Drygt ett år med projekt Järnvägshistoriskt register

Under drygt ett års tid har jag arbetat ideellt med ett digitalt projekt som för tillfället har den något storvulna titeln "Järnvägshistoriskt register" och som jag haft i tanke under något mer än ett decennium. Just nu driver jag detta projekt på egen hand men framöver hoppas jag dels kunna släppa in flera personer i arbetet och dels att projektet görs oberoende av mig som privatperson.

Tanke
Tanken är kortfattat att försöka kartlägga de fasta objekt som har funnits längs de svenska järnvägarna och koppla dessa objekt till platser (och koordinater) samt i viss mån generella beskrivningar (i dagsläget kallade byggnadstyper). Platserna är i sin tur kopplade till bandelar men även andra indelningar av järnvägsnätet är möjliga om så önskas.

Projektet syftar kanske till att kunna ge en bild av järnvägens kulturarv och hur mycket av det som finns kvar idag?

Ett s.k. API gör det möjligt att koppla bland annat Järnvägsmuséets bilder hos Digitalt museum till registrets olika delar, men just nu är den funktionen mycket trög.

Projektet spretar rejält eftersom jag egentligen inte har någon exakt avgränsning för vad som kan räknas som ett fast objekt. Jag har bland annat registrerat järnvägsbyggnader, lastanordningar (plattformar, lastkajer, kranar, m.m.), vändskivor, broar, ställverksapparater, fristående namnskyltar men även icke järnvägsbyggnader som kunde finnas vid järnvägen (privata magasin, hotell och kolbryggor).

Framöver finns det egentligen ingen hejd på vilken ytterligare information som kan kopplas till registret, det är mest en fråga om tid...

Objekt
[image]
Kvistbro banvaktstuga är ett exempel på ett objekt i registret.

Byggnadstyp
[image]
Kvistbro banvaktstuga är i sin tur ett exempel på en byggnadstypen "Banvaktstuga ÖrSJ (Örebro-Svartå järnväg)".

Plats
[image]
Kvistbro banvaktstuga ligger vid platsen Kvistbro där jag hittills har funnit 17 andra fasta objekt.

Bandel
[image]
Platsen Kvistbro ingår i bandel 306 Hidingebro-(Svartå).

Nuläge
Antalet järnvägsbyggnader som har funnits i landet kan räknas i åtskilliga tiotusental medan jag inte har någon aning om antalet övriga fasta objekt.

I skrivande stund har jag registrerat 1639 objekt vid 324 av de 9077 platser som finns i registret, varav majoriteten (1068 stycken) är järnvägsbyggnader. Sträckorna Örebro-Svartå, Orsa-Sveg-Brunflo, Sveg-Hede och Östersund-(Hoting) är någorlunda systenatiskt genomgångna utefter de källor jag hittills har tillgång till såsom bangårdsritningar, statliga teknisk-ekonomiska redogörelser, foton och egna iakttagelser.

Framtid
Jag kommer nog aldrig se detta register klart under min livstid om jag fortsätter göra detta på egen hand, såvida jag inte förblir frisk under de kommande 80 åren samt hittar någon som kan finansiera mitt uppehälle under den tiden, det vill säga...

Eventuella intressenter som vill bidra är varmt välkomna att höra av sig till mig via den modifierade e-postadressen rasmus:punkt:axelsson:snabel-a:gmail:punkt:com

Jag letade upp allt det mesta längs f.d. GSJ för ett antal år sedan, men har inte exakta koordinater. När det blir trevligare att cykla igen skulle jag kunna ta en tur för att se vad som finns kvar och då också ta koordinater. Vill du ha det på något särskilt format?

Jag letade upp allt det mesta längs f.d. GSJ för ett antal år sedan, men har inte exakta koordinater. När det blir trevligare att cykla igen skulle jag kunna ta en tur för att se vad som finns kvar och då också ta koordinater. Vill du ha det på något särskilt format?

Du får gärna göra en inventeringsresa längs GSJ. Hör av dig per e-post så kan jag se om jag kan få ihop något underlag.

Du skriver att du har specialinrikting mot järnvägsbyggnader !
Fråga 1: Registrerar du tegelstenarnas storlek och färg.
Ibland går det i SJ:s arkiv hitta vilket tegelbruk tegelstenarna kommer ifrån. Exempelvis Hästveda stationshus från Åkarps tegelbruk.
Tegelstenarnas storlek och färg skulle kunna ge ledtrådar till vilket tegelbruk de kommer ifrån. Dessutom går det att se skillnad på handslaget och maskinslaget tegel. Det går dessutom att se om teglet innehåller små kalkstenar, vilket gör att teglet fryser sönder så att kalkstenen blottas. Om jag inte missminner mig så är det så för Sölvesborgs stationshus.
Hårdbränt tegel specificerades i bland av SJ. Detta gäller tydligen inte för Sjöholmens stationshus.
Fråga 2: Registrerar du vilka takstolskonstruktioner som finns i lokstall och godsmagasin ?

