SJ G11 - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Har inventerat lite på lokfronten i några dagar och har lite funderingar kring våra G11-lok.

Att tendern kortades är en sak, ny hytt mm gjordes som en anpassning till våra förhållanden är ju känt.

Jag undrar om något byggdes om på lokets fjädring i Sverige?
Likaså undrar jag om speciallösningen med de tre bågformade tuberna i eldstaden var kvar eller om detta togs bort här i Sverige?
(De kanske är kvar på loket i England)

[image]

Har inventerat lite på lokfronten i några dagar och har lite funderingar kring våra G11-lok.

Att tendern kortades är en sak, ny hytt mm gjordes som en anpassning till våra förhållanden är ju känt.

Jag undrar om något byggdes om på lokets fjädring i Sverige?
Likaså undrar jag om speciallösningen med de tre bågformade tuberna i eldstaden var kvar eller om detta togs bort här i Sverige?
(De kanske är kvar på loket i England)

Tycker mig kunna se att loket är av den större varianten med axelföljd 1'E. Förmodligen är bilden spegelvänd enär loken ursprungligen var vänsterkörda. Är månne fotot från Grekland?

Beträffande G11 anordnade SJ balanser i lokens fjädersystem. Det har bibehållits i England.

Har inventerat lite på lokfronten i några dagar och har lite funderingar kring våra G11-lok.

Att tendern kortades är en sak, ny hytt mm gjordes som en anpassning till våra förhållanden är ju känt.

Jag undrar om något byggdes om på lokets fjädring i Sverige?
Likaså undrar jag om speciallösningen med de tre bågformade tuberna i eldstaden var kvar eller om detta togs bort här i Sverige?
(De kanske är kvar på loket i England)

Tycker mig kunna se att loket är av den större varianten med axelföljd 1'E. Förmodligen är bilden spegelvänd enär loken ursprungligen var vänsterkörda. Är månne fotot från Grekland?

Beträffande G11 anordnade SJ balanser i lokens fjädersystem. Det har bibehållits i England.

För de som inte vet så är firebox arch tubes och thermic syphons två olika men liknande sätt att förbättra vattencirkulationen i en ångpanna genom att leda en del av vattnet genom rör i fyrboxen.

WD-loken hade firebox arch tubes när loken byggdes, oavsett om det var den tiokopplade varianten (som syns på den spegelvända bilden ovan) eller den åttakopplade varianten (som i en modifierad form blev SJ litt G11). De brittiska loken hade dessa kvar till loken slopades, men om G11 loken hade rören kvar vet jag inte. Jag har tyvärr ingen bild på insidan av fyrboxen på en G11.

Loket är högerkört.

Har ägnat hela dagen åt att dokumentera fordonssamlingen här, med benäget tillstånd och ”ledsagare”.

De amerikanska loken som står här har liknande lösningar men med annat utförande.

Loket är en WD 2-10-0 (En av tre som finns kvar här i Grekland)
[image]
Eldstaden på en WD 2-10-0 (Samma på 2-8-0 varianten)

[image]
Ett av de amerikanska loken ser ut så här inuti eldstaden.

Jag har försökt att gå igenom all tillgänglig litteratur kring hur loken uppförde sig under drift, men inte kunnat få nån vettig bild. ”Kvaliten” på loken verkar ha varierat en hel del har jag fått berättat för mig.

Finns det möjligen nått MBR-nummer på dessa fjäderbalanser?

En märklig detalj med just det här exemplaret av WD lok är att det fick revision R2 i oktober 1971…..långt efter det angivna slopningsdatumet.

Fanns dessa lok kvar i någon form av beredskapslokspark?

Nu börjar det vara lite dåligt med maskiner här nere men de här fick man i alla fall chansen att få se och dokumentera.

[image]

Som framgår av bilderna byggde grekerna om sina lok till högerkörning.
G11-loken och de i Holland hade inga cirkulationstuber i eldstaden.

Länk

Loket är högerkört.

Har ägnat hela dagen åt att dokumentera fordonssamlingen här, med benäget tillstånd och ”ledsagare”.

De amerikanska loken som står här har liknande lösningar men med annat utförande.

Loket är en WD 2-10-0 (En av tre som finns kvar här i Grekland)

Eldstaden på en WD 2-10-0 (Samma på 2-8-0 varianten)

Ett av de amerikanska loken ser ut så här inuti eldstaden.

Båda loken har firebox arch tubes, av lite olika varianter. På båda bilderna saknas eldstadsteglet. Notera att båda loktyperna har fyrboxar byggda i stål.

Ritningen nedan visar fyrbox och en del av pannan på WD loken - både varianterna hade i grunden samma panna och fyrbox som byggda, skillnaden låg i rosten (något bredare på de tiokopplade loken) och längden på pannan (lite längre på de tiokopplade loken). På ritningen syns firebox arch tubes under eldstadsteglet. Man ser även fallrosten.

[image]

Som jämförelse, på bilden nedan visas de två thermic syphons i fyrboxen på ett brittiskt Merchant Navy lok. I detta fallet så är bilden tagen efter renovering av panna och fyrbox, och eldstadsteglet är inte monterat ännu.

[image]

Jag har försökt att gå igenom all tillgänglig litteratur kring hur loken uppförde sig under drift, men inte kunnat få nån vettig bild. ”Kvaliten” på loken verkar ha varierat en hel del har jag fått berättat för mig.

Konstruktionskvaliteten varierade något, det handlade ju om krigslok som byggdes i en takt på 7 lok i veckan. Med det skrivet, när loken hade gått igenom en första översyn i Storbritannien så ansågs loken vara pålitliga och slitstarka - dom var särskilt omtyckta i östra England och i Skottland.