Var det under 70-talet i samband med att hastigheten för godståg höjdes till 90 km/h, senare 100 km/h, och glidlager uteslöts från internationella transporter som sjöfarten (Svenska Lloyd m fl) till Italien konkurrerades ut? Samtidigt infördes mera allmänt lastbromsautomat i svenska vagnar.
Användes då Gbs-vagnar för transport av rullar med tidningspapper? Även för pappersmassa?
Även exportgods till BeNeLux och Frankrike med järnväg bör då ha ökat på sjöfartens bekostnad?
Syns det i statistik?

Gorthon line byggde 1977 tre s.k combifartyg med bock-kranar och olika lastaggregat. Det fanns aggregat för balad pappersmassa, rullad pappersmassa/papper, container, virkesbalar samt saltskopa. Trafik från Gävla och söderut, troligen även till Medelhavet. De tre fartygen byggdes om till RoRo ca 1990. Pappers/massarullarna lyften med vakuum, 12 eller 16 rullar per lyft. Hägglunds levererade.
Men detta kan ju varit ett sista försök att rädda trafiken.

DFDS körde en linje Aarhus-Köpenhamn-Malmö-Göteborg-Lissabon-Valencia-Cartagena-Barcelona fram till ca 1982 och en annan linje till Bilbao och Leixoës (Porto). Ca 1982 slogs den kortare linjen ihop med Portulloyd (Broströms f.d. Svenska Lloyd). Sjötrafiken konkurrerades dels ut av järnväg och lastbil, men även av storrederierna. Dessa körde mycket last till Persiska viken och Röda havet med mycket lite returlast, man lossade då tomcontainers i Medelhavet och Portugal och tog last därifrån till Norra Europa och konkurrerade ut t.ex. DFDS och Portulloyd med lägre frakter. Lastbilarna konkurrerade ut fartygstransporterna genom att köra frukt och grönt nordgående och industrigods sydgående. Olika rederier t.ex. Ellerman Lines och andra försökte i slutet av 80- och början av 90-talet ta upp trafiken som DFDS och Portulloyd körde med liten framgång.

Var det under 70-talet i samband med att hastigheten för godståg höjdes till 90 km/h, senare 100 km/h, och glidlager uteslöts från internationella transporter som sjöfarten (Svenska Lloyd m fl) till Italien konkurrerades ut? Samtidigt infördes mera allmänt lastbromsautomat i svenska vagnar.
Användes då Gbs-vagnar för transport av rullar med tidningspapper? Även för pappersmassa?
Även exportgods till BeNeLux och Frankrike med järnväg bör då ha ökat på sjöfartens bekostnad?
Syns det i statistik?

Indirekt syns det väl i att antalet godsvagnar som kördes på färjorna över Trelleborg och Helsingborg ökade explosionsartat hela 70-talet och det sattes in en hel rad nya färjor på främst T-S leden.
SJ han ändå inte med så slutet av 70-talet och en bit in på 80-talet var det ju nästan ett sammanbrott , och det löstes väl inte för än Dan-Link öppnade 1985 och en definitiv lösning kom år 2000.

M.V.H Anders.k.

Rent slumpmässigt så råkar jag ha kvar en del positionslistor, urklippta ur Göteborgs Handels. och Sjöfartstidning sommaren 1967, med ärevördiga gamla Svenska Orient Liniens fartyg (i min yngre ungdom (12-årsåldern) råkade jag lära känna en av rederiets kaptener som just då rattade m/s Vikingland)).

När man läser detta rederis anlöpshamnar så börjar man undra om och i så fall hur järnväg och landsvägstrafik kunnat överta denna trafik? De hamnar jag hittar är

Haifa, Ashdod, Pireus, Agadir, Beirut, Latakia, Alexandria, Limassol, Casablanca, Tanger, Tripoli, Patras, Malta, Istanbul

utan någon särskild ordning. SOL var ju ett fint rederi som överlevde in på detta millenium. Och visst måste det finnas någon kvarvarande sjöfart på Medelhavet trots allt (om än kanske tyvärr inte svensk)?

Bara för att ta ett exempel så har ju Genova (Genua) en stor handelshamn med omfattande trafik.

Rent slumpmässigt så råkar jag ha kvar en del positionslistor, urklippta ur Göteborgs Handels. och Sjöfartstidning sommaren 1967, med ärevördiga gamla Svenska Orient Liniens fartyg (i min yngre ungdom (12-årsåldern) råkade jag lära känna en av rederiets kaptener som just då rattade m/s Vikingland)).

När man läser detta rederis anlöpshamnar så börjar man undra om och i så fall hur järnväg och landsvägstrafik kunnat överta denna trafik? De hamnar jag hittar är

Haifa, Ashdod, Pireus, Agadir, Beirut, Latakia, Alexandria, Limassol, Casablanca, Tanger, Tripoli, Patras, Malta, Istanbul

utan någon särskild ordning. SOL var ju ett fint rederi som överlevde in på detta millenium. Och visst måste det finnas någon kvarvarande sjöfart på Medelhavet trots allt (om än kanske tyvärr inte svensk)?

Bara för att ta ett exempel så har ju Genova (Genua) en stor handelshamn med omfattande trafik.

Grekland ,Turkiet, Afrikas norra kuster och ner mot mellanöstern har ju varit stora handelspartner till Sverige och är fortfarande .

Fartyget med trävaror som brann 2021 utanför Göteborg och tog någon vecka att släcka var ju på väg från Ådalen till Alexandria , en mycket klassisk rutt så man nästan får gåshud nu när man skriver här.

Och till Alexandria kan nog järnvägen aldrig konkurera av naturliga orsaker .

Har en bok om just SOL , med titeln "Rederiet som överlevde".

M.V.H
Anders.k.

Har en bok om just SOL , med titeln "Rederiet som överlevde".

Alltså denna

Som frågan är ställd skulle hamnarna på Medelhavets södra sida också blivit utkonkurrerade av tåg och lastbil, men det är knappast fallet. Om godset inte går hela vägen på båt korsar det sannolikt ändå Medelhavet på båt.

Måste införskaffas bums! Tack!

Så har jag tolkat det också. Om man tittar på "mina" positionslistor redan från 1967 så verkar ju SOL ha mest trafik just på södra Medelhavet och de stora öarna. Det kan ju ha varit ett slump-urval förstås, men Svenska Lloyd och Svea hade viss trafik på de spanska, italienska och grekiska hamnarna vid tiden. Och den trafiken är väl ett minne blott.

SOL gör väl verkligen skäl för samma epitet som the Rock Island hade i USA, "The mighty fine line". Men har överlevt längre än vad de gjorde (tyvärr).