Hastighetssignalering med en grön bättre än två (Signaler/säkerhet)

av Anders_W, Thursday, October 19, 2023, 19:19 (406 dagar sedan)

Hej!

Jag hade för mig att Sverige var det enda land med hastighetssignalering på järnväg där signalbilden 'en grön' är mer tillåtande än 'två gröna', som i sin tur är mer tillåtande än 'tre gröna'.

Det visar sig dock att detsamma gäller i Schweiz, i signalsystem L. (L var deras första system med elektriska ljussignaler, och håller på att ersättas med N, som är mer likt tyska Ks-signaler.)

Finns det fler exempel som jag missat?

Hastighetssignalering med en grön bättre än två

av Anders Ljung, Thursday, October 19, 2023, 19:34 (406 dagar sedan) @ Anders_W

Hej!

Jag hade för mig att Sverige var det enda land med hastighetssignalering på järnväg där signalbilden 'en grön' är mer tillåtande än 'två gröna', som i sin tur är mer tillåtande än 'tre gröna'.

Det visar sig dock att detsamma gäller i Schweiz, i signalsystem L. (L var deras första system med elektriska ljussignaler, och håller på att ersättas med N, som är mer likt tyska Ks-signaler.)

Finns det fler exempel som jag missat?

Hela Tyskland signalarar Hp1 med en grön/en vinge och Hp2 två gröna/två vingar

Hastighetssignalering med en grön bättre än två

av Anders Järvenpää, Thursday, October 19, 2023, 21:40 (406 dagar sedan) @ Anders Ljung

Nej! I Tyskland signaleras Hp2 (Langsamfahrt) numera med grönt och gult sken. Samma förändring gjordes även i Finland i slutet av 1960-talet (Aja 35). I Österrike ser det likadant ut (Frei mit 40 km/h).

I Österrike förekommer två gröna med betydelsen "kör 60" (Frei mit 60 km/h).

Det är skäl att förstå att två gröna i Schweiz betyder "kör 60" (Geschwindigkeits-Ausführung 60 km/h (Fahrbegriff 3)) men tre gröna "kör 90" (Geschwindigkeits-Ausführung 90 km/h (Fahrbegriff 5)). Tre gröna i Sverige "kör 40, kort väg" motsvaras i Schweiz av två gula (Kurze Fahrt (Fahrbegriff 6)).

Sverige är det enda land jag känner till som har kvar det gröna skenets ursprungliga betydelse försiktighet och vars signalbegrepp är uppbyggda enligt principen "ju mer grönt desto mer försiktighet". Det vita skenets betydelse i Sverige är alltjämt "allt väl", vilket syns i försignalbegreppet "vänta kör 80" (vitt blinkande sken).

Hastighetssignalering med en grön bättre än två

av Ulf Pålsson, Friday, October 20, 2023, 01:08 (406 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

Nej! I Tyskland signaleras Hp2 (Langsamfahrt) numera med grönt och gult sken. Samma förändring gjordes även i Finland i slutet av 1960-talet (Aja 35). I Österrike ser det likadant ut (Frei mit 40 km/h).

I Österrike förekommer två gröna med betydelsen "kör 60" (Frei mit 60 km/h).

- - -

Och i Tyskland skedde förändringen av signalbilden från 'två gröna' till 'grön över gul' för signalbeskedet Hp2 Langsamfahrt redan 1948 i de västliga ockupationszonerna (det som från 1949 blev Förbundsrepubliken Tyskland), och 1953 i det som då hade hunnit bli Tyska demokratiska republiken. Samtidigt med den förändringen slopades signalbilden 'tre vingar' (med motsvarande nattsignalbild 'tre gröna'). 'Tre gröna' i huvudljussignaler har vad jag vet inte funnits i Tyskland.

I Tjeckien visades till ganska nyligen 'två gröna' som nattsignalbild för en semafor i 'två vingar', med betydelsen "kör, 40 km/h". I mitt tjeckiska signalreglemente från 2013 har nattsignalbilderna i tvåvingade semaforer försvunnit till förmån för reflekterande semaforvingar (vilket man använder också i Österrike), men i en figur i signalreglementet, med ett tågvägsexempel, har man glömt att ändra, och där finns 'två gröna' kvar på en semafor som visar 'två vingar'.

