"Tåg ut" än en gång - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Så här på senhösten får tänger och lödkolvar hålla till godo med en lite lugnare tillvaro, böcker måste ju också läsas.

Sålunda kom jag att för femtioelfte gången läsa om Olssons "Tåg ut".

Givetvis får man en klump i magen när järnvägsanställdas usla villkor beskrivs och likaledes ryser man vid läsningen om hur skyddsåtgärder för personalen totalt saknas.

Men denna gång kom jag att reagera för de tågvikter som anges vara "normala" under första världskrigets hysteriska krigskonjunktur. Sålunda nämns att loken kunde ha 70 vagnar på kroken vid gång från Sundestad. Om vi antar att 60 % utgörs av tomvagnar med en tara om 10 ton och 40% var lastade vagnar med en totalvikt om säg 18 ton väger tåget alltså c:a 900 ton. Kan det vara möjligt? Mina kunskaper om KJ:s lutningsförhållanden är obefintliga men det borde vara motlut när man åker från havsytan upp mot Småländska Höglandet.

Så den andra frågan: Fanns TC Pallander och TI Jämjö i verkligheten? Att namnen är fingerade tar jag för givet men fanns dessa herrar förebilder?

Olle S

Jag tror inte det är orimligt, om än avskräckande. Liknande siffror har talts om i krigstrafiken även på smalspåret Norsholm-Västervik. Inga hastighetsrekord lär ha slagits, men ångan är seg att dra.

Mer information finns här:

Tidigare inlägg

Och lite till här:

Tidigare inlägg

Trevligt att läsa, min farfar jobbade som lokman vid KBJ och pappa var vän med förare och personal. Enligt farfar kunde mycket riktigt personerna i Tåg ut identifieras av dem som var verksamma vid Kalmarbanorna. Jag träffade Gustav Olson 1974 då han medverkade vid KJ 100 år jubileet men han var varsam med att identifiera personerna, många var fortfarande i livet. Klart är nog att Adolf Thor var identisk med Gustav Magnusson, en karismatisk storvuxen förare som med tiden blev lokmästare. Han var duktig yrkesman, känd för att kunna köra fort när det behövdes och han ville gärna ha KJ 17, senare A5 1545. Loket bevarades ju av KJmf och finns nu i Nässjö där SJK körde sin höstresa med maskinen i år. Det loket kallas i boken för Drottningen och levererades i maj 1930. Maskiningenjör Manne Johansson körde hem loket från Motala och kom upp i en toppfart på 125 kilometer i timmen enligt tidningen Barometern.

Tack för alla upplysningar! Då förf. tydligen i vissa avsnitt tagit in KBJ förklaras därigenom vissa "mysterier" i boken, likaså det i tiden långa hoppet från första världskrigets högtrafik till förstatligandet.

Olle S