Här kommer några fler bilder från resan på tidig vår 1947. Bildtext under respektive bild. Foto E Larsson.

Detta kan vara antingen färjan över Öresund eller Store Bält (flaggan svårtolkad).

Vagn på färjan. Okänd person framför.

Kan detta vara Nyborg? Ser knappast ut som Helsingborg eller Helsingör.

Troligen Lille Bältbron.

Lägger in Padborg-bilden även här för fullständighetens skull.

Okänd station 1, troligen i norra Tyskland, gissar på det trots engelskspråkiga skyltar. Det var ännu två år tills Västtyskland bildades. Fram till dess tillhörde området engelsk/amerikansk/fransk zon, kan man ha satt upp dessa skyltar under mellantiden? Se också följande bild.

Münster.

Okänd station 2.

Okänd station 3, skadat plattformstak.

Okänd station 4 (samma som 3?).

Tvåspråkig skylt för modelljärnväg, okänt var.

Pilatusbanan.

Ser ut som Schweiz.

Tacksam om JHF hjälpa till att räta ut frågetecknen som finns.

SJ vagnar gick väl inte över Stora Bält, så det är nog färjan Malmö-Köpenhamn och det är till Köpenhamn man kommer på bild tre.

SJ vagnar gick väl inte över Stora Bält, så det är nog färjan Malmö-Köpenhamn och det är till Köpenhamn man kommer på bild tre.

Trafikerade även DSB den rutten med ett fartyg? Det är helt klart en dansk tvåtungad flagga med DSB:s monogram i övre vänstra hörnet.

Här kommer några fler bilder från resan på tidig vår 1947. Bildtext under respektive bild. Foto E Larsson.

---

Ojoj, vilka intressanta bilder!

Schweizbilderna tror jag att jag har knäckt:

Tvåspråkig skylt för modelljärnväg, okänt var.

Mitt förslag är uppe på Heimwehfluh vid Interleken i Schweiz. Där finnes en modelljärnväg i skala 0 som byggdes "runt 1950". Från Interlaken åker man ålderdomlig bergbanaditt upp.

Pilatusbanan.

Nej, Pilatusbahn är det inte: PB har aldrig haft lok utan bara ångdrivna (t o m 1936) och eldrivna motorvagnar. Ångdrivna kuggstångsbanor vid den här tiden var bara (så vitt jag kan påminna mig) Brienz Rothorn Bahn (BRB, fortfarande ångdrift) och Ferrovia del Monte Generoso (MG) i allra sydligaste Schweiz (övergick senare först till dieseldrift och sedan eldrift). Lok 6 på din bild förefaller kunna vara ett systerlok till det kvarvarande ångloket 2. Alla bilder jag hittar från BRB ånglok har en helt inbyggd hytt. Därför tror jag att bilden är från toppstationen på Monte Generoso.

Ser ut som Schweiz.

Det är en s.k. "Matterhorn-Krokodil" på Brig Visp Zermatt Bahn (BVZ) och bilden tagen mellan Visp och Zermatt. (Loket är ingen "riktig" ledad krokodil utan bara ett boggilok med huvar.)

Tacksam om JHF hjälpa till att räta ut frågetecknen som finns.

Tack för dessa fantastiska bilder! Och mycket tänkvärda nu när krig rasar på alltför många håll ...
/Leif

SJ vagnar gick väl inte över Stora Bält, så det är nog färjan Malmö-Köpenhamn och det är till Köpenhamn man kommer på bild tre.

Trafikerade även DSB den rutten med ett fartyg? Det är helt klart en dansk tvåtungad flagga med DSB:s monogram i övre vänstra hörnet.

Håller med Harald om att det är Köpenhamn. Det är väl det här husetvi anar i diset på den vänstra piren.

Anders, vet du om bilderna är i rätt ordning?

Stationen efter Münster är Köln. Man ser domens västtorn och i vänster bildkant skymtar spiran över korsarmarna. Domen klarade sig relativt oskadd. Ruinen man ser är nog en byggnad framför domen.

Pilatusbanan.