Jag tänker att Slovakien har (haft) samma signalsystem som i Tjeckien, och kanske finns nattsignalbilden 'två gröna' kvar där, alltså innebärande en mer restriktiv signalbild än 'en grön'. Även i Ungern skulle det kunna finnas sådana semaforer.

Det bör tilläggas att i Tjeckien, Slovakien och Ungern visar huvudljussignaler andra signalbilder än semaforernas nattsignalbilder.
/up

Hastighetssignalering med semafor

av mormorsgruvan, Friday, October 20, 2023, 08:57 (406 dagar sedan) @ Anders_W

Eftersom det är ett järnvägshistoriskt forum kan det vara lämpligt att jämföra med semaforer. Finns det någon semaforexpert i detta forum ?

Semaforexpert

av M.Svenson, Friday, October 20, 2023, 11:06 (406 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Semaforexpert får mig att tänka på historien om den lillgamla järnvägsintresserade pojken som på frågan om vad han skulle bli när han blev stor svarade: Något högt på järnvägen! Repliken från frågeställaren kom direkt: Då kan du kanske bli semafor!

Intressant tråd om signal betydelse för övrigt!

God helg önskar Martin :-D

Hastighetssignalering med semafor

av Sune Göthe, Friday, October 20, 2023, 12:58 (406 dagar sedan) @ mormorsgruvan

När flervingade semaforer och förreglade växlar infördes runt 1900 fanns ingen teknik att hindra visning av "kör" till ett upptaget soår. Därför användes "vägsignalering", dvs en visst antal vingar/gröna sken betydde att tågväg var lagd till ett visst spår. Vilket spår och vilken signalbild varje tåg skulle ha framgick av tjänstetidtabellen. Avvikelse från denna måste orderges i förvägeller signaleras mellan lokförare och tågklarerare före infart.
Ren hastighetssignalering blev möjlig först med ljussignaler och spårledningar varvid "fritt spårval" blev tillåtet på stationer.

Hastighetssignalering med semafor

av Christer Brimalm, Friday, October 20, 2023, 18:41 (405 dagar sedan) @ Sune Göthe

Din beskrivning är en sanning med modifikation. Här är en sida ur 1959 års SÄO för SJ:

[image]

Som synes betyder signalbild med två eller tre vingar snett uppåt "KÖR VARSAMT".
Varsamhetsordern kan så bero på olika saker som växelkurvor, oförreglad växel eller avkortad tågväg.
Semaforer med tre vingar var ovanliga.

I 1931 års SÄO står också att VARSAMHETSSIGNAL gives (bland annat) genom två eller tre semaforvingar i 45 graders vinkel uppåt för att ange sidotågväg eller avkortad tågväg.

Hastighetssignalering med semafor

av Richard Loe, Friday, October 20, 2023, 19:25 (405 dagar sedan) @ Sune Göthe

När flervingade semaforer och förreglade växlar infördes runt 1900 fanns ingen teknik att hindra visning av "kör" till ett upptaget soår. Därför användes "vägsignalering", dvs en visst antal vingar/gröna sken betydde att tågväg var lagd till ett visst spår. Vilket spår och vilken signalbild varje tåg skulle ha framgick av tjänstetidtabellen. Avvikelse från denna måste orderges i förvägeller signaleras mellan lokförare och tågklarerare före infart.
Ren hastighetssignalering blev möjlig först med ljussignaler och spårledningar varvid "fritt spårval" blev tillåtet på stationer.

Jo då, tekniken fanns redan 1900. Den första spårledningen installerades 1864 i Brixton i södra England av William Sykes. Den första installationen med spårledningar som styrde automatiska signaler installerades 1872 på Philadelphia and Erie Railroad av William Robinson. Kort därefter installerade Wiliam Sykes ett automatiskt signalsystem på District Railway i London. I både Sykes och Robinsons system så var det inte möjligt att visa kör i signalen om spårledningen visade att spåret var upptaget av ett tåg.

