Fråga 1). Heter det banvaktstuga eller banvaktsstuga ?
Fråga 2). Vilka bv-stugor i Sverige har haft mönster i fasaden, genom att två olika tegelsorter(färg) har använts ? Kan vi få se några färgbilder ?

Enligt något reglemente från år 1862 heter det BANVAKTSTUGA. Samma stavning använder SAOB.
Internetsidan Banvakt.se använder en felaktig stavning.

Enligt något reglemente från år 1862 heter det BANVAKTSTUGA. Samma stavning använder SAOB.
Internetsidan Banvakt.se använder en felaktig stavning.

I SAOB hittar du dock även uppslagsorden banvaktarestuga och banvaktarstuga medan SAOL inte ens har med ordet banvakt.

Fråga 1). Heter det banvaktstuga eller banvaktsstuga ?

Det beror på vem du frågar. Jag tror att jag har sett minst fyra olika varianter på stavning.

Fråga 2). Vilka bv-stugor i Sverige har haft mönster i fasaden, genom att två olika tegelsorter(färg) har använts ? Kan vi få se några färgbilder ?

Banvaktstugorna längs bland annat Skåne-Smålands järnväg hade tvåfärgade fasader. Bilder kan du leta rätt på själv via Banvakt.se, oavsett hur den sidan stavar ordet du frågar efter.

Enligt något reglemente från år 1862 heter det BANVAKTSTUGA. Samma stavning använder SAOB.
Internetsidan Banvakt.se använder en felaktig stavning.

Det finns nog inget rätt eller fel. SAOL 1973 (tionde upplagan) förtecknar "banvakt[s]stuga". Därefter tycks ordet ha utgått.

Jag har alltid skrivit "Banvaktstuga" med ett S, men vid en nyligen gjord uppdatering av en hemsida så fick jag varning på ordet och korrekt stavning enligt datorn var "Banvaktsstuga", två s...

Och när jag skriver detta inlägget får jag "Stavfelsvarning" på banvaktstuga men inte på banvaktsstuga...

Datorerna anser att det ska vara två s... ;)

/Anders Ö

Detta är måhända petimetri!

Oavsett hur man från tid till annan använt genitivform eller inte beträffande banvaktsstugorna, tycker jag nog att denna form passar bäst. Det heter ju baningenjörsexpedition, banförmansbostad mm. Dessutom banmästaravdelning (som måste tolkas som en kort genitivform på ordet mästare). Och banvaktssträcka, banvaktsbostad m fl är ju helt naturliga, sammansatta av tre substantiv. Å andra sidan heter det ju i allmänhet vaktbostad, vaktområde mm. Men då består orden bara av två intilliggande substantiv. Så jag kör vidare med genitivformen i de treställiga orden i järnvägstitulaturen.

Sven B

Jag föreslår att någon järnvägshistoriker letar fram 250 dokument ur SJ och EJ arkiv !
Vilka former förekommer i dessa dokument och hur ofta.

Jag föreslår att någon järnvägshistoriker letar fram 250 dokument ur SJ och EJ arkiv !
Vilka former förekommer i dessa dokument och hur ofta.

Jag föreslår att DU börjar med detta medsamma eftersom DU verkar så intresserad av frågan. Leta sedan rätt på 2500 "civila" tidningsartiklar eller böcker för att se om du kan dra någon språklig slutsats av helheten. Lycka till!

Jag föreslår att någon järnvägshistoriker letar fram 250 dokument ur SJ och EJ arkiv !
Vilka former förekommer i dessa dokument och hur ofta.

Det värsta är ju att alla inser att du inte skojar.
Att du ens orkar trilskas med detta är ju en prestation(?) i sig. Varför inte leta på allt själv som någonsin skrivits? Vilket trams.:-|

Det finns en allmän regel i svenska språket, nämligen att om det är fler stavelser i första ledet än i andra ledet av ett sammansatt substantiv så ska med få undantag ett genitiv-s in. Är det lika många eller fler stavelser i andra ledet, så ska det inte vara något genitiv-s.
I tveksamma fall lägger man till genitiv-s där första ledet har minst två stavelser, även om det inte är fler i andra ledet. Och sist men inte minst beror det ju på vad skribent eller talare uppfattar som att det "låter bra". Och detta kan såklart variera beroende på varifrån i landet man kommer och vilken dialekt man är uppvuxen med.

Exempelvis har man genitiv-s (till och med två stycken) i bostadsrättsförening men inte i syförening. Tveksamhetsregeln leder till ett genitiv-s i fotbollsförening.

Jag föreslår att någon järnvägshistoriker letar fram 250 dokument ur SJ och EJ arkiv !
Vilka former förekommer i dessa dokument och hur ofta.

Det värsta är ju att alla inser att du inte skojar.
Att du ens orkar trilskas med detta är ju en prestation(?) i sig. Varför inte leta på allt själv som någonsin skrivits? Vilket trams.:-|

Instämmer helt med Rasmus och Godsgösta.

