Var lokhusen ms-specifika eller kunde lok på papperet tillhöriga olika maskinsektioner hamna i samma lokhus?

Om vi pratar om gamla organisationen med distrikt och maskinsektioner (upphörde 1964) så var placeringarna strikt bundna till distrikten och Maskinsektionerna.
Det var distriktet / tillhörande maskinsektion som bestämde vilken uppställningsplats loket skulle få efter genomgången beredskapsreparation.
Det var även distrikten som äskade om fler lokhus och bevarad skriftväxling visar på en tät skriftlig kommunikation mellan främst Försvarsbyrån och Distriktschefer.
1957 begärdes in en sammanställning från varje Maskinsektion över vilka lok den specifika Maskinsektionen hade och vilka som stod i lokhus alternativt lokstall eller utomhus.
Tyvärr verkar många svar från olika Ms ha gallrats genom åren.
Vid genomläsning av skrivelser på 50 talet blir det tydligt att dom största svårigheterna bestod att distrikten generellt hade för få inomhus uppställningsplatser. Först i början av 1960 talet kan man säga att man byggt ikapp genom sista leveransen av lokhus.
Alla distrikt finkammade även möjliga uppställningsplatser för beredskapslok och möjliga ombyggnader första delen av 1950 talet för att tillskapa fler uppställningsplatser.
Resulterade i en del specialbyggnader som tidigare inte varit spårlagda och även ett exempel på t.ex. en privatägd industri som huserade beredskapslok.
Det andra problemet var den växande kön av obehandlade beredskapslok inom distrikten som väntade på beredskapsreparationer på huvudverkstad. Först 1957 - 1958 verkar situationen ha normaliserats.
Givetvis finns exempel på knorrande distrikt över situationen då och förslag på skrotningar.
Möjligen kan ett tredje besvär sägas vara dom arbetskrävande och relativt ineffektiva konserveringsmetoderna vara.
Hållbarheten för t.ex gelpåsar som placerades ut på varje lok var mycket begränsad.
Först med torrluftkonserveringen som påbörjades med försök från mitten av 1960 talet hittade man en metod som skyddade loken väl och som en bidragande orsak till att beredskapsloken blev kvar ända fram till 1990.

Ett tillägg: Minns att det var lite krångligt att ta sig in i träladan väster om Alvesta där L16-loket var inhyst men Weine lyckades i.a.f. så småningom.:-P
tobbe

Hej Conny! Bara en fundering ang. L16 1644. Fanns inte detta lok uppställt utomhus under en period i Kristianstad innan uppställningen utomhus norr om stationen i Alvesta? Loket byttes ju senare ut mot ett B-lok som förmodligen står kvar än idag, eller? Jag tror mig minnas att jag o min kompis Weine såg detta någon gång under 1970-talets början i just Kristianstad vid en av våra första sejourer landet runt.:-)
tobbe

B-loket är skrotat sedan länge. En snabb sökning på nätet säger hösten 2010.

Lokalradion om saken

Hej Conny! Bara en fundering ang. L16 1644. Fanns inte detta lok uppställt utomhus under en period i Kristianstad innan uppställningen utomhus norr om stationen i Alvesta? Loket byttes ju senare ut mot ett B-lok som förmodligen står kvar än idag, eller? Jag tror mig minnas att jag o min kompis Weine såg detta någon gång under 1970-talets början i just Kristianstad vid en av våra första sejourer landet runt.:-)
tobbe

Nej. Jag tror du förväxlar 1644 med L21 1668 som stod utomhus i Kristianstad vid den tidpunkten. Loket tillhörde redan då Kristianstad Museum (som det hette då).
B loket 1139 i Alvesta stod uppställt från 1991 till 2010, då det skrotades på plats.