När gick man över till det nuvarande nuvarande systemet baserat på kilometer i järnvägens mätning (stolp 327a, 327b osv) jämfört med den tidigare uppräkningen (stolpe 1 Ss-F, 2, 3, 4, osv) ?

När gick man över till det nuvarande nuvarande systemet baserat på kilometer i järnvägens mätning (stolp 327a, 327b osv) jämfört med den tidigare uppräkningen (stolpe 1 Ss-F, 2, 3, 4, osv) ?

När började du skriva begripliga inlägg? Om du menar 327-1, 327-2 osv så var det nog på 60-talet. Men det förekommer ju fortfarande andra system, inte minst på bangårdar.

När gick man över till det nuvarande nuvarande systemet baserat på kilometer i järnvägens mätning (stolp 327a, 327b osv) jämfört med den tidigare uppräkningen (stolpe 1 Ss-F, 2, 3, 4, osv) ?

När började du skriva begripliga inlägg? Om du menar 327-1, 327-2 osv så var det nog på 60-talet. Men det förekommer ju fortfarande andra system, inte minst på bangårdar.

ja det var linjestolpar jag tänkte på specifikt.

Omnumreringen grundade sig på har jag fått veta på hur det blev när en station försvann - plötsligt var det två stolpe 1 mellan två stationer.

PS
nuvarande nuvarande..... det bjuder jag på :-)
DS

PPS
Har fått alldeles för mycket exponering på senare tid mot personer som ofta stavar fel, smittar det ?
DDS

Km-baserad märkning kom nog först på 1980-talet och då på enstaka sträckor. Först på 1990-talet infördes det på bred front.

Har för mig att det var en elingenjör på Malmö-regionen som kläckte idén.

Bra system om det skulle ske ett lokhaveri uti storskogen och behöver veta var man är, bara att leta upp närmaste stolpe.
Här en bild tagen mot söder vid km 1, den 30/9-22, strax innan spårbytet till betongsyllar och helsvetsat spår ska starta mellan Ängelsberg och Snyten. På elstolpen står det 1-1 och på föregående stolpe 0-13.
Bilden är historisk såtillvida att det är sista tåget (ett timmertåg med dubbla lok) på banan innan spårbytesarbetet börjar.
Manskapet står beredda att börja arbetet med att lossa de gamla rälerna så fort tåget har passerat.

Bra system om det skulle ske ett lokhaveri uti storskogen och behöver veta var man är, bara att leta upp närmaste stolpe.
Här en bild tagen mot söder vid km 1, den 30/9-22, strax innan spårbytet till betongsyllar och helsvetsat spår ska starta mellan Ängelsberg och Snyten. På elstolpen står det 1-1 och på föregående stolpe 0-13.
Bilden är historisk såtillvida att det är sista tåget (ett timmertåg med dubbla lok) på banan innan spårbytesarbetet börjar.
Manskapet står beredda att börja arbetet med att lossa de gamla rälerna så fort tåget har passerat.

Så om man tar sig till den platsen idag så ser det precis likadant ut? Fast med den enda skillnaden att det numera ligger ett modernt spår med betongslipers? På bilden var det väl träslipers?

När gick man över till det nuvarande nuvarande systemet baserat på kilometer i järnvägens mätning (stolp 327a, 327b osv) jämfört med den tidigare uppräkningen (stolpe 1 Ss-F, 2, 3, 4, osv) ?

Jag började som "elgubbe" 1990 i Nässjö och när vi byggde S200 (Södra Stambanan anpassades för snabbtåg) så kom den nya märkningen i samband med detta.

Den gamla märkningen byggde ju på längdmätningens riktning och gamla stationsgränser, ungefär så här från norr till söder:

-Stationsgräns Tranås norr (exempel) = Stolpe 1 (ena spåret) och 1a (andra) och löpande uppåt.
-Första bryggan Tranås norrifrån = Brygga 1 och löpande uppåt. Stolpnummer i löpande serien från stationsgränsen.
-Stationsgräns Tranås söder: = Stolpe 1, och 1a igen, och ny löpande serie som numrerades uppåt.

Finessen med detta var att det fanns en stolpnummerserie per station och en per linje mellan stationerna. Och genom att se på sifforna på linjen t.ex. så kunde man ana hur långt det var kvar om man var ute på jobb. Jordade man i stolpe 10 och var vid 20 var det lätt att räkna ut hur långt man hade till jordstången = 10 x 60 m = 600 m.

Men...de stationsgränser som en gång var hade ju en förmåga att flyttas och dras ut när bangårdar byggdes om/förlängdes, eller signaler flyttades. Jag tror det var rätt sällan stolparna numrerades om för att följa detta. För om man gjorde det behövde ju en del dokumentation följdändras (frånskiljare Z11 sitter i stolpe 2 Tns stn...nej, nu är det visst stp 132 på linjen istället...). Det fick ju också effekten att en förare som kör på en älg vid stolpe 3 i Tranås och ringer in det....är det då stolpe 3 (stationsnumrering) i norr, eller stolpe 3 (linjenumrering på förlängd station) i söder? Samma nummer finns alltså i åtm de "lägre" valörerna på stationen och numret är ej längre unikt.

Så ofta såg (ser det fortfarande) det ut så här:

-Linjeräkningen norrifrån gick in i stationsmätningen (utflyttad stationsgräns)
-Bangårdräkningen i andra änden tog slut några stolpar innan stationsgränsen och linjeräkningen började inne på bangården.

Det nya systemet med km + stolpnr är ju bra på det sättet att den inte bryr sig alls om linjens indelning och det är rätt bra tycker jag nog.

/HP