Kilometerstolpar före metersystemet - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Fanns det någon motsvarighet till kilometerstolpar före metersystemets införande i Sverige, Danmark och Norge ?

1855 övergick man till ett decimalsystem med foten som grundenhet. För långa avstånd hade man dock kvar den gamla milen som var 36000 fot, d.v.s. 10689 meter. I Sveriges kommunikationer nr 1 1867 anges avstånden i mil med en decimal.

Fanns det någon motsvarighet till kilometerstolpar före metersystemets införande i Sverige, Danmark och Norge ?

I "Tekniska verket" som beskriver Västra och Södra stambanornas utformning kan följande återfinnas:

[image]

Underbart språk svenskan var på den tiden. Tydligt och begripligt, möjligen att stafningen och måtten ställer till problem.

Fanns det någon motsvarighet till kilometerstolpar före metersystemets införande i Sverige, Danmark och Norge ?

I "Tekniska verket" som beskriver Västra och Södra stambanornas utformning kan följande återfinnas:

Texten och ritningen stämmer inte riktigt överens. Hela stolpen är 7 fot på ritningen. Någon del måste ha varit nedgrävd i marken och troligen de 2 fot som är under de vågräta strecken. I så fall var höjden över marken fem fot d.v.s. 1½ meter, vilket verkar rimligt.
Jag undrar om man mätte om banan vid införandet av metersystem eller om man räknade om från befintlig uppmätning.

I "Tekniska verket" som beskriver Västra och Södra stambanornas utformning kan följande återfinnas:

- - -
Jag undrar om man mätte om banan vid införandet av metersystem eller om man räknade om från befintlig uppmätning.

Eftersom milstolparna visade ett avstånd angivet med noggrannhet av 0,1 mil inte bara från Stockholm utan också från "bandelens andra ändpunkt", kan de ju inte ha angivit exakt avstånd från båda håll, tänker jag, utan i åtminstone ena riktningen torde ju avståndet vara avrundat. Därför tror jag att det gjordes en ny uppmätning när kilometermarkeringar sattes upp; de angav ju avståndet bara från ena änden – nollpunkten (och gör i princip så fortfarande).
/up

Nu var ju en gammal svensk mil inte lika lång som den nya milen baserad på meter systemet så i stort sett alla stolpar måste ju hamnat på ny positioner. Någon slags mätning måste ju ha skett antingen i relation till de gamla stolparna eller en helt ny mätning med början i noll punkten. Låter som den senare lösningen borde vara enklare tycker jag.

Nu var ju en gammal svensk mil inte lika lång som den nya milen baserad på meter systemet så i stort sett alla stolpar måste ju hamnat på ny positioner. Någon slags mätning måste ju ha skett antingen i relation till de gamla stolparna eller en helt ny mätning med början i noll punkten. Låter som den senare lösningen borde vara enklare tycker jag.

Dessutom skedde det ju mindre förändringar, tex Sst-Cst, under denna tid, sålunda var längdmätningen redan obsolet.

Nu var ju en gammal svensk mil inte lika lång som den nya milen baserad på meter systemet så i stort sett alla stolpar måste ju hamnat på ny positioner. Någon slags mätning måste ju ha skett antingen i relation till de gamla stolparna eller en helt ny mätning med början i noll punkten. Låter som den senare lösningen borde vara enklare tycker jag.

Dessutom skedde det ju mindre förändringar, tex Sst-Cst, under denna tid, sålunda var längdmätningen redan obsolet.

Man gör i regel inte om längdmätningen vid sådana förändringar, eftersom det skulle medföra att man måste ändra all dokumentation där längdmätningen används. Sådant hanteras i stället med längdmätningsförändringar, d.v.s. avståndet mellan två kilometertavlor blir större eller mindre än 1000 meter. Det finns ett skäl till att en plats längs banan anges med kilometer plus meter, t.ex. 221+154. Det betyder att den ligger 154 meter bortom kilometertavla 221. Det är inte nödvändigtvis detsamma som 221,154 kilometer från nollpunkten.

Eftersom den gamla längdmätningen användes i all dokumentation, måste man göra en omräkning till metersystemet och antingen ändra i dokumentationen eller ha en omvandlingstabell från den gamla till den nya längdmätningen. Om man sedan också gjorde en ny uppmätning beror nog på hur noggrann man ansåg att den gamla var.