I boken ”De sista svenska ångloken” läser jag om dubbla E2 lok i 17 promille motlut. Denna dragkraft kan ju så klart ha tagits till på grund av motlut, hastighetskrav, höstlöv eller andra orsaker. Jag läser även om tung växlingstjänst. Hur långa drag växlade man med till exempel åttakopplade N-lok? Nu förstår jag att det är tågvikten som definierar tung växling, men för oss som har ett mer visuellt intresse för tåg- hur långt och vilken vikt hade ett tungt godståg som minst på femtiotalet? På vinylskivan ”De Sista Ångloken” hör man, om jag inte minns fel, ett E-lok som slirar sig uppför en stigning med tungt godståg. Begreppet återkommer relativt ofta.