I skenet av upprustningen av C7 1774 (ex NOJ 37, ex BJ 51) så undrar jag hur L16 1644 (ex MTJ 14, ex NOJ 17) mår idag. Loken har en liknande resa genom att de båda kom från beredskapsuppställning och blev parklok. 1774 ganska länge medan 1644 flyttades runt litet mer. Inget av loken hade väl varit i drift ef1er uppställningen och 1774 gick ju att få ordning på 'relativt enkelt'. Hur är skicket på 1644? Måhända skabbigare externt efter många år utomhus men ur mår panna och maskineri?

I skenet av upprustningen av C7 1774 (ex NOJ 37, ex BJ 51) så undrar jag hur L16 1644 (ex MTJ 14, ex NOJ 17) mår idag. Loken har en liknande resa genom att de båda kom från beredskapsuppställning och blev parklok. 1774 ganska länge medan 1644 flyttades runt litet mer. Inget av loken hade väl varit i drift ef1er uppställningen och 1774 gick ju att få ordning på 'relativt enkelt'. Hur är skicket på 1644? Måhända skabbigare externt efter många år utomhus men ur mår panna och maskineri?

Den frågan passar bättre till FVJ eller längre tillbaka MfGDJ.
Tvivlar på att någon part gjort någon större besiktning eller kalltryckning. Alternativt haft planer för upprustning. Torde stå långt ner i reparations prio inom FVJ då man t.ex. redan har (tre?) lok i något sålunda trafikabelt skick.
Några data som inte säger något om det egentliga skicket. Det yttre skicket är också av sekundär betydelse.
1930 Pannans tillverkningsår.
1945 Sista större pannrevision kl. II
1953 Sista pannrevision kl. III
1950 talet mitt. Sista tjänstgöring inom 27 Ms.
1957 Beredskapsreparation och överförd till beredskapsloksparken. Ställdes därefter in i lokhus.
1969 Slopad för skrotning
1970 Övertagen av Järnvägsmuseet och deponerad till Alvesta kommun. Uppställd utomhus
1991 Återtagen deposition och övertagen av MfGDJ
1999 Övertagen av FVJ. Dom första åren inställd i Klippans lokstall. Några år senare utomhus.
Vet ej om loket varit inomhus- eller utomhus förvarad de senaste 10 åren.
Nedanstående foto är från 2008 i Klippan. Foto undertecknad.

Tack Conny.
Min fundering gick ut på att 1774 var i tämligen gott skick och kunder driftsättas utan stora problem. Detta trots att Försvarsbyrån ansett att loket inte var i för försvaret gott skick, vilket nog mer utgick från pannans ålder och inte dess faktiska skick. Det lok man önskat för Hultsfreds hembygdspark var L16 1643 (ex MTJ 13, ex NOJ 16) slopades redan 1967 medan 1644 slopades två år senare men det blev alltså C7 1774 som ställdes upp.
Alla loken torde fått beredskapsrevision i mitten av 50-talet och därefter placerats i lokhus (Loshult för 1774) tills dess att de togs ut.
Var stod L16 1643 och 1644 uppställda? De verkar inte finnas med på 27ms listor, måne tillhörde de 10ms. Men det gjorde väl 1774 också...

Tack Conny.
Min fundering gick ut på att 1774 var i tämligen gott skick och kunder driftsättas utan stora problem. Detta trots att Försvarsbyrån ansett att loket inte var i för försvaret gott skick, vilket nog mer utgick från pannans ålder och inte dess faktiska skick. Det lok man önskat för Hultsfreds hembygdspark var L16 1643 (ex MTJ 13, ex NOJ 16) slopades redan 1967 medan 1644 slopades två år senare men det blev alltså C7 1774 som ställdes upp.
Alla loken torde fått beredskapsrevision i mitten av 50-talet och därefter placerats i lokhus (Loshult för 1774) tills dess att de togs ut.
Var stod L16 1643 och 1644 uppställda? De verkar inte finnas med på 27ms listor, måne tillhörde de 10ms. Men det gjorde väl 1774 också...

Försvarsbyrån hade ett nära samarbete med distrikten som hade "stenkoll" på sina lok och vilka som var övertaliga (ett skäl till att överföra till beredskapsloksparken). Givetvis fanns även kommunikation v.b med Maskinavdelningen samt lokstationer / verkstäder kring enskilda lok.
Huvud verkstäderna gjorde även sina bedömningar i samband med tidigare revisioner och beredskapsreparationer
Noggrann dokumentation fanns även t.ex. lokens- och pannornas revisions journaler.
När det gäller 1774 skrev Fsbr att "loket är i driftsynpunkt i dåligt skick". Sannolikt var utlåtandet inhämtat från en extern formell källa enligt ovan.
Man ska heller inte glömma att primära målet var att enskilda ånglok vid behov kunde tagas i bruk under en kortare tidsperiod (6 månader och uppåt) för att därefter v.b. erhålla revision på huvudverkstad.
Ett lok med utgången panntid fick i regel bara tjänstgöra 6 månader som beredskapslok innan ny revision.
När vi i museibranschen talar om skick finns andra kriterier och kan inte jämföras med dåtidens oftast intensiva användning men också en kader av reparatörer på lokstationerna och möjlighet att vid större arbeten använda huvudverkstäderna.