Hastighetssignalering med semafor - Bouvatterimaangeter

av M.Svenson, Saturday, October 21, 2023, 10:16 (405 dagar sedan) @ Richard Loe

För ganska många år sedan var jag tillsammans med kamraterna Huss och Carlson på besök på Bjärka Säby station som ligger i Östergötland och fick en guidad tur på bangården av den sympatiska TKL (har glömt namnet, Palle har nämnt denne Tkl i en annan tråd). Vid växlarna i norra ändan av stationen säger Tkl och pekar på marken: här var tidigare Bouvatterimaangeterna ( detta er mitt försök att på skriva den dialekt Tkl pratade). Det som Tkl sade var på riks svenska Batterimagneter, Bjärka Säby var då en station med semaforer vid alla tre infarterna och med spårledningar på tågspåren. Tidigare hade spårledningarna matats från batterier, om batterierna var ute vid spåret eller i anslutning till ställverket vet jag ej. Vad var batterimagneter för något och var detta system vanligt i Sverige och i vilken tidsperiod installerades i så fall dessa?

Mvh Martin :-)

Hastighetssignalering med semafor - Bouvatterimaangeter

av Göran Kannerby, Saturday, October 21, 2023, 11:23 (405 dagar sedan) @ M.Svenson

För ganska många år sedan var jag tillsammans med kamraterna Huss och Carlson på besök på Bjärka Säby station som ligger i Östergötland och fick en guidad tur på bangården av den sympatiska TKL (har glömt namnet, Palle har nämnt denne Tkl i en annan tråd). Vid växlarna i norra ändan av stationen säger Tkl och pekar på marken: här var tidigare Bouvatterimaangeterna ( detta er mitt försök att på skriva den dialekt Tkl pratade). Det som Tkl sade var på riks svenska Batterimagneter, Bjärka Säby var då en station med semaforer vid alla tre infarterna och med spårledningar på tågspåren. Tidigare hade spårledningarna matats från batterier, om batterierna var ute vid spåret eller i anslutning till ställverket vet jag ej. Vad var batterimagneter för något och var detta system vanligt i Sverige och i vilken tidsperiod installerades i så fall dessa?


Jag har inte stött på detta innan men eftersom man vill mata spårledningen i ena änden och ta upp strömmen i andra skulle jag kunna tänka mig ett upplägg där matningen sköts med batterier och upptaget sedan är närmast reläets placering.

Bouvatterimaangeter - elektrisk vingkoppling?

av Anders_W, Saturday, October 21, 2023, 14:51 (405 dagar sedan) @ M.Svenson

Undrar om tkl menade utrustning för elektrisk vingkoppling. En del stationer fick sådan på sina semaforer, så att de automatiskt föll till stopp vid tågpassage. (De använde batteri, elektromagnet och en kort spårledning och/eller rälskontakt.)

Hastighetssignalering med semafor - Bouvatterimaangeter

av John T, Saturday, October 21, 2023, 15:43 (405 dagar sedan) @ M.Svenson

För ganska många år sedan var jag tillsammans med kamraterna Huss och Carlson på besök på Bjärka Säby station som ligger i Östergötland och fick en guidad tur på bangården av den sympatiska TKL (har glömt namnet, Palle har nämnt denne Tkl i en annan tråd). Vid växlarna i norra ändan av stationen säger Tkl och pekar på marken: här var tidigare Bouvatterimaangeterna ( detta er mitt försök att på skriva den dialekt Tkl pratade). Det som Tkl sade var på riks svenska Batterimagneter, Bjärka Säby var då en station med semaforer vid alla tre infarterna och med spårledningar på tågspåren. Tidigare hade spårledningarna matats från batterier, om batterierna var ute vid spåret eller i anslutning till ställverket vet jag ej. Vad var batterimagneter för något och var detta system vanligt i Sverige och i vilken tidsperiod installerades i så fall dessa?

Mvh Martin :-)

Jag tänker spontant på gammal tillämpning av magnetlås (av en typ som senare utvecklades vidare till el-förregling av typ JEK), som enbart skötte tillfällig låsning av växlar i vissa ställverk för att förhindra omläggning under passage.

Då grävdes batterier ner i marken för att mata dessa magnetlås, med kort tillhörande spårledning. Så tkl kanske syftade på själva magnetlåsen, utifall ni var i närheten av någon växel?

