F-lok på Cst

[image]
Trots att banan var elektrifierad användes tydligen F-lok.

Fotot finns på Album

Betr bilen i albumet. Prinsessan von Wied var möjligen maka till prinsen von Wied som under kriget var Tyska rikets minister i Sverige.

von Wied

Texten under bilderna är på holländska.

Trots att banan var elektrifierad användes tydligen F-lok.

...

Bilden togs i maj 1926 och eldriften mellan Södertälje och Stockholm togs i bruk 15 maj 1926.

Så antingen togs bilden före 15 maj, eller så ”mjukstartade” man med eldriften.

När började man byta lok på Södertälje S från D(el) till F (ång)? Alla Hagalunds F-lok omplacerades ju till 3 ms Norrköping vid denna tid (1925-1930). Järnvägsmuseum på Torsgatan sålde ett vykort av en ensam F 1201 under elledning och som skulle vara tagen i Södertälje.
SJ gillade till en början inte reguljär ångdrift under elledning och bråkade ju med SNJ om detta och ånglok i Södertunneln länge.
Ulf Diehl

När började man byta lok på Södertälje S från D(el) till F (ång)? Alla Hagalunds F-lok omplacerades ju till 3 ms Norrköping vid denna tid (1925-1930). Järnvägsmuseum på Torsgatan sålde ett vykort av en ensam F 1201 under elledning och som skulle vara tagen i Södertälje.
SJ gillade till en början inte reguljär ångdrift under elledning och bråkade ju med SNJ om detta och ånglok i Södertunneln länge.
Ulf Diehl

Bilden på F 1201

Maskinsektionen med expedition i Norrköping var 16 ms. 1929-01-01 blev det ändrat till 2 ms. 3 ms expedition låg i Örebro.

När började man byta lok på Södertälje S från D(el) till F (ång)? Alla Hagalunds F-lok omplacerades ju till 3 ms Norrköping vid denna tid (1925-1930). Järnvägsmuseum på Torsgatan sålde ett vykort av en ensam F 1201 under elledning och som skulle vara tagen i Södertälje.
SJ gillade till en början inte reguljär ångdrift under elledning och bråkade ju med SNJ om detta och ånglok i Södertunneln länge.
Ulf Diehl

Bilden på F 1201

Maskinsektionen med expedition i Norrköping var 16 ms. 1929-01-01 blev det ändrat till 2 ms. 3 ms expedition låg i Örebro.

Loket har fått vakuumbromsen nedtagen, vilket skedde under 1929. Alltså är bilden tagen tidigast 1929. Men jag ser inga elvarningsskyltar.
För övrigt har loket Friedmanns avsloppsånginjektor vilken sitter under hytten då den inte var sugande. Även denna uppsattes under 1929.

När började man byta lok på Södertälje S från D(el) till F (ång)? Alla Hagalunds F-lok omplacerades ju till 3 ms Norrköping vid denna tid (1925-1930). Järnvägsmuseum på Torsgatan sålde ett vykort av en ensam F 1201 under elledning och som skulle vara tagen i Södertälje.
SJ gillade till en början inte reguljär ångdrift under elledning och bråkade ju med SNJ om detta och ånglok i Södertunneln länge.
Ulf Diehl

Bilden på F 1201

Maskinsektionen med expedition i Norrköping var 16 ms. 1929-01-01 blev det ändrat till 2 ms. 3 ms expedition låg i Örebro.

Den här bilden från lokstallarna vid Södertälje central med 2 F.lok, tycker jag, och ett Kd-lok som finns på Digitalt Museum är en trevlig bild. Foto c:a 1930. Angående lokbyte ånga-el på Södertälje södra.
https://digitaltmuseum.se/021018139269/sodertalje-central-lokstallet-statens-jarnvagar-...

Den här bilden från lokstallarna vid Södertälje central med 2 F.lok, tycker jag, och ett Kd-lok som finns på Digitalt Museum är en trevlig bild. Foto c:a 1930. Angående lokbyte ånga-el på Södertälje södra.
https://digitaltmuseum.se/021018139269/sodertalje-central-lokstallet-statens-jarnvagar-...

Loket till höger är av litt B.

Den här bilden från lokstallarna vid Södertälje central med 2 F.lok, tycker jag, och ett Kd-lok som finns på Digitalt Museum är en trevlig bild. Foto c:a 1930. Angående lokbyte ånga-el på Södertälje södra.
https://digitaltmuseum.se/021018139269/sodertalje-central-lokstallet-statens-jarnvagar-...

Loket till höger är av litt B.

Bra, då var det löst.

Hej kunskapsvänner inom järnvägshistoria!
Var låg dessa lokstallar?
Jag har i min ägo Nordisk Familjebok, slutet av 20-talet och mot början av 30-talet. I band 18, SNELLMAN till TATRA (1933) är det på sida 1220 en karta över Södertälje. Där finns ingen byggnad som påminner om ett lokstall med i kartan.
Så jag antar att stallet, inklusive vändskivan, var borta innan dess.
Jag har försökt leta på Lantmäteriet. Men jag är väl för dum (eller gammal, jag är årgång 1943), så hur jag än gör får jag fram en historisk karta för "Tveta" 1952. Jag förstår mig inte på Lantmäteriets hemsida/sökkriterier...
Kan någon kunnigare än mig hjälpa mig med svar på frågan..
Tackar!
säger
Berra

Hej kunskapsvänner inom järnvägshistoria!
Var låg dessa lokstallar?
Jag har i min ägo Nordisk Familjebok, slutet av 20-talet och mot början av 30-talet. I band 18, SNELLMAN till TATRA (1933) är det på sida 1220 en karta över Södertälje. Där finns ingen byggnad som påminner om ett lokstall med i kartan.
Så jag antar att stallet, inklusive vändskivan, var borta innan dess.
Jag har försökt leta på Lantmäteriet. Men jag är väl för dum (eller gammal, jag är årgång 1943), så hur jag än gör får jag fram en historisk karta för "Tveta" 1952. Jag förstår mig inte på Lantmäteriets hemsida/sökkriterier...
Kan någon kunnigare än mig hjälpa mig med svar på frågan..
Tackar!
säger
Berra

Kan det inte vara så att detta lokstall låg vid Södertälje Södra ( nu Södertälje Hamn) För vad skulle F- loken ner till Södertälje C och göra, för var väll vid södra som stambanetågen gick.

på en bangårdsskiss från 1935 syns två lokstall vid spåret från Södertälje C till uthamnen.