Jag föreslår att någon järnvägshistoriker letar fram 250 dokument ur SJ och EJ arkiv !
Vilka former förekommer i dessa dokument och hur ofta.

Det är väldigt ofta du tycker att andra ska leta rätt på div fakta och annat.
Varför inte göra det själv istället?
Du har säkert lika mycket tid som alla andra här.

Det finns en allmän regel i svenska språket, nämligen att om det är fler stavelser i första ledet än i andra ledet av ett sammansatt substantiv så ska med få undantag ett genitiv-s in. Är det lika många eller fler stavelser i andra ledet, så ska det inte vara något genitiv-s.

Nja, huvudregeln är att foge-s används om förledet i sig självt är ett sammansatt ord. Exempel: Det heter 'skolbokshylla' om det är en hylla (efterledet) för skolböcker (sammansatt). Däremot heter det 'skolbokhylla' om det är en bokhylla (efterledet) för/i en skola (icke sammansatt förled).

Enligt denna huvudregel borde det heta 'banvaktsstuga' med foge-s, för det är väl fråga om en stuga för en banvakt. Om man däremot menar att det är en vaktstuga längs en bana, blir det ju en 'banvaktstuga'. (Kanske det senare var den ursprungliga tanken?)

Men huvudregeln har många undantag, även med tvåstaviga ord. De flesta järnvägsintresserade säger t.ex. 'vagnsdörr' om ytterdörrar på en järnvägsvagn, och inte 'vagndörr' som huvudregeln påbjuder. Och det där svenska förbundet för dem som spelar fotboll heter ju Svenska Fotbollförbundet, trots att det väl knappast är tänkt som ett bollförbund för dem som spelar med fötterna.

Det finns en allmän regel i svenska språket, nämligen att om det är fler stavelser i första ledet än i andra ledet av ett sammansatt substantiv så ska med få undantag ett genitiv-s in. Är det lika många eller fler stavelser i andra ledet, så ska det inte vara något genitiv-s.

Nja, huvudregeln är att foge-s används om förledet i sig självt är ett sammansatt ord. Exempel: Det heter 'skolbokshylla' om det är en hylla (efterledet) för skolböcker (sammansatt). Däremot heter det 'skolbokhylla' om det är en bokhylla (efterledet) för/i en skola (icke sammansatt förled).

Enligt denna huvudregel borde det heta 'banvaktsstuga' med foge-s, för det är väl fråga om en stuga för en banvakt. Om man däremot menar att det är en vaktstuga längs en bana, blir det ju en 'banvaktstuga'. (Kanske det senare var den ursprungliga tanken?)

Men huvudregeln har många undantag, även med tvåstaviga ord. De flesta järnvägsintresserade säger t.ex. 'vagnsdörr' om ytterdörrar på en järnvägsvagn, och inte 'vagndörr' som huvudregeln påbjuder. Och det där svenska förbundet för dem som spelar fotboll heter ju Svenska Fotbollförbundet, trots att det väl knappast är tänkt som ett bollförbund för dem som spelar med fötterna.

I det sistnämnda fallet var det Svenska Fotboll(s)förbundet självt som påbjöd att det skulle stavas utan s. Vilka, eventuellt språkliga, överväganden man gjorde därvidlag är för mig okänt. Alla i mogen ålder minns Sten Bromans tydliga åsikt: "Det heter Chefdirigent, ICKE chefsdirigent. Har Chefen en dirigent kan det förmodligen vara hans hustru".

Just beträffande fotbollförbundet så diskuterades när- eller frånvaro av s i det ordet i radioprogrammet Språket i P1 någon gång för 20-25 år sedan. Jag tror språkvetarna kom fram till att personer uppvuxna med målet i Stockholmstrakten med omnejd uppfattade att det var korrekt utan s, medan personer i resten av Sverige uppfattade det som mer korrekt med s.

När jag lägger ut en fråga på forumet brukar jag först ha letat ihjäl mig på alla ställen jag kan komma på för att hitta svaret själv. Det finns en väldigt stor tillfredsställelse med att lägga pussel. Och kan jag inte hitta den pusselbit jag söker själv så kan jag ju alltid hoppas att någon annan har den eller kan hitta den.

I mitt fall är problemet i regel att mitt intresseområde ofta är så extremt smalt att det är svårt att hitta någon annan som kan bistå mig. Det finns ju några få som kan bistå mig i mitt sökande om gamla hästholmenbanan (bl a du Stig), men ni är inte så väldigt många.

Att kasta ut en fråga på forumet bara för att få respons tycker jag känns en liten aning sökt.

Även MHJ hade banvaktsstugor som i likhet med dess stationer hade "dekorränder", sannolikt i form av färgat tegel. Det går utmärkt att hitta på såväl banvakt.se som på digitalt museum och flera andra källor online.