Ja vad är det för byggnad vi ser, bergen ser ju inte ut så här idag. Och det förbryllar.

Är det Gällivare ( Malmberget) eller Kiruna till att börja med ? Bv stuga ? 491 alt 492 ?

Ps Bilden mkt suddig.

Inte annat än jag förstår är det Kiruna. Det är Kiruna samhälle och Luossavaara malmberg i bakgrunden. Fotot är taget från Kirunavaaras norrslutning ner mot sjöns södra ände.
Gällivare är ett flackt samhälle, berget norr om Gällivare (Kungsryggen) är långsträckt.
Berra

Tack Bertil, nog är det Kiruna, då är ju föjldfrågan att detta verkar vara ca 5-600 m norr om
Kiruna C. Jag hade hoppas på att detta var en bv stuga ! Men det finns ingen sådan före bv stuga 490 och den stå med sidan åt spåret. Denna byggnaden har gaveln mot spåret.

Tack Bertil, nog är det Kiruna, då är ju föjldfrågan att detta verkar vara ca 5-600 m norr om
Kiruna C. Jag hade hoppas på att detta var en bv stuga !

Nej, det är sydost om Kiruna C. Det är inte ens på själva Malmbana utan längs spåret som vek av söder om Kiruna C och rundade södra änden på Luossajärvi och gick till LKAB:s dåvarande malmlastningsbrygga vid "Bergfoten", d.v.s. foten av Kiirunavaara.

Jag tror att det är virkesstaplar vid sågverket vid LKAB:s sågverk som syns hitom sjön, se "brädgård" på den här kartskissen. Eftersom virkesstaplarna syns i höger bildkant måste fotografen stått lite längre åt vänster (väster) än där kartan slutar och tagite bilden mot nordväst.

Om upplösningen varit bättre, hade vi nog sett Kiruna C på stranden bortom sjön och sedan är det husen i centrala Kiruna som syns på sluttningen bakom och hitom Loussavaara.

Nu tror jag att jag har hittat en bild på huset i trådstarten men tagen från motsatt håll. Huset i fråga syns över taket på sågverket, på den här bilden. Några av brädstaplarna sysn i höger bildkant. Spåren i förgrunden, hitom sjön, är Mlambanan strax söder om Kiruna C. Eller ännu troligare, det hitre spåret är Malmbanan mot Gällivaare och det bortre spåret är det spår som viker av åt höger till den stor malmlasningsbrygga som syns strax till vänster om bildmitt och sedan fortsätter förbi "vårt" hus och ut ur bilden mot höger.

På Kiirunavaaras slutnings syns flera "rutschbanor", d v s bergbanor för nedtransport av malm, där lastade vagnar på väg ned drog upp tomvagnarna. (Dert som kllas för "Bremsberg" på tyska och "gravity-worked incline" på engelska.)

Jag har försökt markera huset och sågverket på [link=gravity-worked incline]Eniros flygfoto[/link], men det finns inget igenkännligt där idag p.g.a. av gruvbrytningen. Men om man drar lite i kanten och tittar ppå Eniros historiska flygfoton (1955-67) kan man åtminstone hitta sågverket och virkesstaplarna.

Tack Leif. Så häftigt att få den förklaringen av dig och du verkar ju vara rätt man för det!

Fotot och även skissen belyser ju exakt det du säger, jag har försökt titta åt dom där sidospåren men jag har aldrig sett en sådan fin bild av det tidiga LKAB. Man ser ju stugan till höger om den högra skorstenen om jag förstått det rätt. Och jag kan nu avföra stugan som en SJ
bv stuga.

Du sitter väl inte på fler bilder av bv stugor i dessa trakter. Håller på dokumentera alla så gott det går!

Jag finns även e post t.hendler@telia.com

Karta över området, från SJ:s jubileumsskrift 1906, band II sida 350.
Rakt under orden Mek.Verkstad är inritat en liten byggnad, som verkar kunna vara den vi diskuterar.

