NBJ Uah Örebro mars 1970 (Fordon: vagnar)
Här kommer ytterligare bild från Örebro våren 1970. Denna gång NBJ Uah 006 9004-6, uppenbarligen del av ett tåg. Kanske av intresse för någon./BoSC
av bosc, Tuesday, January 03, 2023, 23:04 (688 dagar sedan)
Här kommer ytterligare bild från Örebro våren 1970. Denna gång NBJ Uah 006 9004-6, uppenbarligen del av ett tåg. Kanske av intresse för någon./BoSC
av Överkörmästaren, Tuesday, January 03, 2023, 23:15 (688 dagar sedan) @ bosc
Här kommer ytterligare bild från Örebro våren 1970. Denna gång NBJ Uah 006 9004-6, uppenbarligen del av ett tåg. Kanske av intresse för någon./BoSC
Jag blir inte klok på hur vagnen fungerar, är det något slags sidoförskjutbara axlar på den?
av Anders.k., Sunday, January 08, 2023, 00:30 (684 dagar sedan) @ Överkörmästaren
Här kommer ytterligare bild från Örebro våren 1970. Denna gång NBJ Uah 006 9004-6, uppenbarligen del av ett tåg. Kanske av intresse för någon./BoSC
Jag blir inte klok på hur vagnen fungerar, är det något slags sidoförskjutbara axlar på den?
Länkaxlar kallas ju konstruktionen , det går att googla på för jag är inte rätt person att svara på detta.
Det bjuds på rent bildgodis , och denna bilden på tankvagnen smakade extra gott , tack för munsbiten.
Mvh Anders k
av Micke Carlsson, Sunday, January 08, 2023, 01:37 (684 dagar sedan) @ Anders.k.
Länkaxlar har en rörlighet i lagergafflarna ungefär på samma sätt som hjulpar i en "mjuk boggi" har en viss radialinställningsförmåga i boggiramen. Primärfjädringen på länkaxeln tillåter ett visst mått av fri rörlighet hos hjulparet genom fjäderlänkarna som bladfjädern är upphängd i. Därav namnet "länkaxel" i motsats till en fjäder med stum infästning i en ramkonsol. Dök upp vid förra sekelskiftet ungefär. Grejen med en fyraxlig länkaxelvagn som här, är att axel 1+2 och 3+4 är utbalanserade. Jättebra fast inte lika bra som en boggi. Men rejält mycket billigare. Det finns säkert goda skäl till att detta inte är standard idag.
av Överkörmästaren, Sunday, January 08, 2023, 10:31 (684 dagar sedan) @ Micke Carlsson
Länkaxlar har en rörlighet i lagergafflarna ungefär på samma sätt som hjulpar i en "mjuk boggi" har en viss radialinställningsförmåga i boggiramen. Primärfjädringen på länkaxeln tillåter ett visst mått av fri rörlighet hos hjulparet genom fjäderlänkarna som bladfjädern är upphängd i. Därav namnet "länkaxel" i motsats till en fjäder med stum infästning i en ramkonsol.
Jag trodde att det var en försvenskning av Lenkachse eller hade något annat samband med tyskans lenken (styra) men det kan ju vara tvärtom förstås.
Tack för förklaringen iaf!
Dök upp vid förra sekelskiftet ungefär. Grejen med en fyraxlig länkaxelvagn som här, är att axel 1+2 och 3+4 är utbalanserade. Jättebra fast inte lika bra som en boggi. Men rejält mycket billigare. Det finns säkert goda skäl till att detta inte är standard idag.
Jag antar att den här konstruktionen i slutänden sliter mer hjul och är mer urspåringsbenägen i kurvorna på godskundernas anläggningar.
av -RB-, Sunday, January 08, 2023, 17:35 (683 dagar sedan) @ Överkörmästaren
I Tyskland valde man länkaxlar till de första 4 axliga storrumskol-/malmvagnarna i början på 20-talet då nitade boggier var för tunga . Även om man fick dåliga gångegenskaper och sth sattes till 50 km/h då även bromstalen var dåliga .