Om jag nu minns rätt, för jag hinner inte gräva i det just nu.
Och om det nu i så fall kanske var vad det handlade om här?

Elektrisk växelspärr i Bjärka-Säby? Bouvatterimaangeter

av Gunnar Ekeving, Saturday, October 21, 2023, 21:43 (404 dagar sedan) @ John T

Jag tänker spontant på gammal tillämpning av magnetlås (av en typ som senare utvecklades vidare till el-förregling av typ JEK), som enbart skötte tillfällig låsning av växlar i vissa ställverk för att förhindra omläggning under passage.

Då grävdes batterier ner i marken för att mata dessa magnetlås, med kort tillhörande spårledning. Så tkl kanske syftade på själva magnetlåsen, utifall ni var i närheten av någon växel?

ja, det handlade mest troligt om elektriska växelspärrar, som med en kort isolerad räl kontrollerade att det inte fanns fordon i växeln när man försökte lägga om den från ställverket. Elektrisk växelspärr beskrivs i denna SJ-föreskrift från början av 1940-talet.. Där nämns också att batteriet "för skydd mot kyla" kan placeras i en nedgrävd låda.

Elektrisk växelspärr i Bjärka-Säby? Bouvatterimaangeter

av Göran Kannerby, Sunday, October 22, 2023, 14:29 (404 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Jag tänker spontant på gammal tillämpning av magnetlås (av en typ som senare utvecklades vidare till el-förregling av typ JEK), som enbart skötte tillfällig låsning av växlar i vissa ställverk för att förhindra omläggning under passage.

Då grävdes batterier ner i marken för att mata dessa magnetlås, med kort tillhörande spårledning. Så tkl kanske syftade på själva magnetlåsen, utifall ni var i närheten av någon växel?

ja, det handlade mest troligt om elektriska växelspärrar, som med en kort isolerad räl kontrollerade att det inte fanns fordon i växeln när man försökte lägga om den från ställverket. Elektrisk växelspärr beskrivs i denna SJ-föreskrift från början av 1940-talet.. Där nämns också att batteriet "för skydd mot kyla" kan placeras i en nedgrävd låda.

Eftersom jag jobbat med vevställverk utan spårledningar (Skillingaryd) så borde jag ha insett detta. Det stämmer ju att även dessa har spårledning för själva växeln, för att förhindra att tkl lägger om växeln med fordon i den.

Elektrisk växelspärr i Bjärka-Säby? Bouvatterimaangeter

av H R Lorin, Wednesday, October 25, 2023, 12:32 (401 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Så här såg ställverket i Bjärka Säby ut 16 april 1989.[image]

Elektrisk växelspärr i Bjärka-Säby? Bouvatterimaangeter

av Göran Kannerby, Wednesday, October 25, 2023, 21:43 (400 dagar sedan) @ H R Lorin

Så här såg ställverket i Bjärka Säby ut 16 april 1989.[image]

Tjusigt! För den som inte redan vet kan jag berätta att röda vevar gick till semaforerna, gröna för omläggning av växlar och blåa för att låsa växeln i kontroll.

Vevställverket i Bjärka-Säby

av Ulf Pålsson, Wednesday, October 25, 2023, 23:03 (400 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Så här såg ställverket i Bjärka Säby ut 16 april 1989.[image]


Tjusigt! För den som inte redan vet kan jag berätta att röda vevar gick till semaforerna, gröna för omläggning av växlar och blåa för att låsa växeln i kontroll.

Nej, Göran, du har förväxlat användningen av blå och gröna vevar. Blå vevar var för växelomläggning, och gröna vevar för låsning av växel/växlar.

I vissa vevställverk förekom att vissa växlar låstes med s.k. genomgående lina när den röda semaforveven lades om, alltså i samband med att infartssignalen ställdes till "kör". En ritning på ekeving.se visar att så var fallet i Bjärka Säby beträffande de tågspårsskiljande växlarna 1 och 3 i norra änden av stationen.
/up

Vevställverket i Bjärka-Säby

av Göran Kannerby, Thursday, October 26, 2023, 08:46 (400 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Nej, Göran, du har förväxlat användningen av blå och gröna vevar. Blå vevar var för växelomläggning, och gröna vevar för låsning av växel/växlar.

