Sju bilder från Linköping

Jag såg Olas länkning till mina bilder på Busshistoriskt forum så kanske det är läge att visa några fler bilder från östgöta-metrolpolen. Bilderna är tagna 1968. Vissa av bilderna har jag eventuellt visat tidigare, mitt minne är dock kort och jag är osäker på vilken/vilka bilder det kan vara.

Börjar med en av bilderna som Ola länkade till.

[image]
Bilden är från 1968 och det fanns fortfarande kvar lite rester av smalspåret.

[image]
Vet inte numret på vagnen. De två första siffrorna är dock 44, den tredje siffran saknas.

[image]
En gammal MÖJ-vagn. Den avflagade texten nedtill på sidan säger "Växlas försiktigt".

[image]
SJ 497.

[image]
BLJ, 5.

[image]
Litt. Co, BLJ 5.

[image]
BLJ 5.

M v h
Ingwar

Vad gjorde BLJ 5 där?

Vad gjorde BLJ 5 där?

Hade kommit tillbaka till sin ursprungsbana eftersom JMF hade fått BLJ Co 5 (ursprungligen MÖJ BCo 1000) efter BLJÂ´s nedläggning. Vagnen renoverade sen delvis, f f a interiört, av VÖJF/ WFJ men finns nu åter bland JMFÂ´s samlingar i Valla/ G:la Linköping.

Beträffande sin namne (utan littera) på BLJ så kan meddelas att en då ung och oförstörd yngling (numera ärrad lokförare och digital videofilmare) från ULJ vid mitten av 70-talet ringde upp Bengt E Unvér och frågade "om det inte vore lämpligt att BLJ vagn nummer 5 kunde kopplas efter BLJ lok nummer 5 på ULJ" (eller nåt sånt) eftersom föreningen då hade fått loket från BLJ. I korthet kan man säga att det tyckte inte Bengt E Unvér!

/ L G :-P

Asch sooo...försteen....

Så Bengt tyckte inte det, så konstigt....å inget förstående för en ynglings visionära ideer hade han inte heller förstår jag?
:-D

Så Bengt tyckte inte det, så konstigt....å inget förstående för en ynglings visionära ideer hade han inte heller förstår jag?

Det hade han inte. Han var mycket tydlig med vad han tyckte om idén också. Om man så säger... :-)

/ L G

Hr B.E.U. var - som så många andra i branschen - urspr. en herre med ett sant musealt patos (jag träffade honom hösten 1960 i Lp). När saker o ting sen började gå "his way", inkl. stöd från gubbar upp på distriktschefsnivå, blev han allt mer dryg o egenrättfärdig.

Vet inte numret på vagnen. De två första siffrorna är dock 44, den tredje siffran saknas.

Det måste vara D15p 444, f.d. MÖJ 1012, Fole 1907, skrot 1969.

Jöran

Tack för bilderna!

Bilden är från 1968 och det fanns fortfarande kvar lite rester av smalspåret.

Personvagnen är SJ Bp 271, f.d. ÖSmJ C 5 om jag inte minns fel, även denna skrotad i Linköping 1969. Resgodsvagnen är nog Fp 155, f.d. VB F 124? Den skrotades också, men en annan vagn, Fp 150, f.d. NÖJ F 240 tillfördes samlingarna i Linköping senare. Någon som vet var den kom ifrån?

En gammal MÖJ-vagn. Den avflagade texten nedtill på sidan säger "Växlas försiktigt".

I D 2 bs tjv 612506, tror jag. I alla fall f.d. MÖJ CD 19. Finns på museet i Valla.

SJ 497.

SJ Bp 427, gick bl.a. i sista tåget Linköping - Vadstena 1963, liksom D15p 444. 427 finns på museet i Valla. Renoverad (nåja) och märkt MÖJ C 1013.

M.v.h.
Ola

Bilden är från 1968 och det fanns fortfarande kvar lite rester av smalspåret.

Personvagnen är SJ Bp 271, f.d. ÖSmJ C 5 om jag inte minns fel, även denna skrotad i Linköping 1969. Resgodsvagnen är nog Fp 155, f.d. VB F 124? Den skrotades också, men en annan vagn, Fp 150, f.d. NÖJ F 240 tillfördes senare. Någon som vet var den kom ifrån?

