Okänd X3p + okänd passvagn + okänd X2p vid infarten till Näsbypark ca 1970.

X3p 36 om man ser på motståndslådorna på taket mellan strömavtagarna.

Okänd X2p + okänd passvagn + okänd X3p vid Näsbypark ca 1970.

X2p 33 om man ser på motståndslådorna på taket mellan strömavtagarna.

Sen är det dessa motorvagnar på alla bilderna från Näsbypark.
/tell

Djursholms Ösby, utfarten mot Stockholm Ö, ca 1970.

Djursholms Ösby, utfarten mot Stockholm Ö, ca 1970.

Två bilder med kanske tio sekunders mellanrum.

Tåg 337 från Hägernäs mot Stockholm Ö, med avgångstid från Djursholms Ösby 15:32, är på väg ut från spår 6. På den andra bilden ser vi att utfartssignal B ännu inte har gått till "stopp" trots att tågets framände har passerat signalen. Det beror på att tåget nådde den spårledning som stoppställde signalen först när det gick ut i spårkorsningen med spår 2.

Av någon anledning står tågklareraren kvar och blickar efter tåget. Det är lite egendomligt, för nästa tåg för vilket plattformsöverången måste bevakas ankommer först 15:42, tåg 242 mot Näsbypark på spår 2. Men, det är väl vackert väder och skönt ute så det är kanske lika bra att stå kvar, och inne på tågexpeditionen sköter tågklarerarbiträdet det som måste skötas under tiden.

Den traditionella svenska ordningen, med tågklareraren som formell "chef" men samtidigt med uppgift att svara för "yttertjänstgöringen" (bevaka plattformsövergången, ge avgångssignal), och med ett tågklarerarbiträde för "innertjänstgöringen" (utväxla telefonmeddelanden, sköta "bokföringen" m.m.), den var ju egentligen rätt egendomlig. Trafikreglerna (säo) sa att vissa uppgifter fick tågklarerarbiträdet utföra bara efter direkt uppdrag från tågklareraren i varje enskilt fall, bl.a. att ställa en huvudsignal till "kör" eller att lämna medgivande till ställverksvakten i hävstångsställverket att göra detta. På en station som Djursholms Ösby var detta i praktiken inte möjligt att följa under "den värsta rusningen". Under högtrafik då tågklarerarbiträde tjänstgjorde var det i praktiken denne som bestämde om "vad" och "när", medan tågklareraren "bara" gick ute och passade plattformsövergången och gav "avgång" åt det håll "som det blev grönt" i utfartssignalen.

En ordning som den i Tyskland hade varit mer rimlig: Där tjänstgör(/-gjorde) tågklareraren (der Fahrdienstleiter) i ställverket, och om det dessutom finns(fanns) behov av plattformstjänst så utför(de)s den av en "plattformsinspektör" (ein Aufsichtsbeamter). (Jag är osäker på om det nu längre finns Aufsichtsbeamte kvar i tjänst på någon Bahnhof.)
/up

Okänd X2p + okänd passvagn + okänd X3p vid Näsbypark ca 1970. Vid den här tiden hette stationen Näsby Park. När döptes den om till Näsbypark? Som framgår av Wikipediaartikeln om Näsbypark (https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4sbypark) stod det Näsby Park på skylten ännu 2014, men då hade vad jag vet stationen redan bytt namn.

Nej, på SJ-tiden hette stationen Näsbypark, och hållplatsen söder om den hette Näsbyallé.

Särskrivning av namnen, Näsby park eller Näsby Park resp. Näsby allé eller Näsby Allé, det är ett "SL-påfund", vågar jag påstå.

I SL:s reseplanerare benämns nu dessa trafikplatser Näsbypark (ihopskrivet) resp. Näsby allé (särskrivet). (Jag kommer inte säkert ihåg hur namnen skrivs på plattformsskyltar samt på linjekartor i tåg och på informationsskyltar; jag får återkomma om det.

Emellertid, på förfrågan meddelar Transportstyrelsen att de (enligt järnvägssäkerhetslagen) fastställda och godkända trafikplatsnamnen är Näsbypark resp. Näsbyallé. Detta är också de skrivsätt som Trafikförvaltningen vid Region Stockholm använder i banboken för Roslagsbanan (motsvarar underlag till linjeboken vid Trafikverkets nät).
/up