I vissa vevställverk förekom att vissa växlar låstes med s.k. genomgående lina när den röda semaforveven lades om, alltså i samband med att infartssignalen ställdes till "kör". En ritning på ekeving.se visar att så var fallet i Bjärka Säby beträffande de tågspårsskiljande växlarna 1 och 3 i norra änden av stationen.
/up

Tack för korrigeringen!

Grön vev kunde också låsa en växel eller spårspärr som inte kunde läggas om från ställverket.

I Vaggeryd fanns enbart semaforvevar, dessa låste även de yttersta tågspårsskiljande växlarna i norr och söder.

Vevställverket i Bjärka-Säby

av Sune Göthe, Friday, October 27, 2023, 09:53 (399 dagar sedan) @ Göran Kannerby

För att manövrera en trevingad semafor behövdes två röda vevar. Den första ställde om ett hjul som kopplade in eller ur den tredje vingen. Om den var inkopplad ställdes till "kör tre vingar" med den andra veven. Var den urkopplad ställdes till "kör en eller två vingar" med den andra veven.
Båda vevarnas ledningar till semaforen kunde passera låshjul till växlar som Ulf beskriver det. Vilka växlar som måste stå i bestämda lägen för respektive signalbild framgår av skyltarna ovanför vevarna.

Vevställverket i Bjärka-Säby

av H R Lorin, Thursday, October 26, 2023, 14:09 (400 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Här kommer några bilder till från Bjärka Säby tagna den 16 april 1989.

Först en bild på lingången från ställverket till semaforer och växlar i södra änden av stationen.[image]

Till vänster linjen mot Åtvidaberg-Västervik, till höger linjen till Kisa-Hultsfred. Vägen som korsar spåren är landsvägen från Bjärka Säby till Åtvidaberg via Mormorsgruvan.[image]

Slutligen en bild på det vackra och välhållna stationshuset.[image]

Elektrisk växelspärr i Bjärka-Säby? Bouvatterimaangeter

av Hans XH Karlsson, Sunday, October 29, 2023, 16:14 (397 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Så här såg ställverket i Bjärka Säby ut 16 april 1989.[image]


Tjusigt! För den som inte redan vet kan jag berätta att röda vevar gick till semaforerna, gröna för omläggning av växlar och blåa för att låsa växeln i kontroll.

Som redan sagts i annat inlägg är det alltså så att röda vevar är till semaforer, gröna är för låsning av växlar(spårspärrar) och blå är för omläggning av växlar.

Den minnesregel om färgerna jag fick lära mig när jag som ung järnvägsintresserad fick "utbildning" av tkl Bjärka-Säby gällande ställverkets funktion var:
Röda vevar = farliga vevar, dvs vevar som kunde ställa semaforerna till kör och då var det viktigt att man först hade lagt växlar rätt och kontrollerat att spåret var hinderfritt (tågvägsinspektion).
Gröna vevar = ofarliga vevar. Det kunde inte hända något farligt bara av att man låser växlar.
Blå vevar = för omläggning av växlar. Om det inte redan pågick någon rörelse (t ex växling) på stationen så kunde man fritt lägga om växlarna.

Arbetsgången för att fälla en tågväg var alltså följande:
Lägga växlarna rätt med blå vev/vevar.
Låsa växlarna med grön vev/vevar.
Sedan fanns det handtag (de syns på sidorna av ställverket) att manövrera för den tågväg man skulle ha (för att linjalen inne i ställverket skulle kontrollera objekten).
Ställa semaforen till kör med röd vev.

Hastighetssignalering med semafor - Bouvatterimaangeter

av Hans XH Karlsson, Saturday, October 21, 2023, 21:57 (404 dagar sedan) @ M.Svenson

För ganska många år sedan var jag tillsammans med kamraterna Huss och Carlson på besök på Bjärka Säby station som ligger i Östergötland och fick en guidad tur på bangården av den sympatiska TKL (har glömt namnet, Palle har nämnt denne Tkl i en annan tråd). Vid växlarna i norra ändan av stationen säger Tkl och pekar på marken: här var tidigare Bouvatterimaangeterna ( detta er mitt försök att på skriva den dialekt Tkl pratade). Det som Tkl sade var på riks svenska Batterimagneter, Bjärka Säby var då en station med semaforer vid alla tre infarterna och med spårledningar på tågspåren. Tidigare hade spårledningarna matats från batterier, om batterierna var ute vid spåret eller i anslutning till ställverket vet jag ej. Vad var batterimagneter för något och var detta system vanligt i Sverige och i vilken tidsperiod installerades i så fall dessa?