SJ Bp 271 var byggd av Ljunggrens verkstad 1906. Vagnen tillhörde H-O Björk, som var mycket intresserad av Ljunggrens verkstad och dess historia. Till en början hade han vagnen stående vid Ankarsrums bruk. Senare ställdes vagnen upp ihop med Unvérs vagnar i Linköping. När vagnarna inte fick stå kvar där erbjöds Bp 271 till andra föreningar, bl a till StLyJ - AGJ, men det var inte någon som ville ha vagnen. Därför gick den till skrot.

Det var Björk som i början av 1960-talet startade 891-Järnvägarnas Museisällskap och hans dröm var att kunna behålla en bit av BLJ för museitrafik. I första hand handlade det om sträckan mellan Långshyttan och Stjärnsund med vacker sträckning utmed sjöarna. Sällskapet höll till i Dannemora där man hade loken Korsån och Nanna. I början av 1970-talet flyttade man till Jädraås och bytte namn till JTJ.

Björk låg även bakom att SJ Kd 692, som var det första loket som byggdes i Falun, kom till Linköping. Han påverkade miö Billvall i Gävle och direktör Rydberg i Falun så att loket spardes som ett minnesmärke över lokproduktionen i Falun. Det stod en tid uppställt vid fabriken i Främby, men när det blev nya ägare och annan produktion i början av 1970-talet blev loket över. Det flyttades då till museet i Linköping.

Fp 150 tillhörde en privatperson i Norrköpingstrakten innan den kom till museet i Linköping.

Bilden är från 1968 och det fanns fortfarande kvar lite rester av smalspåret.

Personvagnen är SJ Bp 271, f.d. ÖSmJ C 5 om jag inte minns fel, även denna skrotad i Linköping 1969. Resgodsvagnen är nog Fp 155, f.d. VB F 124? Den skrotades också, men en annan vagn, Fp 150, f.d. NÖJ F 240 tillfördes senare. Någon som vet var den kom ifrån?

SJ Bp 271 var byggd av Ljunggrens verkstad 1906. Vagnen tillhörde H-O Björk, som var mycket intresserad av Ljunggrens verkstad och dess historia. Till en början hade han vagnen stående vid Ankarsrums bruk. Senare ställdes vagnen upp ihop med Unvérs vagnar i Linköping. När vagnarna inte fick stå kvar där erbjöds Bp 271 till andra föreningar, bl a till StLyJ - AGJ, men det var inte någon som ville ha vagnen. Därför gick den till skrot.

Det var Björk som i början av 1960-talet startade 891-Järnvägarnas Museisällskap och hans dröm var att kunna behålla en bit av BLJ för museitrafik. I första hand handlade det om sträckan mellan Långshyttan och Stjärnsund med vacker sträckning utmed sjöarna. Sällskapet höll till i Dannemora där man hade loken Korsån och Nanna. I början av 1970-talet flyttade man till Jädraås och bytte namn till JTJ.

Björk låg även bakom att SJ Kd 692, som var det första loket som byggdes i Falun, kom till Linköping. Han påverkade miö Billvall i Gävle och direktör Rydberg i Falun så att loket spardes som ett minnesmärke över lokproduktionen i Falun. Det stod en tid uppställt vid fabriken i Främby, men när det blev nya ägare och annan produktion i början av 1970-talet blev loket över. Det flyttades då till museet i Linköping.

Fp 150 tillhörde en privatperson i Norrköpingstrakten innan den kom till museet i Linköping.

Intressant läsning. Det här kände jag inte till. Vad jag förstår verkar Björk spelat en värdefull roll i det tidiga stadiet av den svenska museitågsbranschen.

Mvh P-Å Lampemo

Instämmer. Frågan/ historien kring dessa fordon och därmed JMFÂ´s om inte "barndom" så "ungdom" (föreningen hade ju bildats redan 1961) har ju berörts här tidigare. Det har ju då påståtts av dom som var med (?) att JMF oförtjänt fått "klä skott" för att vissa fordon av dessa skrotades, då smalspåriga fordon ställdes upp på kvarvarande smalspår i Linköping på 60-talet som inte bara tillhörde/ skulle tillhöra JMF, utan även SJ och, som nu framgått, privatpersoner.