Berra

Tack Bertil, helt otroligt att "vi" kunde peka ut denna stuga som då kanske hade ngn kontroll
funktion för utförsel av malm? Är det inte fantastikt att se brytningen i ett sånt tidigt stadium där i princip man skottat sig (sprängt så klart)in i berget och där man gjort rutschkanor
ner för berget och lastfickor för på den tiden väldigt små malmvagnar.Idag är man 1400 m under ytan.
Gamla fotografier har en förmåga krympa perspektiven så sjöar och berg får en konstigt utseende. Tyvärr så var det ingen okänd bv stuga som jag försöker samla.
ps. Bilden finns i tråden, kunde inte ladda den igen.

Tack mina herrar, ska försöka komma på ngt fler spörsmål senare vad det lider.

Tack Bertil, helt otroligt att "vi" kunde peka ut denna stuga som då kanske hade ngn kontroll
funktion för utförsel av malm? Är det inte fantastikt att se brytningen i ett sånt tidigt stadium där i princip man skottat sig (sprängt så klart)in i berget och där man gjort rutschkanor
ner för berget och lastfickor för på den tiden väldigt små malmvagnar.Idag är man 1400 m under ytan.
Gamla fotografier har en förmåga krympa perspektiven så sjöar och berg får en konstigt utseende. Tyvärr så var det ingen okänd bv stuga som jag försöker samla.
ps. Bilden finns i tråden, kunde inte ladda den igen.

Tack mina herrar, ska försöka komma på ngt fler spörsmål senare vad det lider.

Tack, Bertil för den kartan! Framgår det av texten vilka spår som ägdes av SJ resp. LKAB? Att kartan finns i SJ:s minnesskrift, tyder väl på att åtminstone en del av spåren ägdes av SJ? Ska jag våga mig på att gissa, skulle jag tro att kurvan, bangården och kanske även spåren till lastkajen ägdes av SJ men att spåren när till mekaniska verkstaden och förråden ägdes av LKAB. I så fall kan man ju väl tänka sig att SJ behövde en byggnad där, som värmestuga för tågpersonalen, som expedition eller kanske man ville ha en banvakt på plats, inte minst för växelsopning.

Till Tommy: nej, jag har inga egna bilder på banvaktsstugor. Däremot tycker det är fascinerande att studera gamla foton och kartor och att försöka bilda sig en uppfattning om hur det sett ut vid olika tider och hur verksamheten fungerade.

Intresset för Kiruna stad, gruvan och gruvlogistiken väcktes på 1980-talet när jag besökte gruvan och museispårvägen. Då var fortfarande delar av transportnivån på 540 m-nivån i drift och lokverkstaden där i bruk, i det bergrum som nu är Besökscentrum. Museispårvägen hade sin vagnhall i det som varit sågverkets maskinhus som då nog var den sista byggnaden i stadsdelen "Ön" (uppkallad efter Djävulsön). Sydligaste delen av Luossajärvi var då redan igenfylld och spårvägen följde en väg runt gråbergstippen Zenobia. Nu har nästan hela banvallen följd med Zenobia och maskinhuset när i den stora gropen och hela södra Loussajärvi fram till Sjöbangården är tömd.

Beträffande bilder så finns det en hel del om man letar: först och främst om man söker på digitaltmuseum.se med sökord som "Kiruna", "Kirunavaare", "Loussavaara", "Luossavaare" med oliet olika stavningar och på "LKAB" så hittar man massor med bilder varav några är relevanta i sammanhanget. En del bilder kan man hitta i google med samma sökord.

Att söka på fotografen "Borg Mesch" kan också vara givande. Han startade fotoateljé i Kiruna 1903(?) och har tagit många utmärkta bilder på Kirunas och gruvans första år och från byggandet av Malmbanan vidare norr om Kiruna.