Nej, Pilatusbahn är det inte: PB har aldrig haft lok utan bara ångdrivna (t o m 1936) och eldrivna motorvagnar. Ångdrivna kuggstångsbanor vid den här tiden var bara (så vitt jag kan påminna mig) Brienz Rothorn Bahn (BRB, fortfarande ångdrift) och Ferrovia del Monte Generoso (MG) i allra sydligaste Schweiz (övergick senare först till dieseldrift och sedan eldrift). Lok 6 på din bild förefaller kunna vara ett systerlok till det kvarvarande ångloket 2. Alla bilder jag hittar från BRB ånglok har en helt inbyggd hytt. Därför tror jag att bilden är från toppstationen på Monte Generoso.

Enligt tyska Wikipedia byggdes ångloket MG H 2/3 no. 6 om till dieselloket Hm 2/3 no.2 år 1954:

https://igschieneschweiz.startbilder.de/bild/schweiz~strecken~636-capolago-generoso/539...
https://igschieneschweiz.startbilder.de/bild/schweiz~strecken~636-capolago-generoso/539...
https://igschieneschweiz.startbilder.de/bild/schweiz~strecken~636-capolago-generoso/539...

Dieseldriften ersatte ångloken 1954 och ersattes i sin tur av eldrift 1982.

På första bilden här syns de gamla byggnaderna på toppen och bekräftar väl att det Monte Generosso på din bild. (Dessutom syns en dieselmotorvagn en bit nedanför toppen.)

Med eldrift och nya byggnader ser det ut så här
https://swissfederalism.ch/wp-content/uploads/2023/02/mb_6571512-scaled.jpg
https://www.bahnbilder.de/bild/Schweiz~Privatbahnen~MG+Monte-Generoso-Bahn/1260935/ferr...

SJ vagnar gick väl inte över Stora Bält, så det är nog färjan Malmö-Köpenhamn och det är till Köpenhamn man kommer på bild tre.

Trafikerade även DSB den rutten med ett fartyg? Det är helt klart en dansk tvåtungad flagga med DSB:s monogram i övre vänstra hörnet.

Håller med Harald om att det är Köpenhamn. Det är väl det här husetvi anar i diset på den vänstra piren.

Ja, och ställer man sig där färjeläget låg i Google Street View och tittar inåt så ser man husen som syns strax till höger om bildens mitt.

https://maps.app.goo.gl/dUFCNEhb9vW9rxtC7

SJ vagnen på färjan är en av de tre Fo2b 25817 - 25819

Okänd station 1, troligen i norra Tyskland, gissar på det trots engelskspråkiga skyltar. Det var ännu två år tills Västtyskland bildades. Fram till dess tillhörde området engelsk/amerikansk/fransk zon, kan man ha satt upp dessa skyltar under mellantiden? Se också följande bild.

Münster.

Münster låg, liksom större delen av det som senare kom att bli nordvästra Västtyskland, i den brittiska ockupationszonen. Skyltarna på engelska var säkert avsedda för brittisk militärpersonal. En gissning om 'R.T.O.': Regional Transport Office.

Inser nu att jag fått fel på ordningen från albumet. Bild 3 kommer först så det kan ju vara två olika färjor, först till Köpenhamn och de båda andra bilderna med vagnarna skulle eventuellt kunna vara Stora Bält. Men gick SJ-vagnar den vägen?

Å andra sidan finns ingen garanti för att bilderna sitter i rätt ordning i albumet heller, har inte hittat några negativ. Men Köpenhamn verkar det ju vara på hamnbilden.

Om det är Nordexpressen, vilket föreslås i Padborgtråden, så skedde färjningen Malmö-Köpenhamn på morgonen och Korsör-Nyborg vid middagstid. Det ser väl mera ut som morgonsol på bild 2.

Alla fartyg brukar föra flaggan för det land man anlöper på förmaststången el dyl. Så flaggan ger inget entydigt belägg för vilken led bilden är från, men några svenska järnvägsvagnar fördes inte över Stora Bält vid den här tiden (om ens någonsin; Abo24 fördes väl över Gedser / Rødby?).