Ganska snart byggde man en serie med Diamond boggier och när svetsade boggier kom var viktproblemen lösta .
Från Carstens bok "Güterwagen Band 4" från 2003 sid 98-99 och 102-103 står det om dessa länkaxelvagnar .
Även Gerd Wolffs "EK-Güterwagen-Lexikon DB : Die vierachigen Selbstentladewagen" från 1994 nämns den tidiga utvecklingen av dessa boggikol-/malmvagnar på sid 4 - 7 .
I Kapitel 12 sid 32 - 41 nämns de flesta länkaxelvagnarna och på sid 42 - 44 sker en övergång från länkaxlar till boggier .
Och ROCO (?) hade ju modeller av äldre tyska 4-axliga länkaxeltankvagnar där en var SJ märkt , (ESSO ?) .
I Tåg var det en artikel om Christian Ohlsson och hans tankvagnar mm , ev står det något där om hans firmas tidiga länkaxeltankvagnar .
OT , 1978 erbjöd sig WU (WaggonUnion Siegen) att ta fram en 4 axlig Containervagn med "Doppelachslaufwerk" som jag antar är en modern variant på ovan omtalade länkaxlar . Lite om dessa 2 vagnar (byggda 1979 resp 1981) och deras tid fram till slopningen 1989 står i Gerd Wolffs bok "EK-Güterwagen-Lexikon DB : Kombinierter Ladungsverkehr Teil 2 : Containerwagen (mm)" från 1998 . Se sidorna 103 - 105 .
mvh Rolf Berg
av Kjell Friberg, Sunday, January 08, 2023, 21:30 (683 dagar sedan) @ -RB-
Anledningen till att de första fyraxliga tankvagnarna från Christian Olsso var att den tidens nitade boggier var alltför tunga. När de lätare boggierna av amerikansk typ kom till SJ med kinesvagnarna (Ibr) valde Christian Olsson dessa efter att dessa studerats.
av BJ, Monday, January 09, 2023, 13:04 (682 dagar sedan) @ -RB-
Och ROCO (?) hade ju modeller av äldre tyska 4-axliga länkaxeltankvagnar där en var SJ märkt , (ESSO ?) .
mvh Rolf Berg
Det var Brawa som hade en modell av Esso vagnen.
Modellen var inte helt skalriktig, men passerade som "OK" i vart fall.
Förebilden var en av de två av Krooks inköpta 4-axliga länkaxeltankvagnar tankvagnar.
Dessa tillverkade 1928-29 av tyska Nordwaggon i Bremen.
Vagnarna stod som förebild till Chr 4-axliga länkaxeltankvagnar men nu med självbärande tank.
BJ
Foto BD
Foto från Tradera: Brawa modell.
av -RB-, Monday, January 09, 2023, 17:09 (682 dagar sedan) @ BJ
Tack för info om ESSO vagnen .
mvh Rolf Berg
av BD, Friday, November 03, 2023, 20:28 (384 dagar sedan) @ BJ
Och ROCO (?) hade ju modeller av äldre tyska 4-axliga länkaxeltankvagnar där en var SJ märkt , (ESSO ?) .
mvh Rolf Berg
Det var Brawa som hade en modell av Esso vagnen.
Modellen var inte helt skalriktig, men passerade som "OK" i vart fall.
Förebilden var en av de två av Krooks inköpta 4-axliga länkaxeltankvagnar tankvagnar.
Dessa tillverkade 1928-29 av tyska Nordwaggon i Bremen.
Vagnarna stod som förebild till Chr 4-axliga länkaxeltankvagnar men nu med självbärande tank.
BJ
Foto BD
Foto från Tradera: Brawa modell.
Den översta bilden känner jag inte igen som min. Den nedre däremot har jag tagit i Sundsvall troligen 1961 eller 1962. Samtidigt såg jag en sprillans ny Gbs. Dessutom en TGOJ standard G med glidlager och stjärnekerhjul.
