Trevlig bild. Är det en tankplats t.h. i bilden? Eller är det el?

VH

/Johan

Trevlig bild. Tp 3515 blev ju både ett av de första (inhyrt från SJ) Tp-loken i Roslagen 1957 som ett av de sista precis tjugo år senare när SJ avvecklade sin sista smalspårstrafik (sträckan Uppsala Ö- Faringe- Rimbo- Hallstavik) där. Då hade loket -som framgår av Lars bild- hunnit med tjänstgöringar i såväl Västergötland som Småland, dit det dessutom återkom efter nedläggningen av nämnda sträcka 1977. Sedan medio 90-tal återfinns Tp 3515 i nämnda Roslagen efter att ha ägts av VHVJ och SmAB i Småland och av de sistnämnda hyrts ut till SL varifrån det hamnade på ULJ och i Faringe. Här syns loket i Skölstabacken på väg från Uppsala Ö mot Bärby en augustidag 2014. Det senaste året (isch) har loket varit avställt, men förhoppningsvis ska det kunna synas ute längs linjen igen framöver.

/ L G

Sedan medio 90-tal återfinns Tp 3515 i nämnda Roslagen efter att ha ägts av VHVJ och SmAB i Småland och av de sistnämnda hyrts ut till SL varifrån det hamnade på ULJ och i Faringe. Här syns loket i Skölstabacken på väg från Uppsala Ö mot Bärby en augustidag 2014.
/ L G

Instämmer i "trevlig bild" – på båda.

Ett par funderingar på utbyggnaden av förarhytten med plast- eller plexiglas på färgbilden:
Det är lätt att få uppfattningen att hyttens grundform är en anpassning till någon lastprofil.
Men det går tydligen bra ändå med utbyggnaden.
Noterbart att föraren använder den rutan i stället för ordinarie frontruta.
Är det för att se linjen ordentligt? Förutom lite sämre ergonomi blir det nog dragigt – och vissa tider kallt...

På den svartvita bilden kan tyckas att det öppnade (åt sidan dragna) sidofönstret har formen av en "bubbla".
Stämmer det, eller är det ett ljusfenomen?
Kan "bubblan", i så fall, vara ett hjälpmedel att se bättre vid växling?
Den borde, om den var sluten/tät, ha varit komfortablare än plastskärmarna:

Jag kan tänka mig att den där "bubblan", om den var gjord av någon form av genomskinlig plast eller plexiglas av den kvalitet som fanns på 60-talet, blev ganska matt och ogenomskinlig efter att ha utsatts för solljus i några år. Och då förbättrar den ju inte precis sikten.

Sedan medio 90-tal återfinns Tp 3515 i nämnda Roslagen efter att ha ägts av VHVJ och SmAB i Småland och av de sistnämnda hyrts ut till SL varifrån det hamnade på ULJ och i Faringe. Här syns loket i Skölstabacken på väg från Uppsala Ö mot Bärby en augustidag 2014.
/ L G

Instämmer i "trevlig bild" – på båda.

Ett par funderingar på utbyggnaden av förarhytten med plast- eller plexiglas på färgbilden:
Det är lätt att få uppfattningen att hyttens grundform är en anpassning till någon lastprofil.
Men det går tydligen bra ändå med utbyggnaden.
Noterbart att föraren använder den rutan i stället för ordinarie frontruta.
Är det för att se linjen ordentligt? Förutom lite sämre ergonomi blir det nog dragigt – och vissa tider kallt...

Snarare för att inte svettas ihjäl, skulle jag tro!

Snarare för att inte svettas ihjäl, skulle jag tro!

Ja, tänkte också på det när jag ser vinkeln på sidofönstren, men skrev inte det.
Blir nog bra vädring sommartid.

Snarare för att inte svettas ihjäl, skulle jag tro!

Ja, tänkte också på det när jag ser vinkeln på sidofönstren, men skrev inte det.
Blir nog bra vädring sommartid.

Det var nog inte så mycket fönstervinkeln som bidrog till hettan i hytten, även om det möjligen också påverkade. Däremot låg hydraulväxeln under hyttgolvet vilket gjorde hyttgolvet varmt och därmed även hytten varm. På T21 isolerades golvet mot värme när loken byggdes om, jag vet inte om även T23 fick isolerade hyttgolv, men jag är ganska säker på att det inte gjordes på Tp.