Mvh Martin :-)

Några spårledningar på tågspåren minns inte jag att det fanns i Bjärka-Säby. Det fanns ju inte ens automatisk bomfällning för plankorsningen utan det var tkl som fällde och lyfte bommarna medelst knapptryckning. Ställverket kunde medge obevakad körning (i riktning Kisa) men då krävdes istället vägvakt som skötte om bommarna så detta tillämpades aldrig i praktiken. De allra sista åren byggdes detta om så att Bjärka-Säby kunde köras obevakad utan att vägvakt tjänstgjorde. Eftersom jag hade flyttat till Stockholmstrakten då så minns jag inte exakt hur bomfällningen utformades dessa sista år (för sista tåget mot Kisa) men det kan ha varit så att föraren fick stanna och sköta bomfällningen.
Om det var W som visade er runt så kan det vara lätt hänt att ni missförstod en del av vad han sa eftersom han hade ett lite speciellt sätt och att det lätt kunde bli lite förvirrat om man inte var van vid hans sätt att uttrycka sig.

Hastighetssignalering med semafor - Bouvatterimaangeter

av M.Svenson, Sunday, October 22, 2023, 00:08 (404 dagar sedan) @ Hans XH Karlsson

Tack för goda inspel, mycket talar för att det var rester av elektrisk växelspärr som Gunnar länkar till som vi såg i Bjärka Säby. Om jag minns riktigt så såg vi rester av en nedgrävd trä låda ca 40 x 40 cm vid ändan av en slipers i närheten av växeln mellan spår 2 och 3 i stationens norra ända. Tkl var nog W som guidade oss runt, W figurerar också på den amatörvideofilm vi spelade in vid detta tillfälle där W elegant manöverar vevställverket vid tågmöte, skulle vara kul att publisera denna vid tillfälle.

Mvh Martin :-)

Hastighetssignalering med semafor - Bouvatterimaangeter

av Herbert Paalberg, Sunday, October 22, 2023, 13:40 (404 dagar sedan) @ M.Svenson

Tkl var nog W som guidade oss runt, W figurerar också på den amatörvideofilm vi spelade in vid detta tillfälle där W elegant manöverar vevställverket vid tågmöte, skulle vara kul att publisera denna vid tillfälle.


Mvh Martin :-)

Och denna W bör ha ett efternamn lydande Wiklund när jag gräver i minneskammaren;-)
Palle i Wika;-)

Hastighetssignalering med semafor - Bouvatterimaangeter

av S-O Johansson, Sunday, October 22, 2023, 20:11 (403 dagar sedan) @ Hans XH Karlsson

Några spårledningar på tågspåren minns inte jag att det fanns i Bjärka-Säby. Det fanns ju inte ens automatisk bomfällning för plankorsningen utan det var tkl som fällde och lyfte bommarna medelst knapptryckning. Ställverket kunde medge obevakad körning (i riktning Kisa) men då krävdes istället vägvakt som skötte om bommarna så detta tillämpades aldrig i praktiken. De allra sista åren byggdes detta om så att Bjärka-Säby kunde köras obevakad utan att vägvakt tjänstgjorde. Eftersom jag hade flyttat till Stockholmstrakten då så minns jag inte exakt hur bomfällningen utformades dessa sista år (för sista tåget mot Kisa) men det kan ha varit så att föraren fick stanna och sköta bomfällningen.

Det stämmer att det sattes upp speciella ställare i södra änden i Bjärka Säby för obvakad körning riktning Kisa. Tror det var 1994. Ett tåg sent på kvällen till Kisa var berört. Var också en förberedelse för den kommande Radioblockeringen på Tjustbanan som togs i bruk 1995.