Tyvärr har en hel serie diabilder från den tiden "kommit bort".
av BJ, Friday, November 03, 2023, 23:37 (384 dagar sedan) @ BD
Den översta bilden känner jag inte igen som min. Den nedre däremot har jag tagit i Sundsvall troligen 1961 eller 1962. Samtidigt såg jag en sprillans ny Gbs. Dessutom en TGOJ standard G med glidlager och stjärnekerhjul.
Tyvärr har en hel serie diabilder från den tiden "kommit bort".
Känner mig skyldig.
Fick låna en låda diabilder från dig för riktigt många år sedan. Kunde inte scanna av glasade dia så allt blev bortglömt och lådan liggande.
för några år sedan så köpte jag en enkel fotoscanner och då provade jag den på glasade bilder som du tagit.
Fotograferade några i lådan och skickade tillbaka hela lådan till dig.
Bilden kommer från denna låda. Möjligen finns även ny Gbs där.
Denna bild kommer från "din låda"
Gissa loket och platsen
BJ
av Åkes, Saturday, November 04, 2023, 10:44 (384 dagar sedan) @ BJ
Kan det vara R 975 som lämnades som byte mot F 1200. Bilden: Stod vid lokstallarna i Köpenhamn 1963.
av Thomas Tell, Saturday, November 04, 2023, 11:06 (384 dagar sedan) @ BJ
Gissa loket och platsen
BJ
R 975 i Köpenhamn?
/tell
av BD, Saturday, November 04, 2023, 12:12 (383 dagar sedan) @ Thomas Tell
Gissa loket och platsen
BJ
R 975 i Köpenhamn?
/tell
Jo, sommaren 1963, samma dag som F 1200 kom till Sverige.
Träffade två danska lokförare som inte var imponerade av eldstadens storlek. Litt E (F) var ju större.
av BJ, Saturday, November 04, 2023, 12:19 (383 dagar sedan) @ Thomas Tell
Helt rätt så. Bengt var troligen i Köpenhamn 1963 och tog bilder av R 975.
BJ
av Leif B, Monday, January 09, 2023, 14:05 (682 dagar sedan) @ Micke Carlsson
Länkaxlar har en rörlighet i lagergafflarna ungefär på samma sätt som hjulpar i en "mjuk boggi" har en viss radialinställningsförmåga i boggiramen. Primärfjädringen på länkaxeln tillåter ett visst mått av fri rörlighet hos hjulparet genom fjäderlänkarna som bladfjädern är upphängd i. Därav namnet "länkaxel" i motsats till en fjäder med stum infästning i en ramkonsol. Dök upp vid förra sekelskiftet ungefär. Grejen med en fyraxlig länkaxelvagn som här, är att axel 1+2 och 3+4 är utbalanserade. Jättebra fast inte lika bra som en boggi. Men rejält mycket billigare. Det finns säkert goda skäl till att detta inte är standard idag.
Radialinställning är ju alldeles utmärkt, men hur fungerar sidoförskjutbarheten? I en kurva måste ju axel 2+3 kunna flytta sig utåt i kurvan (bort från kurvans centrum) och axel 1+4 innåt i kurvan.
av Micke Carlsson, Monday, January 09, 2023, 22:09 (682 dagar sedan) @ Leif B
Länken i namnet är alltså det lilla "hundbenet" mellan fjäderänden och den konsol fäst i ramen som andra änden av länken är fäst i. Länken hänger i sprintar men ger ingen styrning, vagnens vikt är allt som tvingar den åt något håll och "sträcker upp" den. Därför kan den ge efter för axelns rörelser vidarebefordrade genom fjädern, samtidigt som vagnens vikt vill motverka detta.
Lagergafflarna styr inte och tar normalt inte upp krafter, de kan betraktas som "ändlägesbegränsare". Vagnen fungerar i princip lika bra ändå om man tog bort lagergafflarna, till en viss gräns förstås.
Varenda tvåaxlig godsvagn idag (utom Gblss-y) är väl att betrakta som en länkaxelvagn men namnet har fallit bort eftersom motsatsen inte längre finns i praktiken.