Till sist finns det både bilder och kartskisser i de två böckerna om spårvägen i Kiruna. Spårvägen som sträckte sig från Bergfoten vid Kiirunavaara till foten av Luossavaara var ju en del av gruvlogistiken, främst för personal men även för material från sågverket, verkstaden och förråden på Ön till de båda gruvorna. Spårvägen fick meterspår därför att materialbanorna på Kiirunavaara vid den tiden hade meterspår. Banorna uppe på berget kallades "Landshövdingebanan" och byggdes senare om till normalspår och trafikerades bl a av begagnade spårvagnar från olika städer. Allteftersom brytning flyttade under jord användes även spårvagn i Sjötunneln genom malmkroppen på marknivån. Både stadspårvägen och spårvagnarna i gruvan beskrevs i böckerna med utblickar på material- och malmtransporterna.

https://www.bokborsen.se/?f=1&qt=P%C3%A5%20metersp%C3%A5r%20under%20midnattssol
https://www.bokborsen.se/?f=1&qi=9789185305605

Borg Mesch:
http://www.famgus.se/Postcards/Swedish%20Topography/Borg%20Mesch/BorgMesch.html
https://www.bokborsen.se/?qt=Borg%20Mesch%20Dr%C3%B6mmen%20om%20fj%C3%A4llen
https://www.antikvariat.net/en/bot9028-fjallvraken-borg-mesch-fotografpionjar-bland-sam...

Någon kanske kan tipsa om böcker om själva gruvan?

Tack Bertil, helt otroligt att "vi" kunde peka ut denna stuga som då kanske hade ngn kontroll
funktion för utförsel av malm? Är det inte fantastikt att se brytningen i ett sånt tidigt stadium där i princip man skottat sig (sprängt så klart)in i berget och där man gjort rutschkanor
ner för berget och lastfickor för på den tiden väldigt små malmvagnar.Idag är man 1400 m under ytan.
Gamla fotografier har en förmåga krympa perspektiven så sjöar och berg får en konstigt utseende. Tyvärr så var det ingen okänd bv stuga som jag försöker samla.
ps. Bilden finns i tråden, kunde inte ladda den igen.

Tack mina herrar, ska försöka komma på ngt fler spörsmål senare vad det lider.

Tack, Bertil för den kartan! Framgår det av texten vilka spår som ägdes av SJ resp. LKAB? Att kartan finns i SJ:s minnesskrift, tyder väl på att åtminstone en del av spåren ägdes av SJ? Ska jag våga mig på att gissa, skulle jag tro att kurvan, bangården och kanske även spåren till lastkajen ägdes av SJ men att spåren när till mekaniska verkstaden och förråden ägdes av LKAB. I så fall kan man ju väl tänka sig att SJ behövde en byggnad där, som värmestuga för tågpersonalen, som expedition eller kanske man ville ha en banvakt på plats, inte minst för växelsopning.

Till Tommy: nej, jag har inga egna bilder på banvaktsstugor. Däremot tycker det är fascinerande att studera gamla foton och kartor och att försöka bilda sig en uppfattning om hur det sett ut vid olika tider och hur verksamheten fungerade.

Intresset för Kiruna stad, gruvan och gruvlogistiken väcktes på 1980-talet när jag besökte gruvan och museispårvägen. Då var fortfarande delar av transportnivån på 540 m-nivån i drift och lokverkstaden där i bruk, i det bergrum som nu är Besökscentrum. Museispårvägen hade sin vagnhall i det som varit sågverkets maskinhus som då nog var den sista byggnaden i stadsdelen "Ön" (uppkallad efter Djävulsön). Sydligaste delen av Luossajärvi var då redan igenfylld och spårvägen följde en väg runt gråbergstippen Zenobia. Nu har nästan hela banvallen följd med Zenobia och maskinhuset när i den stora gropen och hela södra Loussajärvi fram till Sjöbangården är tömd.