1643 försvann till 25 Ms efter beredskapsreparationen 1957 och ställdes upp där. 1644 blev kvar i 27 Ms och de sista åren var den uppställd i Alvesta lokhus (f.d upplagsplats).

Var lokhusen ms-specifika eller kunde lok på papperet tillhöriga olika maskinsektioner hamna i samma lokhus?

Hej Conny! Bara en fundering ang. L16 1644. Fanns inte detta lok uppställt utomhus under en period i Kristianstad innan uppställningen utomhus norr om stationen i Alvesta? Loket byttes ju senare ut mot ett B-lok som förmodligen står kvar än idag, eller? Jag tror mig minnas att jag o min kompis Weine såg detta någon gång under 1970-talets början i just Kristianstad vid en av våra första sejourer landet runt.:-)
tobbe

Ett tillägg: Minns att det var lite krångligt att ta sig in i träladan väster om Alvesta där L16-loket var inhyst men Weine lyckades i.a.f. så småningom.:-P
tobbe

Hej Conny! Bara en fundering ang. L16 1644. Fanns inte detta lok uppställt utomhus under en period i Kristianstad innan uppställningen utomhus norr om stationen i Alvesta? Loket byttes ju senare ut mot ett B-lok som förmodligen står kvar än idag, eller? Jag tror mig minnas att jag o min kompis Weine såg detta någon gång under 1970-talets början i just Kristianstad vid en av våra första sejourer landet runt.:-)
tobbe

B-loket är skrotat sedan länge. En snabb sökning på nätet säger hösten 2010.

Lokalradion om saken

Hej Conny! Bara en fundering ang. L16 1644. Fanns inte detta lok uppställt utomhus under en period i Kristianstad innan uppställningen utomhus norr om stationen i Alvesta? Loket byttes ju senare ut mot ett B-lok som förmodligen står kvar än idag, eller? Jag tror mig minnas att jag o min kompis Weine såg detta någon gång under 1970-talets början i just Kristianstad vid en av våra första sejourer landet runt.:-)
tobbe

Nej. Jag tror du förväxlar 1644 med L21 1668 som stod utomhus i Kristianstad vid den tidpunkten. Loket tillhörde redan då Kristianstad Museum (som det hette då).
B loket 1139 i Alvesta stod uppställt från 1991 till 2010, då det skrotades på plats.

Var lokhusen ms-specifika eller kunde lok på papperet tillhöriga olika maskinsektioner hamna i samma lokhus?

Om vi pratar om gamla organisationen med distrikt och maskinsektioner (upphörde 1964) så var placeringarna strikt bundna till distrikten och Maskinsektionerna.
Det var distriktet / tillhörande maskinsektion som bestämde vilken uppställningsplats loket skulle få efter genomgången beredskapsreparation.
Det var även distrikten som äskade om fler lokhus och bevarad skriftväxling visar på en tät skriftlig kommunikation mellan främst Försvarsbyrån och Distriktschefer.
1957 begärdes in en sammanställning från varje Maskinsektion över vilka lok den specifika Maskinsektionen hade och vilka som stod i lokhus alternativt lokstall eller utomhus.
Tyvärr verkar många svar från olika Ms ha gallrats genom åren.
Vid genomläsning av skrivelser på 50 talet blir det tydligt att dom största svårigheterna bestod att distrikten generellt hade för få inomhus uppställningsplatser. Först i början av 1960 talet kan man säga att man byggt ikapp genom sista leveransen av lokhus.
Alla distrikt finkammade även möjliga uppställningsplatser för beredskapslok och möjliga ombyggnader första delen av 1950 talet för att tillskapa fler uppställningsplatser.
Resulterade i en del specialbyggnader som tidigare inte varit spårlagda och även ett exempel på t.ex. en privatägd industri som huserade beredskapslok.
Det andra problemet var den växande kön av obehandlade beredskapslok inom distrikten som väntade på beredskapsreparationer på huvudverkstad. Först 1957 - 1958 verkar situationen ha normaliserats.
Givetvis finns exempel på knorrande distrikt över situationen då och förslag på skrotningar.
Möjligen kan ett tredje besvär sägas vara dom arbetskrävande och relativt ineffektiva konserveringsmetoderna vara.
Hållbarheten för t.ex gelpåsar som placerades ut på varje lok var mycket begränsad.
Först med torrluftkonserveringen som påbörjades med försök från mitten av 1960 talet hittade man en metod som skyddade loken väl och som en bidragande orsak till att beredskapsloken blev kvar ända fram till 1990.

Tack Conny för rättelsen:-) Men att 1664 stod i träladan under 1970-talets början stämmer i.a.f. Lätt att blanda ihop loknummer då jag tillsammans med min kompis for landet runt både på "härsan" o "tvärsan" under drygt 15 år och hans handskrivna förteckning över dåvarande lokhus som han läst i dåvarande "ÅW" hade vi god hjälp av och minns alla felkörningar i norrland som vi lyckades med.:-P
tobbe

Den sista tjänstgöringen för 1644 (och 1643) vid 27 Ms torde ha varit i lokalgodstågen 9571 och 9572 Alvesta - Karlskrona och omvänt. Turen varade i stort sett hela dagen med växling på de flesta stationer. Tågen möttes i Lessebo vid middagstiden och där var samtidigt ett persontågsmöte, alla spåren var då upptagna. Efter elektrifieringen av Växjö - Karlskrona 1955 blev loken kvar en tid men ersattes sedan med H-lok.