Här NN3 32173 med kolskrov. Jvm KAFN00038.
/tell

GDJ stolpvagn med kolskrov.
https://digitaltmuseum.se/021018038318/gavle-dala-jarnvag-gdj-nn4-3981-stolpvagn-med-ko...

Eller uttryckt i ord; en lös påbyggnad till öppna vagnar, företrädesvis littera N som användes när man skulle transportera träkol med vagnarna. Träkol var ett stort och viktigt godsslag med låg densitet som krävde vagnar med stor volym. För att kunna använda vagnarna även till annat gjordes träkolspåbyggnaden ofta avtagbar. Det var dock inte så ofta som påbyggnaden togs ner.

/Olof

Hej!

Måste 'väggarna' var högt som visas i bilderna. I tabell över GDJ rullande material står det att litt NNm hade kolskrof. Några bilder av litt NNm visar låg väggar.

Tack
Kirby

Ja, läs vad Olof skriver ovan. Om det är låga väggar på bilden så är det en NNm utan kolskrov. När man skulle köra annat gods med högre densitet skulle kolskrovet bara vara i vägen och allför ömtåligt, om man t ex ville lasta timmer, plank eller grus.

N - Öppna vagnar med stolpar och låga lämmar
NN - Öppna vagnar med stolpar utan lämmar
L - Träkolsvagnar
m - bärighet (lastförmåga) under 14 ton

Man kan säga att med ett kolskrov konverterade man tillfälligt en N- eller NN-vagn till en L-vagn.

Mer om godsvagnslittera här (obs! vänstra kolumnen gäller före 1967)
https://www.svenskmjwiki.se/SJ_godsvagnar

När SJ gav ut denna förteckning 1931, hade man övergått till att använda särskilda L-vagnar för träkol (och senare för träflis) istället för hålla på att montera på och av kolskrov efter säsong. (Kolning i skogen pågick på vintern och träkolet kördes ut ur skogen till närmaste järnvägsstation med släde, s k "kolryss" vilket också måste göras på vinterföre. Under resten av året fanns inte så stort behov av träkolsvagnar.)