1945 byggdes tågfärjan Malmöhus som var svensk. Det kan dock inte vara hon eftersom hon hade täckt för, så det stämmer inte. DOCK hade danskarna två "reservfärjor" i drift på leden ytterligare några år, så det kan mycket väl ha varit en av dem.

Bilden måste rimligen ha varit tagen från färjeleden Malmö F - Köpenhamn. Och då måste rimligen färjan ha varit dansk. Och i det här fallet gissar jag att det är akterdäck man ser.

Flaggan är en tvåtungad med DSB i övre vänstra hörnet, vilket ger fartyget dansk hemmahamn.

Det skulle kunna vara D/F Christian IX som var reservfärja för leden Malmö-Köpenhamn 1947. Jag har har lyckats hitta några bilder, men ingen där man ser akterdäck riktigt bra. Fartygsfotografer tycks ha gemensamt med lokfotografer att de helst fotar snett framifrån ;-) .
http://www.kwmosgaard.dk/ferries/christianIX_1908.htm
https://www.faergelejet.dk/faerge.php?id=112&n=1

Tack för bra inspel som ni alla bidragit med. Låter alltså troligt att det var D/F Christian IX, på traden Malmö-Köpenhamn vi ser på bilderna, jag visste inte att det funnits järnvägsfärja i Öresund både den linjen och HH-linjen. Men varför tog man över SJ-vagnar till Köpenhamn? Var det för att gå vidare mot Rödby-Puttgarden fvb Hamburg om nu inte Korsör-Nyborg var aktuell? Jag trodde att kontinenttrafiken från Sverige med järnväg gick från antingen Trelleborg eller Helsingborg, men kanske också Malmö då.

Låter mycket troligt, jag ändrar till Ferrovia Monte Generoso på min bild, tack för att du forskat fram detta!

Tack för bra inspel som ni alla bidragit med. Låter alltså troligt att det var D/F Christian IX, på traden Malmö-Köpenhamn vi ser på bilderna, jag visste inte att det funnits järnvägsfärja i Öresund både den linjen och HH-linjen. Men varför tog man över SJ-vagnar till Köpenhamn? Var det för att gå vidare mot Rödby-Puttgarden fvb Hamburg om nu inte Korsör-Nyborg var aktuell? Jag trodde att kontinenttrafiken från Sverige med järnväg gick från antingen Trelleborg eller Helsingborg, men kanske också Malmö då.

Under privatbanetiden när HHJ Hässleholm-Helsingborg var privat föredrog SJ att dra vagnarna från Södra stambanan mot utlandet via tågfärja Malmö-Köpenhamn F och vagnar från Oslo och Västkustbanan gick över Helsingborg-Helsingör. Även efter förstatligandetb så gick en del vagnar med tågfärjan Malmöhus från Malmö, jag åkte Italienexpress 1968 och då gick sovvagnen Stockholm-Milano den vägen.
Att ta över SJ vagnar till Köpenhamn var ju välkommet för resenärerna som slapp byten och det hände rätt ofta att Köpenhamnsvagnarna var fullbokade. I dag är det svårt eftersom 80-talsvagnarna inte passar i dansk banprofil.

De svenska personvagnarna framfördes väl till Hovedbanegaarden för bekväm anslutning till att de stora utländska expresstågen (de flesta hade ju inte vagnar till Sverige). I övrigt var de väl till att börja med bannlysta på det danska, och framförallt på det tyska, järnvägsnätet.
Så småningom kom väl svenska järnvägsvagnar att tillåtas ner till Rødby men inte längre.

Förutom de de specialbyggda vagnarna ABo24, som väl byggdes just för att få lov att trafikera det tyska järnvägsnätet, och gick väl i expresstågen mot Holland och Frankrike.

Lite vidare letande ge att D/F Prins Christian var ordinarie färja på rutten. Av henne finns det en bild där aktern syns rätt bra, och jag tycker den passar.
https://www.faergelejet.dk/vis.php?id=42095

De svenska personvagnarna framfördes väl till Hovedbanegaarden för bekväm anslutning till att de stora utländska expresstågen (de flesta hade ju inte vagnar till Sverige). I övrigt var de väl till att börja med bannlysta på det danska, och framförallt på det tyska, järnvägsnätet.
Så småningom kom väl svenska järnvägsvagnar att tillåtas ner till Rødby men inte längre.

