Aha, jag förstår!
Men min fråga blir likadan som min kommentar till dig nedan; fanns det exempel på att de verkligen gjorde det, att de gick genom Danmark ut på kontinenten? Jag kan inte minnas att jag har sett några uppgifter om det.

Jag har sett gamla foton på i alla fall WLABo20 (WL11 och WL12) ombord på färjor mellan Nyborg och Korsör. Hur ofta detta hände låter jag vara osagt. Men några hinder för sådan trafik fanns inte, varken tekniskt eller när det gäller tillstånd. Det som alltså kunde hindra den trafiken var om SJ hade intresse att köra vagnarna i den trafiken eller inte. Och troligen var SJ:s intresse att köra vagnstypen i Danmark lätt lågt, och det oavsett om Köpenhamn var slutmålet eller om det var tänkt att köra vagnarna längre, till t ex Tyskland eller ännu längre. Den här vagnstypen tänkte sig SJ att de skulle gå till Berlin via Trelleborg och Sassnitz och inte alls i Danmark.

Vanligtvis när det skulle gå vagnar från Stockholm via Köpenhamn, men vidare längre än till just Köpenhamn så brukade det vara sovvagnar från CIWL under den här tiden. Från 1970-talet blev det senare istället tyska DSG-sovvagnar, ofta WLABmh174 och WLABmh175 för trafik mellan Stockholm och Hamburg.

Till sist kan vi ta hur det ser ut idag, då det över Stora Bält dagligen rullar EuroNight till och från Stockholm. Dessa består av liggvagnar litt Bvmz och sovvagnar litt WLABmz. De sistnämnda är fd österrikiska sovvagnar av typen AB32s men var tidigare av typen T2S, en av CIWL utvecklad vagnstyp, men var inte målad i CIWL:s färger utan hade den lite sterila TEN-målningen vid leverans. Idag målade i blått med grön dekor med SJ:s loggor på och med vita ramar runt dörrarna i nuvarande SJ-stil :-)

Det. var ju helt andra villkor än idag för att köra vagnar i utlandstrafik. Någon mäjlighet att köra i egen. affär fanns inte utan allt byggde på avtal mellan förvaltningar och principen att det skulle rulla lika många vagnkilometer av främmande vagnar i länder med vagnutbyte.
För en sovvagn gällde att den förvaltning där vagnen rullade tog intäckten av färdbiljetter och vagnens ägare tog tilläggsavgifterna för sovvagn.

Nu blir jag tvungen att kolla mina källor!

Före 1953 måste man föra alla internationella expresståg över Stora Bält till Jylland. Här fanns svensk sovvagn, som dock enligt tågplanerna aldrig gick längre än till Korsør. Färjorna begränsade längden på vilka vagnar som kunde föras över Stora Bält, framförallt för att för långa vagnar kunde inte ta sig över ramperna mellan färja och land. Så Korsør - javisst, men resten då?

I den tågplaner som fanns gick det CIWL-vagnar mellan Holland respektive Frankrike ända till Stockholm. Dagarna tillhandahöll regelmässigt av NS och SNCF.

1952 gick hela sju internationella expresståg vägen över Stora Bält och Jylland, men enligt en internationell överenskommelse började man föra över denna trafik till Gedser Großenbrode fr o m 1953. Men så sent som 1953 fördes Skandinavien-Hollandexpressen över Stora Bltleden. med genomgående sittvagnar Stockholm - Hoek van Holland.
Orsaken tycks ha varit att den ordinarie färjan Gedser - Warnemünde DANMARK hade sänkts under kriget, Warnemünde inte var aktuell längre, och någon västtysk färjehamn ännu inte fanns. När färjan togs i bruk igen var det endast för godstrafik på Warnemünde-leden.

Fr o m 1954 var det endast de två expresstågen till Frankrike, Nordexpressen och Skandinavien Paris-expressen. som fördes över Jylland.

1951 påbörjades trafiken Gedser - Großenbrode, men enbart för godsvagnar.

1952 startades en sovvagnskurs Korsør - Hässleholm - Korsør med förbindelse med morgontåget till Stockholm. Denna vagnkurs betjänades mycket riktigt av ACo2c.

1953 framförs denna sovvagn hela vägen Stockholm - Korsør. Det var detta år som färjeleden Gedser - Grosenbrode äntligen började användas, men detta första år endast för Skandinavien-Italienexpressen.

1954 är bara Nordexpressen kvar över Stora Bält och då finns inte vagnomloppet med (f d) ACo2c kvar längre.

Så det fanns nog inga planerade vagnomlopp med denna vagn över Stora Bält utan enbart till Korsør. Och allt berodde som sagt på att vagnen tycks ha varit för lång för att klara färjeramperna på leden, särskilt vid lågvatten.

Det är vad jag har listat ut i varje fall. Jag tar givetvis tacksamt emot nya uppgifter, om detta är tveksamt.