150 km/h år 1890

En lokförare i USA körde med denna hastigheten för att undkomma en tyfon. Skulle Du vilja vara med på tåget ?

En lokförare i USA körde med denna hastigheten för att undkomma en tyfon. Skulle Du vilja vara med på tåget ?

Kan du vara lite mer specifik?

En lokförare i USA körde med denna hastigheten för att undkomma en tyfon. Skulle Du vilja vara med på tåget ?

Här kommer mitt intressanta svar: Nej.

En lokförare i USA körde med denna hastigheten för att undkomma en tyfon. Skulle Du vilja vara med på tåget ?

Här kommer mitt intressanta svar: Nej.

Instämmer.

Finns det en referens till varifrån uppgiften kommer?
Vore intressant att veta vilket lok som presterade detta.

En lokförare i USA körde med denna hastigheten för att undkomma en tyfon. Skulle Du vilja vara med på tåget ?

Ja kanske, även de resande hade kanske precis som föraren en önskan att undkomma tornadon.
Men presentera gärna mer fakta om den här historien med någon pålitlig källa. Det finns massor med myter och skrönor om vad som tros ha inträffat på amerikanska järnvägar , särskilt då det spännande 1800-talet

En lokförare i USA körde med denna hastigheten för att undkomma en tyfon. Skulle Du vilja vara med på tåget ?

Ja kanske, även de resande hade kanske precis som föraren en önskan att undkomma tornadon.
Men presentera gärna mer fakta om den här historien med någon pålitlig källa. Det finns massor med myter och skrönor om vad som tros ha inträffat på amerikanska järnvägar , särskilt då det spännande 1800-talet

Fritiof Nilsson-Piraten har ju med en liknande historia om de s.k. Amerikanarna (dvs YEJ 13-15) och dess amerika-skolade förare Serrman som under sin tid i USA ska ha hängt matlådan på säkerhetsventilens spakar för att köra in en försening. Men denna historia torde vara fiction även om det säkert kan ha hänt någon gång. Det var nog därför man ville ha säkerhetsventiler som var 'tamper-proof' typ Richardson eller Ramsbottom.

En lokförare i USA körde med denna hastigheten för att undkomma en tyfon. Skulle Du vilja vara med på tåget ?

Ja kanske, även de resande hade kanske precis som föraren en önskan att undkomma tornadon.
Men presentera gärna mer fakta om den här historien med någon pålitlig källa. Det finns massor med myter och skrönor om vad som tros ha inträffat på amerikanska järnvägar , särskilt då det spännande 1800-talet

Fritiof Nilsson-Piraten har ju med en liknande historia om de s.k. Amerikanarna (dvs YEJ 13-15) och dess amerika-skolade förare Serrman som under sin tid i USA ska ha hängt matlådan på säkerhetsventilens spakar för att köra in en försening. Men denna historia torde vara fiction även om det säkert kan ha hänt någon gång. Det var nog därför man ville ha säkerhetsventiler som var 'tamper-proof' typ Richardson eller Ramsbottom.

Fast i Piratens skildring så var det i Sverige som det inträffade, det var ett kungligt tåg på Ystadbanan som var försenat och Serrman körde in tiden med bravur och fick för det en kunglig medalj. Men fråntogs sedan medaljen sedan , som det heter i skildringen , det med viss indiskretion avslöjats att prestationen möjliggjorts genom att Serrmans matskrin hängde på säkerhetsventilen.
Och Serrman nämns flera gånger i skildringen om Bombi Bitt som. när jagpersonen (Fritjof själv) ropar : ” ou far , det är amerikanarn och det är Serrman som kör. Det var ju tre amerikanska lok på YEJ men Piraten nämner bara ”amerikanarn” i singularis.
I verkligheten tycks det ha varit rätt mrdelmåttliga lok med brister.
Piraten växte ju upp på en järnvägsstation och det finns mycket tåg i skildringarna.
Pumphuset med Jöns pumpare, Tall och Fatt som tjärade taken, biografägaren i levande bilder som öppnar vagnsdörren med sin käpp. En av de sista historierna är när den åldrade patron Esping låser in sig på toaletten för att kunna inta brännvin till medhavda kräftor.

Mycket om Piratens järnvägshistorier finns bl.a i Gunnar Sandins uppsats i SPÅR 1995, utlagd på nätet
https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spa...

Här får vi bekanta oss med den mäktige trafikchefen Tender-Johnson, av Piraten beskriven som mäktigare på sitt område än kung Oscar eller Landshövding Dickson. Hur det nu blev 7 banor i imperiet är lite av ett mysterium men det finns ju en litterär frihet.
En frihet som Piraten själv beskrev som: ”skrivet man om en synål så nog är det nån enögd som känner igen sig”

Fast i Piratens skildring så var det i Sverige som det inträffade, det var ett kungligt tåg på Ystadbanan som var försenat och Serrman körde in tiden med bravur och fick för det en kunglig medalj. Men fråntogs sedan medaljen sedan , som det heter i skildringen , det med viss indiskretion avslöjats att prestationen möjliggjorts genom att Serrmans matskrin hängde på säkerhetsventilen.
Och Serrman nämns flera gånger i skildringen om Bombi Bitt som. när jagpersonen (Fritjof själv) ropar : ” ou far , det är amerikanarn och det är Serrman som kör. Det var ju tre amerikanska lok på YEJ men Piraten nämner bara ”amerikanarn” i singularis.
I verkligheten tycks det ha varit rätt mrdelmåttliga lok med brister.
Piraten växte ju upp på en järnvägsstation och det finns mycket tåg i skildringarna.
Pumphuset med Jöns pumpare, Tall och Fatt som tjärade taken, biografägaren i levande bilder som öppnar vagnsdörren med sin käpp. En av de sista historierna är när den åldrade patron Esping låser in sig på toaletten för att kunna inta brännvin till medhavda kräftor.