Förutom de de specialbyggda vagnarna ABo24, som väl byggdes just för att få lov att trafikera det tyska järnvägsnätet, och gick väl i expresstågen mot Holland och Frankrike.

Man får inte glömma att SJ hade 14st sovvagnar i stål byggda för trafik på kontinenten med vid den tiden samt 3 resgodsvagnar

Ruinen framför domen är Mariä Himmelfahrt-kyrkan.

Absolut! Men de vara väl avsedda för Berlintrafiken via Trelleborg - Sassnitz.
1947 hade väl en del av sovvagnarna sålts till Polen?

Absolut! Men de vara väl avsedda för Berlintrafiken via Trelleborg - Sassnitz.
1947 hade väl en del av sovvagnarna sålts till Polen?

Tre trävagnar såldes våren 1947. Se denna tråd och denna.

Tack för bra inspel som ni alla bidragit med. Låter alltså troligt att det var D/F Christian IX, på traden Malmö-Köpenhamn vi ser på bilderna, jag visste inte att det funnits järnvägsfärja i Öresund både den linjen och HH-linjen. Men varför tog man över SJ-vagnar till Köpenhamn? Var det för att gå vidare mot Rödby-Puttgarden fvb Hamburg om nu inte Korsör-Nyborg var aktuell? Jag trodde att kontinenttrafiken från Sverige med järnväg gick från antingen Trelleborg eller Helsingborg, men kanske också Malmö då.

Trafiken till Tyskland hade våren 1947 ännu inte återupptagits, men Trelleborg - Warnemünde började trafikeras under året. Drottning Victoria och Konung Gustaf V hade dittills varit sysselsatta i Polentrafiken. Gedser - Grossenbrode öppnades 1951 och ersattes av Rödby - Puttgarden 1963.

Lite vidare letande ge att D/F Prins Christian var ordinarie färja på rutten. Av henne finns det en bild där aktern syns rätt bra, och jag tycker den passar.
https://www.faergelejet.dk/vis.php?id=42095

Ordinarie färja var väl M/S Malmöhus men visst, av Prins Christian och Christian IX är det nog den förstnämnda som är troligast. Jag har sett att det finns en del om dessa och andra danska färjor i 10 ms handlingar men jag har inte studerat dem närmare.

Lite vidare letande ge att D/F Prins Christian var ordinarie färja på rutten. Av henne finns det en bild där aktern syns rätt bra, och jag tycker den passar.
https://www.faergelejet.dk/vis.php?id=42095

Ordinarie färja var väl M/S Malmöhus men visst, av Prins Christian och Christian IX är det nog den förstnämnda som är troligast. Jag har sett att det finns en del om dessa och andra danska färjor i 10 ms handlingar men jag har inte studerat dem närmare.

Det jag menade var att Prins Christian enligt den danska webbplatsen var tilldelad Malmö-Köpenhamn och inte hade någon annan rutt, medan Christian IX hade Stora Bält som ordinarie rutt och Malmö-Köpenhamn som reserv.

Tack för bra inspel som ni alla bidragit med. Låter alltså troligt att det var D/F Christian IX, på traden Malmö-Köpenhamn vi ser på bilderna, jag visste inte att det funnits järnvägsfärja i Öresund både den linjen och HH-linjen. Men varför tog man över SJ-vagnar till Köpenhamn? Var det för att gå vidare mot Rödby-Puttgarden fvb Hamburg om nu inte Korsör-Nyborg var aktuell? Jag trodde att kontinenttrafiken från Sverige med järnväg gick från antingen Trelleborg eller Helsingborg, men kanske också Malmö då.

Tågfärjelinjen Rödby-Puttgarden (Fågelflyktslinjen) öppnades inte förrän 1963. Det gick tågfärjor mellan Gedser och Grossenbrode mellan 1951 och 1963.