Beträffande bilder så finns det en hel del om man letar: först och främst om man söker på digitaltmuseum.se med sökord som "Kiruna", "Kirunavaare", "Loussavaara", "Luossavaare" med oliet olika stavningar och på "LKAB" så hittar man massor med bilder varav några är relevanta i sammanhanget. En del bilder kan man hitta i google med samma sökord.

Att söka på fotografen "Borg Mesch" kan också vara givande. Han startade fotoateljé i Kiruna 1903(?) och har tagit många utmärkta bilder på Kirunas och gruvans första år och från byggandet av Malmbanan vidare norr om Kiruna.

Till sist finns det både bilder och kartskisser i de två böckerna om spårvägen i Kiruna. Spårvägen som sträckte sig från Bergfoten vid Kiirunavaara till foten av Luossavaara var ju en del av gruvlogistiken, främst för personal men även för material från sågverket, verkstaden och förråden på Ön till de båda gruvorna. Spårvägen fick meterspår därför att materialbanorna på Kiirunavaara vid den tiden hade meterspår. Banorna uppe på berget kallades "Landshövdingebanan" och byggdes senare om till normalspår och trafikerades bl a av begagnade spårvagnar från olika städer. Allteftersom brytning flyttade under jord användes även spårvagn i Sjötunneln genom malmkroppen på marknivån. Både stadspårvägen och spårvagnarna i gruvan beskrevs i böckerna med utblickar på material- och malmtransporterna.

https://www.bokborsen.se/?f=1&qt=P%C3%A5%20metersp%C3%A5r%20under%20midnattssol
https://www.bokborsen.se/?f=1&qi=9789185305605

Borg Mesch:
http://www.famgus.se/Postcards/Swedish%20Topography/Borg%20Mesch/BorgMesch.html
https://www.bokborsen.se/?qt=Borg%20Mesch%20Dr%C3%B6mmen%20om%20fj%C3%A4llen
https://www.antikvariat.net/en/bot9028-fjallvraken-borg-mesch-fotografpionjar-bland-sam...

Någon kanske kan tipsa om böcker om själva gruvan?

Boken "Gränges, En krönika om svensk järnmalm" av Nils Meinander rekommenderas .

Gränges var ju huvudägare i LKAB tills dom blev utköpta av staten , så i boken står mycket intressant bla historia om LKAB och även gruvbrytningen i deras gruvor.

M.V.H Anders.k.

Nej det står inget i jubileumsskriften om huruvida spåren till LKAB är deras eller SJ:s.
Texten på anslutande sidor handlar dock mycket om "anslutning av enskilda banor" och liknande.

Men det finns ett häfte "LKAB LOCOMOTIVES, Prepared for The midnightsun special by Karl E Palm" (utan årtal). Det innehåller 32 sidor loklistor samt litet om brytning, lastning och lossning av gruvtågen.
Sedan är det 35 blad måttskisser på elektrolok, diesellok och batterilok; både normalspåriga och smalspåriga. Hägglundsloken är med, Motalaloken likaså samt Porterloken.
Sedan är det ett antal kartor över gruvområdet, betecknade A - P (utom J).
Blad A visar industriområdet 1910. Ritaren har därvid ritat SJ:s spår och LKAB:s spår olika, för att särskilja dessa. Enligt kartan ägde LKAB både sjöspåret och cirkelspåret runt "Ön" samt dess förlängning in till Kiruna C.
Det aktuella huset är inte inritat någonstans.
Alla skisser är gjorda 1981, 1982 av "Kep", därmed torde menas författaren själv.
Jag antar att jag råkar i onåd hos någon, kanske på LKAB, om jag skannar in och lägger ut på forumet, så det gör jag inte.
Sedan är det fjorton sidor med fotografier av lok (samt en ångskopa).

OT: tänk, när min far bodde i Kiruna var sjön ren och klar - och man badade i den!

Berra