28, då anslöt i spår 2 väldigt nära spårkorsningens korsningspunkt. Det var ju till och från spår 2, spåret för tåg mot Eddavägen och Näsbypark, som de fordon som var uppställda i vagnhallen skulle växlas. I början av 1970-talet (då f.d. vagnhallen hade blivit depå för elavdelningen) flyttade man växel 28, och genom en kraftig ny kurva på vagnhallsspåret lade man den i stället i spår 7. Samtidigt tog man bort växel 9 och förbindelsen därifrån till växel 17, som gjordes om från en enkel korsningsväxel till en enkel växel till spår 8.
/up

Stumkorsning?

av Olle E, Tuesday, December 27, 2022, 15:07 (695 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Tack för svar. Bangårdens södra ände förenklades uppenbarligen avsevärt i samband med att vagnhallsbangården revs.
Hur användes egentligen spåren närmast Ösbyvägen under "storhetstiden"? Var spår 8 tågspår eller sidospår? Förekom godshantering annat än vid magasinet vid Frejavägen?

Dj Ösby spår 8 och 9

av Ulf Pålsson, Wednesday, December 28, 2022, 16:44 (694 dagar sedan) @ Olle E

Hur användes egentligen spåren närmast Ösbyvägen under "storhetstiden"?

Bilder från 1950- och 1960-tal visar att sidospåret närmaste Ösbyvägen användes mycket för uppställning av personvagnar. På 1970-talet var det under en tid fyllt med gamla grusvagnar.

Var spår 8 tågspår eller sidospår?

Ursprungligen (d.v.s. från bangårdsombyggnaden runt 1920) var spår 8 och 9 sidospår. En instruktionsritning en bit ner på den här Ekeving-sidan visar läget 1942. År 1947 uppgraderades spår 8 till tågspår, vilket visas av bilden med den illuminerade spårplanen från 1965, på samma webbsida. Vid tågväg till spår 8 visade infartssignal A 1/2/3 'tre gröna'.

På spårplanen ser infartssignalen helt normal ut, men i verkligheten var den egendomligt nog inte en fyrskens-/fempositions-signal, utan en fyrskens-/fyrpositionssignal med den nedersta/tredje gröna i position 4, alltså omedelbart nedanför det andra gröna skenet i position 3. Thomas Tell, kan du visa din bild på detta?

Även i norra änden blev signaleringen speciell, vid utfarten från spår 7 och 8. När tågväg från spår 8 inrättades 1947 flyttade man inte utfartssignalen H från spår 7, och utfartssignal P från spår 8 sattes upp i samma kontaktledningsstolpe till vänster om H, vilket ledde till att både H och P stod bortom växel 6 som ledde från spår 8 ut i spår 7. Signalerna stod alltså inte som visas på den illuminerade spårplanen.

I slutet av 1970-talet spårsanerade man: Spår 9 revs, och spår 8 nedklassades åter till sidospår.

Förekom godshantering annat än vid magasinet vid Frejavägen?

Det vet jag inte, men det skulle förvåna mig.

Dj Ösby spår 8 och 9. Godshantering?

av Leif B, Wednesday, December 28, 2022, 22:05 (694 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Förekom godshantering annat än vid magasinet vid Frejavägen?


Det vet jag inte, men det skulle förvåna mig.

På denna bild - tagen långt före 50- och 60-talet - står det i alla fall vedlastade godsvagnar på det östligaste spåret. Om de ska lossas just där är väl tveksamt eftersom det inte syns någon frilastyta bredvid spåret. Kanske väntar de på att det ska bli ledig plats vid lastkajen?

Spårlayouten då verkar vara som på den här ritningen från 1916.

Även på denna bild syns godsvagnar på detta spår, även om de ser ut att vara tomvagnar som väntar på uppdrag. (Bildtexten ska man inte ta alltför allvarligt: några DEVA-vagnar fanns inte på Roslagsbanan och stationshuset från 1923 (som syns på bilden) ersatte då det ursprungliga stationshuset.)

Det ursprungliga stationshuset ut såg ut så här, och här syns det sedan ställverket byggts.

Dj Ösby spår 8 och 9. Nya spår 6.

av Leif B, Wednesday, December 28, 2022, 22:10 (694 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Hur användes egentligen spåren närmast Ösbyvägen under "storhetstiden"?


Bilder från 1950- och 1960-tal visar att sidospåret närmaste Ösbyvägen användes mycket för uppställning av personvagnar. På 1970-talet var det under en tid fyllt med gamla grusvagnar.

Var spår 8 tågspår eller sidospår?


Ursprungligen (d.v.s. från bangårdsombyggnaden runt 1920) var spår 8 och 9 sidospår. En instruktionsritning en bit ner på den här Ekeving-sidan visar läget 1942. År 1947 uppgraderades spår 8 till tågspår, vilket visas av bilden med den illuminerade spårplanen från 1965, på samma webbsida. Vid tågväg till spår 8 visade infartssignal A 1/2/3 'tre gröna'.

På spårplanen ser infartssignalen helt normal ut, men i verkligheten var den egendomligt nog inte en fyrskens-/fempositions-signal, utan en fyrskens-/fyrpositionssignal med den nedersta/tredje gröna i position 4, alltså omedelbart nedanför det andra gröna skenet i position 3. Thomas Tell, kan du visa din bild på detta?

Även i norra änden blev signaleringen speciell, vid utfarten från spår 7 och 8. När tågväg från spår 8 inrättades 1947 flyttade man inte utfartssignalen H från spår 7, och utfartssignal P från spår 8 sattes upp i samma kontaktledningsstolpe till vänster om H, vilket ledde till att både H och P stod bortom växel 6 som ledde från spår 8 ut i spår 7. Signalerna stod alltså inte som visas på den illuminerade spårplanen.

I slutet av 1970-talet spårsanerade man: Spår 9 revs, och spår 8 nedklassades åter till sidospår.

---

PÅ 80-talet blev spår 8 åter tågspår, men då under benämning spår 6. Eller var det kanske snarare spår 9 som återutlades och den nya breda plattformen byggdes där spår 8 funnnits?

Dj Ösby spår 8 och 9. Nya spår 6.

av Olle E, Thursday, December 29, 2022, 00:07 (694 dagar sedan) @ Leif B

Ösby tidigt 80-tal var verkligen en fantastisk järnvägsmiljö med ställverkspersonalen som hojtade i högtalarna om man cyklade över spåren och förarna som höll in parktågen ungefär vid den halva engelsmannen mot godsmagasinet och vänligt frågade om man skulle med när man kom springande längs spåret söderifrån med ryggsäcken flaxande...