Loken från Richmond hade säkerhetsventiler av pop-typ som inte gick att manipulera.

Fast i Piratens skildring så var det i Sverige som det inträffade, det var ett kungligt tåg på Ystadbanan som var försenat och Serrman körde in tiden med bravur och fick för det en kunglig medalj. Men fråntogs sedan medaljen sedan , som det heter i skildringen , det med viss indiskretion avslöjats att prestationen möjliggjorts genom att Serrmans matskrin hängde på säkerhetsventilen.
Och Serrman nämns flera gånger i skildringen om Bombi Bitt som. när jagpersonen (Fritjof själv) ropar : ” ou far , det är amerikanarn och det är Serrman som kör. Det var ju tre amerikanska lok på YEJ men Piraten nämner bara ”amerikanarn” i singularis.
I verkligheten tycks det ha varit rätt mrdelmåttliga lok med brister.
Piraten växte ju upp på en järnvägsstation och det finns mycket tåg i skildringarna.
Pumphuset med Jöns pumpare, Tall och Fatt som tjärade taken, biografägaren i levande bilder som öppnar vagnsdörren med sin käpp. En av de sista historierna är när den åldrade patron Esping låser in sig på toaletten för att kunna inta brännvin till medhavda kräftor.

Loken från Richmond hade säkerhetsventiler av pop-typ som inte gick att manipulera.

Men dels hade ju Piraten litterär frihet och dels så står det inget om att rekordkörningen utfördes just med amerikanarn utan just ett försenat tåg med kungen ombord. Det kanske inte ens var på YEJ

Fanns det ens en "hastighetsmätare" som var graderad upp till 150km/h på ett gammalt ånglok?

Fanns det ens en "hastighetsmätare" som var graderad upp till 150km/h på ett gammalt ånglok?

Om det fanns en så var den i vart fall inte graderad i km/h.

Det begriper väl jag med, men eftersom rubriken på inlägget var skrivet i km/h så använde jag den hastighetsangivelsen.

Så var det naturligtvis. För lok som inte hade hastighetsmätare så fick väl föraren kolla tiden mellan kilometerstolparna med sitt rättvisande fickur. Det fanns ju alltid en skylt med t.ex. 60 km per timme eller en kilometer på 60 sekunder. Eller enklare räkna hundra ett hundra två o.s.v.

Frågan kvarstår dock, kunde ett ånglok på den tiden, på befintlig bana, komma upp i dessa farter (oavsett km/ eller miles/h)
Jag har svårt att se detta. Undrar om det inte är någon slags falsk myt!
Vad gjorde t.ex. svenska ånglok för farter på 1890-talet?

1893 nådde ett av New Yorks Central's lok 112,5 mph. Det var inte reguljär drift utan ett rekordförsök, men den av trådstartaren uppgivna hastigheten (93,2 mph) skulle ju också ha uppnåtts vid ett exeptionellt tillfälle.
https://www.american-rails.com/1890s.html

Nej, det är ingen myt. Redan mot slutet av 1880-talet körde brittiska järnvägsbolag snälltåg med en snitthastighet på 100km/h eller något mer enligt tidtabell. Då ska man ha klart att det innebar att tåget behövde komma upp i över 130km/h mellan stationer för att kunna hålla tidtabellen. Det ställde krav på loken, och exempelvis William Wordsells litt M/Q (LNER litt D17), byggda för North Eastern Railway åren 1892-1897, kunde hålla en snitthastighet på 120km/h med ett tåg på 12 boggivagnar över en sträcka på 20km.

Man får med all säkerhet se historien som en skröna och nöja sig med att körningen skedde i en för sin tid mycket hög hastighet. Loket hade säkert inte hastighetsmätare och att besättningen eller någon assagerare i den situationen skulle ha sysslat med att klocka hastigheten med stoppur verkar osannolikt.

Dock kan man inte utesluta att ett amerikanskt ånglok sid tidpunkten skulle hade kunnat drivas upp i den farten, åtminstone i svagt nedförslut. USA hade redan då en del lok som var större och effektstarkare än de europeiska.

Under 1800-talet var Storbritannien annars ledande ifråga om snabba tåg, men den högsta säkert belagda uppnådda hastigheten före 1900 i det landet är 90 mph (145 km/t) i två fall.

Sverige är inget att jämföra med. Det var ett rätt mediokert land vid den tiden vad gäller snabba lok eller hastighet på järnväg. Men 120 km/t hade man nog kunnat skrämma upp något av de gamla A-loken (spinnrockarna) eller Ca-loken i om man verkligen vågat. Banorna inbjöd inte till hög fart på den tiden och lokens effekt var låg. Först 1906 fick man köra 90 på SJ, men det var i första hand banan och inte loken som låg bakom denna gräns.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

150 km/h år 1890 (Järnväg allmänt)

150 km/h år 1890

150 km/h år 1890

150 km/h år 1890

150 km/h år 1890

150 km/h år 1890

150 km/h år 1890

150 km/h år 1890

YEJ Richmondlok had pop-säkerhetsventiler

YEJ Richmondlok had pop-säkerhetsventiler

150 km/h år 1890

150 km/h år 1890

150 km/h år 1890

150 km/h år 1890

150 km/h år 1890

93,2 mph år 1890

150 km/h år 1890

150 km/h år 1890