Ser ut som Schweiz.

Det är en s.k. "Matterhorn-Krokodil" på Brig Visp Zermatt Bahn (BVZ) och bilden tagen mellan Visp och Zermatt. (Loket är ingen "riktig" ledad krokodil utan bara ett boggilok med huvar.)

Efter mer fotospaning har jag kommit till att stationen är Randa. Den enda stationen av den typen med en sådan liten tillbyggnad på den sidan av stationshuset och dessutom med raka spår framför stationshuset.

Herbriggen och Kalpetran hade samma typ av stationhus men detaljerna stämmer inte.

Randa drabbades 1991 av ett enormt bergras strax nedströms byn som dels gjorde att byn - och stationen - översvämmades och dels begravde banan så man fick bygga en ny bansträckning ovanpå rasmassorna. (På första bilden syns ett tåg på den nya bansträckningen till höger i bild.)

Fantastiskt att du lyckats bestämma en så ändå ganska okänd station (för mig åtminstone) med så få ledtrådar. Tack, ska lägga in informationen i filnamnet.

Troligen Lille Bältbron.

Ja, det er Lillebæltsbroen set fra Fyn. Træperronen ved “Broen Trinbræt” ses til højre for toget.

Mvh Jørgen

Så var det! Tack Ola!

De svenska personvagnarna framfördes väl till Hovedbanegaarden för bekväm anslutning till att de stora utländska expresstågen (de flesta hade ju inte vagnar till Sverige). I övrigt var de väl till att börja med bannlysta på det danska, och framförallt på det tyska, järnvägsnätet.
Så småningom kom väl svenska järnvägsvagnar att tillåtas ner till Rødby men inte längre.

Förutom de de specialbyggda vagnarna ABo24, som väl byggdes just för att få lov att trafikera det tyska järnvägsnätet, och gick väl i expresstågen mot Holland och Frankrike.

SJ-vagnen på bilden kan mycket väl ha gått längre än såväl Köpenhamn som Rödby då det var en F2-vagn (då litt Fo2). Dessa var rena RIC-vagnar och kunde mycket väl gå inte bara till Tyskland utan även längre än så :-)

Absolut! Men de vara väl avsedda för Berlintrafiken via Trelleborg - Sassnitz.
1947 hade väl en del av sovvagnarna sålts till Polen?

Björn menar de stålvagnar som SJ köpte in 1938-1940 som var byggda främst för Berlintrafiken, men kunde även gå längre, då detta var RIC-vagnar. Dessa hette WLABo20 och senare WL11 och WL12.

Tack för bra inspel som ni alla bidragit med. Låter alltså troligt att det var D/F Christian IX, på traden Malmö-Köpenhamn vi ser på bilderna, jag visste inte att det funnits järnvägsfärja i Öresund både den linjen och HH-linjen. Men varför tog man över SJ-vagnar till Köpenhamn? Var det för att gå vidare mot Rödby-Puttgarden fvb Hamburg om nu inte Korsör-Nyborg var aktuell? Jag trodde att kontinenttrafiken från Sverige med järnväg gick från antingen Trelleborg eller Helsingborg, men kanske också Malmö då.

Under privatbanetiden när HHJ Hässleholm-Helsingborg var privat föredrog SJ att dra vagnarna från Södra stambanan mot utlandet via tågfärja Malmö-Köpenhamn F och vagnar från Oslo och Västkustbanan gick över Helsingborg-Helsingör. Även efter förstatligandetb så gick en del vagnar med tågfärjan Malmöhus från Malmö, jag åkte Italienexpress 1968 och då gick sovvagnen Stockholm-Milano den vägen.
Att ta över SJ vagnar till Köpenhamn var ju välkommet för resenärerna som slapp byten och det hände rätt ofta att Köpenhamnsvagnarna var fullbokade. I dag är det svårt eftersom 80-talsvagnarna inte passar i dansk banprofil.