Du skriver att du har specialinrikting mot järnvägsbyggnader !
Fråga 1: Registrerar du tegelstenarnas storlek och färg.
Ibland går det i SJ:s arkiv hitta vilket tegelbruk tegelstenarna kommer ifrån. Exempelvis Hästveda stationshus från Åkarps tegelbruk.
Tegelstenarnas storlek och färg skulle kunna ge ledtrådar till vilket tegelbruk de kommer ifrån. Dessutom går det att se skillnad på handslaget och maskinslaget tegel. Det går dessutom att se om teglet innehåller små kalkstenar, vilket gör att teglet fryser sönder så att kalkstenen blottas. Om jag inte missminner mig så är det så för Sölvesborgs stationshus.
Hårdbränt tegel specificerades i bland av SJ. Detta gäller tydligen inte för Sjöholmens stationshus.
Fråga 2: Registrerar du vilka takstolskonstruktioner som finns i lokstall och godsmagasin ?

Att vara specialinriktad på järnvägsbyggnader kan betyda mycket. Eftersom jag har någon form av självinsikt samtidigt som jag vet att det finns tiotusentals objekt att registrera, har jag inte valt att gå in på det vissa skulle kalla "niträknarnivå".

I de absolut flesta fall har jag varken tid eller några som helst källor som skulle kunna styrka svaren på fråga 1 eller 2, så: nej, jag har i dagsläget ingen ambition att göra det. Sitter du på trovärdiga källor, kan du höra av dig med dem.

Jag vill bara ge dig ett råd på vägen, skaffa medarbetare.
De båda böckerna "Sveriges Lokstationer" och "Var stannade tåget" är tyvärr enmansverk. Om dessa båda författare hade haft medarbetare, hade förmodligen en del fel i dessa böcker kunnat elimineras.

Jag vill bara ge dig ett råd på vägen, skaffa medarbetare.

Jag vill bara ge dig ett råd på vägen: läs sista stycket i mitt ursprungsinlägg där jag efterlyser "medarbetare".

Det vore mycket intressant få vet vilka lokala byggmästare som uppfört järnvägarnas byggnader, vad deras hantverkare hette och varifrån dessa fick sina respektive redskap. Exempelvis borde arkiven vid familjen Norbergs redskapsfabrik i Motala(?), från Karlstads redskapsfabrik och från bruket i Vedevåg kunna ge underlag till redovisning av detta. Har du övervägt att stud... ***SMOCK***

Jag vill bara ge dig ett råd på vägen, Rasmus. Var jädrigt noggrann med att INTE lyssna på mig och andra dryga åsiktsmaskiner som sprutar ut oss impertinenta men okunniga synpunkter.

Lycka till med arbetet och låt det ta den tid tar, vi som är intresserade av slutresultatet sätter på en kopp kaffe så länge :-P :-D

Dessutom är det viktigt att få veta vilken byggmästare som lämnade in det näst bästa anbudet.
Bobo L kommer förmodligen att dricka många koppar kaffe innan slutresultatet kommer. Men om 25 volontärer anmäler sig denna vecka, går det naturligtvis snabbare. Vem vet Bobo L är kanske en av dessa.

Att ge ut en dålig publikation innebär att någon annan(några andra) senare kommer att ge ut en bättre publikation.
Vi kan ta ett exempel ur verkligheten.
Yngve Holmgren skrev boken "Ångloken vid Sveriges statsbanor" denna bok var inte bra, vilket fick Lars Olov Karlsson att ett antal år senare att ge ut boken "SJ:s ånglok".

Att ge ut en dålig publikation innebär att någon annan(några andra) senare kommer att ge ut en bättre publikation.
Vi kan ta ett exempel ur verkligheten.
Yngve Holmgren skrev boken "Ångloken vid Sveriges statsbanor" denna bok var inte bra, vilket fick Lars Olov Karlsson att ett antal år senare att ge ut boken "SJ:s ånglok".

Annars hade vi ju. den mycket påkostade SJK 13 Normalspåriga ånglok vid Statens Järnägar
av Diehl, Fjeld, Lennart Nilsson (utan smalspår) . Utgiven 1974 men naturligtvis slutsåld sedan länge varför det kanske var motiverat med LOKS bok.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Drygt ett år med projekt Järnvägshistoriskt register (Arkiv/forskning/litteratur)