Och det stämmer nog med mitt sätt att se det. Ja, alltså att hellre glädjas åt det som (främst JMF i detta fall) man ändå lyckades spara och inte gräma sig över det som försvann. Av "övriga fordon" som fanns på detta område i slutet av nämnda decennium blev ju trots allt F-finkan övertagen av JMF (och därmed bevarad i Valla) och ångloket S2p 3037 (KTsJ 15) av Kalmar stad (numera hos WFJ). Visst var det jättetråkigt att aktuell ÖSmJ-vagn och ångloket L19p 3069 (GJ 10) skrotades, men annat finns ju kvar och måste tas omhand för framtiden.

Det intressanta med ÖSmJ C 5 är ju att den egentligen passade in rätt bra även i dåtidens "puttinutt"-anstrukna bevarandeplaner. Av såväl resursskäl (helt förståeligt) som av inriktningar så hade man ju fokus på just små tvåaxliga lanterninvagnar och tanklok, medan f f a dieselfordon och stålboggivagnar ansågs "för stora" -men även säkerligen "för moderna". Då! Något som man kan beklaga, icke minst ur "driftsynpunkt" på dagens museibanor då i varje fall de sistnämnda är synnerligen användbara med sin höga resandekapacitet och, relativt sett, lättare att underhålla.

Ändå blev ÖSmJ-vagnen skrotad. Berodde det på att man trots allt "förtagit sig" från f f a StLyJ/ AGJÂ´s sida med vagnhämtningar av liknande vagnar i Bergsjö t ex? Vagnar som dessutom var om inte "nyckelfärdiga" så i varje fall fordrade mindre insatser för att renovera och "sparka igång" än ÖSmJ-vagnen? Sedan kanske den geografiska placeringen spelade roll också. Hade vagnen befunnit sig i Västergötland eller i Roslagen kanske ödet blivit ett annat? Som det blev nu fanns ju vid tidpunkten ingen museiförening i Småland som kunde "tagit över" när den (säkerligen) bedömdes ha mindre intresse ur östgötskt perspektiv, som JMF då som nu fokuserade på?

Fast man måste tänka på att såväl AGJ som SRJmf bara några få år senare gjorde rejäla utflykter i just Småland för att komma över tvåaxliga personvagnar, då av CFp-typ. Då kanske en dylik lanterninvagn ändå varit intressantare om den funnits kvar, men det var så dags då! Mycket hände säkert i decennieskiftet 60/ 70-tal: Föreningarna "kom i gång" på ett helt annat sätt och fick därmed såväl resurser som erfarenheter av trafik och fordonsrenoveringar. Samtidigt som antalet (lämpliga) fordon försvann fortare än man hade tänkt sig. Eller nåt sånt. Vad säger Stig?

/ L G

Beträffande D15p-vagnen så kan man tänka sig att denna p g a sitt "modernare stuk" gallrades bort av JMF till förmån för MÖJ CD 19, när det gällde att bevara en postvagn (den likartade C 1013 ansågs säkert kunna representera den modernare varianten av östgötska personvagnar). Och StLyJ/ AGJ hade ju redan CDFo10p 691 varför dom säkerligen också tyckte "de hade nog på den fronten". Då. Som sagt: Några få år senare, när föreningarna/ banorna etablerat sig och skaffat sig resurser och erfarenheter, blev det ju annorlunda. Plus att fler föreningar bildats. Men då var det för sent för dessa fordon.

Troligt är väl att såväl SJ som JMF runt 1969 kommit fram till vad som skulle kunna bevaras när man ville göra sig av med återstående "smalspårsrester" i Linköping, möjligen med baktanken att flytta till en "egen museilokal" vilket sedan blev hallen i Ryd. "Gallringen" skedde med en "östgötavinkling". Smålandsloket 3037 -som ändå var ett av de sista ångloken på östgötasmalspåren där det gått i många år- hamnade då i Kalmar medan Gotlandsloket 3069 skrotades precis som vagnarna ÖSmJ C 5 och D15p 444.

Men man ska inte gråta över spilld mjölk, och inte förbanna varken JMF eller andra föreningar som inte ville/ kunde "ta över". I stället ska man glädja sig åt det dessa trots allt lyckades bevara. Läget skulle ju varit ännu sämre annars, icke minst för bevarandet av minnen från östgötasmalspåren!

/ L G :-)

****
Oj! Vilken samling :-)
Tackar&Bockar!

HJP

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Sju bilder från Linköping (Fordon: allmänt)