Det var fram till sommaren 2000 när tågfärjeleden mellan Helsingborg och Helsingör ersattes med Öresundsbron som sovvagnar mellan Stockholm och Köpenhamn försvann. Under flera år berodde det faktiskt inte bara på de klumpiga 80-talsvagnarna. Det fanns nämligen inga dragfordon som var tillåtna att dra lokdragna personvagnar med resenärer över bron överhuvudtaget. Persontrafiken var ju i flera år begränsad till motorvagnar, dvs X2K och X31K/ET. Lokdragna personvagnar fick bara rulla utan resenärer på bron på den tiden. Hade man löst lokfrågan redan från start, så är det inte omöjligt att SJ fortsatt köra WL5K och BC2K över bron, givetvis modifierade då med nödbromsöverbryggning med mera då. Inte ens RIC-vagnar med nödbromsöverbryggning var tillåtna, på grund av avsaknad av dragfordon till dessa över bron.

Det var senare Hector som ordnade detta och då blev lokdragna personvagnar tillåtna. Men då var inte SJ intresserade längre av att köra varken WL5 eller BC2 över bron. Numera kör SJ över bron, men det är EuroNight och där går det ju RIC-vagnar istället.

Men SJ:s 80-talsvagnar kommer aldrig att gå i trafik i Danmark. Intresset att anpassa efter dessa numera över 40 år gamla vagnar är ju idag givetvis obefintligt.

Men frågan är; gjorde de det? Jag tycker jag har lusläst såväl alla de danska böckerna om "Internationale tog ..." som det som finns upplagt på tyska fora, men jag har inte hittat några sådana exempel. Men jag kan givetvis ha missat något.

Aha, jag förstår!
Men min fråga blir likadan som min kommentar till dig nedan; fanns det exempel på att de verkligen gjorde det, att de gick genom Danmark ut på kontinenten? Jag kan inte minnas att jag har sett några uppgifter om det.

Aha, jag förstår!
Men min fråga blir likadan som min kommentar till dig nedan; fanns det exempel på att de verkligen gjorde det, att de gick genom Danmark ut på kontinenten? Jag kan inte minnas att jag har sett några uppgifter om det.

Jag har sett gamla foton på i alla fall WLABo20 (WL11 och WL12) ombord på färjor mellan Nyborg och Korsör. Hur ofta detta hände låter jag vara osagt. Men några hinder för sådan trafik fanns inte, varken tekniskt eller när det gäller tillstånd. Det som alltså kunde hindra den trafiken var om SJ hade intresse att köra vagnarna i den trafiken eller inte. Och troligen var SJ:s intresse att köra vagnstypen i Danmark lätt lågt, och det oavsett om Köpenhamn var slutmålet eller om det var tänkt att köra vagnarna längre, till t ex Tyskland eller ännu längre. Den här vagnstypen tänkte sig SJ att de skulle gå till Berlin via Trelleborg och Sassnitz och inte alls i Danmark.

Vanligtvis när det skulle gå vagnar från Stockholm via Köpenhamn, men vidare längre än till just Köpenhamn så brukade det vara sovvagnar från CIWL under den här tiden. Från 1970-talet blev det senare istället tyska DSG-sovvagnar, ofta WLABmh174 och WLABmh175 för trafik mellan Stockholm och Hamburg.

Till sist kan vi ta hur det ser ut idag, då det över Stora Bält dagligen rullar EuroNight till och från Stockholm. Dessa består av liggvagnar litt Bvmz och sovvagnar litt WLABmz. De sistnämnda är fd österrikiska sovvagnar av typen AB32s men var tidigare av typen T2S, en av CIWL utvecklad vagnstyp, men var inte målad i CIWL:s färger utan hade den lite sterila TEN-målningen vid leverans. Idag målade i blått med grön dekor med SJ:s loggor på och med vita ramar runt dörrarna i nuvarande SJ-stil :-)

Men frågan är; gjorde de det? Jag tycker jag har lusläst såväl alla de danska böckerna om "Internationale tog ..." som det som finns upplagt på tyska fora, men jag har inte hittat några sådana exempel. Men jag kan givetvis ha missat något.