Tackar!
Det tycks stämma. Spåret närmast i bild i fotot är således spåret till uthamnen. Kontaktlednngen slutar precis vid stallet. B-loket står på tillfartsspåret till stallet. Men sedan är det en diskrepans mellan foto och skiss: bakom B-loket finns ett spår som inte är inritat på skissen. Det står ett fordon (vad?) på det spåret. Kanske en vagn med kol till kolgården?
Det är inte elektrifierat till stallet - men det kanske det är till stall "2L" ?
Berra

på en bangårdsskiss från 1935 syns två lokstall vid spåret från Södertälje C till uthamnen.

På denna karta från 1933 syns rundstallet med fyra spår, men inte parallellstallet med två spår. Nu är detta en "ägokarta" så fokus bör har legat på vem som äger vad mer än att exakt avbilda järnvägbyggnader.

Av framgår att 1913 var inte rundstallet byggt ännu, utan det fanns förmodligen enkla träskjul. Kanske några av de skjul som syns på [link=https://kartor.eniro.se/m/BovwA]Eniros historiska flygfoto?

På skissen från 1937 finns rundstallet med men spårlöst och utan vändskiva, så då hade det tydligen redan tappat sin funktion som stall.

Hittade en bild till på rundstallet på Södertälje Central. På bilden syns gamla linjen Östertälje - Saltskog i vänster bildkant, följd av den tidens mångtrådiga "bredband".

På din förträffliga hemsida hittade jag fler intressanta södertäljekartor.

På denna bangårdsritning från 1912 (Edit: tillagd länk) syns även parallellstallet med notering "N.S.J lokstall", ska vara "N.Sl.J", d v s Norra Sörmlands Järnväg. Rundstallet är naturligtvis märkt som "SJ lokstall" och har fyra spår, men intressant är att man antytt att det kan byggas ut med ytterligare tre spår när gamla linjen till Östertälje lagts ner och banvallen kan rivas.

Trots att banan var elektrifierad användes tydligen F-lok.

...

Bilden togs i maj 1926 och eldriften mellan Södertälje och Stockholm togs i bruk 15 maj 1926.

Så antingen togs bilden före 15 maj, eller så ”mjukstartade” man med eldriften.

Innan man kunde köra med ellok måste de finnas på plats och förarna ha utbildats. Detta kan ju inte göras förrän eldriften är igång. Så under en övergångsperiod torde det ha gått en del ånglok.
Jim

Redan sommaren 1925 började man utbilda lokförare på ellok genom att skicka 10 från vardera Stockholm och Göteborg till Malmbanan på utbildning. Därefter påbörjades utbildning av berörda förare mellan Stockholm-Göteborg under 1925 och 26. Sträckan Hallsberg-Katrineholm användes för övningskörning med tåg av olika tågvikt. Antagligen klar tidigt eftersom den användes. Under perioden 1925-2 han man utbilda 220 lokförare och äldre lokeldare till förare på ellok och 367 lokeldare till biträden på ellok. Vid invigningen i maj 1926 hade man nog tillräckligt med personal för att framföra tågen.

Trots att banan var elektrifierad användes tydligen F-lok.

Det står ett B-lok bakom F-loket.
/tell

Borde det inte suttit elvarningsskyltar på loket om det gick under spänningsförande tråd? Kontaktledningssystemet må ju var klart men kanske inte ännu spänningssatt.

Borde det inte suttit elvarningsskyltar på loket om det gick under spänningsförande tråd? Kontaktledningssystemet må ju var klart men kanske inte ännu spänningssatt.

När infördes elvarningsskyltarna? Här är en bild på ett R-lok under kontaktledning, till synes utan elvarningsskyltar.
https://digitaltmuseum.se/021018124982/statens-jarnvagar-sj-r-975-med-snoplog-i-abisko

Borde det inte suttit elvarningsskyltar på loket om det gick under spänningsförande tråd? Kontaktledningssystemet må ju var klart men kanske inte ännu spänningssatt.

Elvarningsskyltar med text på tendern finns på ritning från 1918. Åskviggen på ritning från 1926.

Bestämmelser om "Uppsättning av varningsskyltar och skyddsanordningar (åskvigg; järnbågar på kolrum)" i ser 164 kom först 1931.
/tell

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

F-lok på Cst (Järnväg allmänt)

F-lok på Cst

F-lok på Cst

F-lok på Cst

F-lok på Cst

F-lok lokstallarna Södertälje central.

F-lok lokstallarna Södertälje central.

F-lok lokstallarna Södertälje central.

F-lok lokstallarna Södertälje central.

F-lok lokstallarna Södertälje central.

F-lok lokstallarna Södertälje central.

F-lok lokstallarna Södertälje central.

F-lok lokstallarna Södertälje central. Edit länkar

F-lok på Cst

F-lok på Cst - elutbildning.

F-lok på Cst

F-lok på Cst

F-lok på Cst

Elvarningsskyltar