När det gäller resgodsvagnarna litt F2 (Fo2) låter jag frågan vara obesvarad. När det däremot gäller sovvagnarna har jag sett bild på svensk sovvagnar litt WL11 eller WL12 (WLABo20) mellan Nyborg och Korsör, se mitt svar här: https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=281437

Aha, jag förstår!
Men min fråga blir likadan som min kommentar till dig nedan; fanns det exempel på att de verkligen gjorde det, att de gick genom Danmark ut på kontinenten? Jag kan inte minnas att jag har sett några uppgifter om det.

Jag har sett gamla foton på i alla fall WLABo20 (WL11 och WL12) ombord på färjor mellan Nyborg och Korsör. Hur ofta detta hände låter jag vara osagt. Men några hinder för sådan trafik fanns inte, varken tekniskt eller när det gäller tillstånd. Det som alltså kunde hindra den trafiken var om SJ hade intresse att köra vagnarna i den trafiken eller inte. Och troligen var SJ:s intresse att köra vagnstypen i Danmark lätt lågt, och det oavsett om Köpenhamn var slutmålet eller om det var tänkt att köra vagnarna längre, till t ex Tyskland eller ännu längre. Den här vagnstypen tänkte sig SJ att de skulle gå till Berlin via Trelleborg och Sassnitz och inte alls i Danmark.

Vanligtvis när det skulle gå vagnar från Stockholm via Köpenhamn, men vidare längre än till just Köpenhamn så brukade det vara sovvagnar från CIWL under den här tiden. Från 1970-talet blev det senare istället tyska DSG-sovvagnar, ofta WLABmh174 och WLABmh175 för trafik mellan Stockholm och Hamburg.

Till sist kan vi ta hur det ser ut idag, då det över Stora Bält dagligen rullar EuroNight till och från Stockholm. Dessa består av liggvagnar litt Bvmz och sovvagnar litt WLABmz. De sistnämnda är fd österrikiska sovvagnar av typen AB32s men var tidigare av typen T2S, en av CIWL utvecklad vagnstyp, men var inte målad i CIWL:s färger utan hade den lite sterila TEN-målningen vid leverans. Idag målade i blått med grön dekor med SJ:s loggor på och med vita ramar runt dörrarna i nuvarande SJ-stil :-)

Det. var ju helt andra villkor än idag för att köra vagnar i utlandstrafik. Någon mäjlighet att köra i egen. affär fanns inte utan allt byggde på avtal mellan förvaltningar och principen att det skulle rulla lika många vagnkilometer av främmande vagnar i länder med vagnutbyte.
För en sovvagn gällde att den förvaltning där vagnen rullade tog intäckten av färdbiljetter och vagnens ägare tog tilläggsavgifterna för sovvagn.

Nu blir jag tvungen att kolla mina källor!

Före 1953 måste man föra alla internationella expresståg över Stora Bält till Jylland. Här fanns svensk sovvagn, som dock enligt tågplanerna aldrig gick längre än till Korsør. Färjorna begränsade längden på vilka vagnar som kunde föras över Stora Bält, framförallt för att för långa vagnar kunde inte ta sig över ramperna mellan färja och land. Så Korsør - javisst, men resten då?

I den tågplaner som fanns gick det CIWL-vagnar mellan Holland respektive Frankrike ända till Stockholm. Dagarna tillhandahöll regelmässigt av NS och SNCF.

1952 gick hela sju internationella expresståg vägen över Stora Bält och Jylland, men enligt en internationell överenskommelse började man föra över denna trafik till Gedser Großenbrode fr o m 1953. Men så sent som 1953 fördes Skandinavien-Hollandexpressen över Stora Bltleden. med genomgående sittvagnar Stockholm - Hoek van Holland.
Orsaken tycks ha varit att den ordinarie färjan Gedser - Warnemünde DANMARK hade sänkts under kriget, Warnemünde inte var aktuell längre, och någon västtysk färjehamn ännu inte fanns. När färjan togs i bruk igen var det endast för godstrafik på Warnemünde-leden.

Fr o m 1954 var det endast de två expresstågen till Frankrike, Nordexpressen och Skandinavien Paris-expressen. som fördes över Jylland.

1951 påbörjades trafiken Gedser - Großenbrode, men enbart för godsvagnar.

1952 startades en sovvagnskurs Korsør - Hässleholm - Korsør med förbindelse med morgontåget till Stockholm. Denna vagnkurs betjänades mycket riktigt av ACo2c.

1953 framförs denna sovvagn hela vägen Stockholm - Korsør. Det var detta år som färjeleden Gedser - Grosenbrode äntligen började användas, men detta första år endast för Skandinavien-Italienexpressen.

1954 är bara Nordexpressen kvar över Stora Bält och då finns inte vagnomloppet med (f d) ACo2c kvar längre.

Så det fanns nog inga planerade vagnomlopp med denna vagn över Stora Bält utan enbart till Korsør. Och allt berodde som sagt på att vagnen tycks ha varit för lång för att klara färjeramperna på leden, särskilt vid lågvatten.

Det är vad jag har listat ut i varje fall. Jag tar givetvis tacksamt emot nya uppgifter, om detta är tveksamt.

Aha, jag förstår!
Men min fråga blir likadan som min kommentar till dig nedan; fanns det exempel på att de verkligen gjorde det, att de gick genom Danmark ut på kontinenten? Jag kan inte minnas att jag har sett några uppgifter om det.

Jag har sett gamla foton på i alla fall WLABo20 (WL11 och WL12) ombord på färjor mellan Nyborg och Korsör. Hur ofta detta hände låter jag vara osagt. Men några hinder för sådan trafik fanns inte, varken tekniskt eller när det gäller tillstånd. Det som alltså kunde hindra den trafiken var om SJ hade intresse att köra vagnarna i den trafiken eller inte. Och troligen var SJ:s intresse att köra vagnstypen i Danmark lätt lågt, och det oavsett om Köpenhamn var slutmålet eller om det var tänkt att köra vagnarna längre, till t ex Tyskland eller ännu längre. Den här vagnstypen tänkte sig SJ att de skulle gå till Berlin via Trelleborg och Sassnitz och inte alls i Danmark.

Vanligtvis när det skulle gå vagnar från Stockholm via Köpenhamn, men vidare längre än till just Köpenhamn så brukade det vara sovvagnar från CIWL under den här tiden. Från 1970-talet blev det senare istället tyska DSG-sovvagnar, ofta WLABmh174 och WLABmh175 för trafik mellan Stockholm och Hamburg.

Till sist kan vi ta hur det ser ut idag, då det över Stora Bält dagligen rullar EuroNight till och från Stockholm. Dessa består av liggvagnar litt Bvmz och sovvagnar litt WLABmz. De sistnämnda är fd österrikiska sovvagnar av typen AB32s men var tidigare av typen T2S, en av CIWL utvecklad vagnstyp, men var inte målad i CIWL:s färger utan hade den lite sterila TEN-målningen vid leverans. Idag målade i blått med grön dekor med SJ:s loggor på och med vita ramar runt dörrarna i nuvarande SJ-stil :-)

Det. var ju helt andra villkor än idag för att köra vagnar i utlandstrafik. Någon mäjlighet att köra i egen. affär fanns inte utan allt byggde på avtal mellan förvaltningar och principen att det skulle rulla lika många vagnkilometer av främmande vagnar i länder med vagnutbyte.
För en sovvagn gällde att den förvaltning där vagnen rullade tog intäckten av färdbiljetter och vagnens ägare tog tilläggsavgifterna för sovvagn.

Jag vet! Detta var en av anledningarna till leveranserna av AB8K (då litt BCo2). SJ var tvungna att ha vagnar som kunde rulla ner till vissa länder för att så att säga jämna ut dessa nämnda vagnkilometer.

Och visst fungerar detta annorlunda idag. SJ EuroNight får ju ses som att det rullar på berörd sträcka som tråden handlar om. Men detta får ju ändå ses som en SJ-produkt och inget som DB skulle vara inblandat i. Det upplägget hade inte fungerat under 1940- och 1950-talen som tråden tar upp.