Det fanns nog ingen anledning att ge loken högre sth än banorna tillät. Man kan jämföra med ångloken A & F som båda hade fartresurser som egentligen inte kunde utnyttjas och den angivna sth sattes till mer mediokra 90km/h.
Även dåtidens bromsar sätter ju gränser.
Annars kan man ju undra varför man satte så små hjul på T23-orna jämfört med T21, men antagligen kunde man använda samma utväxling som på Tp och då var det ju bättre. Blindaxeln torde dock behövt breddas en aning.

Fanns det några planer på en Tt-variant eller dog detta helt ut med den breddning som skede i Blekinge?

Har hittat notering om T23 som säger 1015mm drivhjul, dvs klart mindre än T21 och möjligen(?) mindre än Tp.
Kan man då anta att de fick behålla samma utväxling som när de var Tp så stmmer det ganska bra. T23 anges sth till 75km/h. Med 1040-1100mm hjul mostsvarar det drygt 80km/h.
Säremot var väl T21-22 ensamma om lågväxeln.

Enligt SLM, enl sista sista utgåvan där jag kunde hitta typen, stod det följande:
T21 (1988) effekt 590kW(800hk), drivhjul 1255mm, sth 50/80km/h
T23 (1976) effekt 590kW/800hk, drivhjul 1015mm, sth 75km/h
Tp (1982) effekt 550kW(750hk), drivhjul 1100mm, sth 80km/h

Enligt John Toweman 21.29 blev SJs sth 65km/h, men i SLM står det alltså 80, som tydligen var sth med tanke på konstruktionen. Kanske det då i praktiken överallt bara blev tillåtet med 65, men att detta då berodde på banstandarden och inte på själva loket? Och hur var det med vagnarna, fanns det några vagnar som var tillåtna för högre sth än detta hos SJ vid den tiden (alltså inte SRJ som väl hade 75?) och att det därför inte verkade meningsfullt med snabbare lok på SJ-spår? (Vilken sth tilläts f ö för ensamt Tp-lok hos SJ med tanke på dess bromsvikt?) Om det var sth 75 för eltåg på fd SRJ skulle det ju kunna stämma att Tp-dragna persontåg i praktiken kördes lika fort som de elektriska tågen där trots ev lägre formell sth 65 i SJ-regi för Tp? (En parentes till: Vilken sth hade de ångloksdragna persontågen med t ex SRJ 27-29?)

Betr den högre motoreffekten i T21/T23: Kan den bero på att Tp med 750hk kom 1953 och T21 med 800hk inte förrän 1955 och att man då hade lyckats få ut ytterligare 50hk ur samma motor på något sätt och vid ombyggnaden från Tp till T23 även införde denna modifiering/effektökning?
/funderade CEO

Vad gäller effekten på motorn. Det kan vara så enkelt att man räknat på olika sätt.

Enligt "Beskrivning av lok litt T2, Mbr reg nr 1:39/56" kan man få ut följande:

I både T21, T23, T22 och Tp sitter motortypen Mak MA 301A. Motoreffekt vid 750 varm/min nges till 800 hk. Effekten 750 hk är den ingående effekten till hydraulväxeln, sedan man räknat bort effekten av att driva av hjälpmaskinerna.

För att driva kompressorer och generator avgick 12 hk och för att driva kylfläkten m.m avgick hela 35 hk, vilket således ger ingående effekt till hydraulväxellådan på 750 hk. Det finns ju något som heter ahk och ihk, axelhästkrafter och indikerade häskrafter och isåfall borde det väl vara så att motorn har 750 ahk men 800 ihk?

Därav skillnaden i effekterna i SLM. T21, T22, T23 och Tp har, som sagt, alla samma motortyp, däremot har T21-serien 93-112 vissa modifieringar för vatten och hydrauloljekylningen, liksom ombygg F-o-B-manöver, utsvängningsbar kylare m.m.

Med vänliga hälsningar:

//Fredrik Lundström

Ursprungliga spec.en för Tp från MaK (ca 1952), med översiktritningen, angav sth 80, ja - lustigt m h t dom låga sth för loktåg som tyska smalspår alltid tillämpade...

Obs dock att Tp hade högre stax än ngt annat fordon på 891!!

Jag kan tänka mej att dom dynamiska krafterna bedömdes lite annorlunda jämfört m motsvarande ånglok (enligt gamla normer, i varje fall). Jämfört med stora sidocylindrar, menar jag; ånglok med dessa hjul hade knappast fått mer än sth 60... Möjligen då på slutet av ång-eran, när panntrycken gått upp o maskinerierna blivit ngt lättare...

Enligt John Toweman 21.29 blev SJs sth 65km/h, men i SLM står det alltså 80, som tydligen var sth med tanke på konstruktionen. Kanske det då i praktiken överallt bara blev tillåtet med 65, men att detta då berodde på banstandarden och inte på själva loket? Och hur var det med vagnarna, fanns det några vagnar som var tillåtna för högre sth än detta hos SJ vid den tiden (alltså inte SRJ som väl hade 75?) och att det därför inte verkade meningsfullt med snabbare lok på SJ-spår? (Vilken sth tilläts f ö för ensamt Tp-lok hos SJ med tanke på dess bromsvikt?) Om det var sth 75 för eltåg på fd SRJ skulle det ju kunna stämma att Tp-dragna persontåg i praktiken kördes lika fort som de elektriska tågen där trots ev lägre formell sth 65 i SJ-regi för Tp? (En parentes till: Vilken sth hade de ångloksdragna persontågen med t ex SRJ 27-29?)

Jag har någonstans läst att när det första Tp-loket gjorde sin första provkörning någon gång i början av 50-talet startade man från Gbg Väschöta och körde till Skara. Med ombord på loket var bland annat maskiningenjören och baningenjören.

Antagligen hade banan en ganska hög skyltad sth, inkl stor rälsförhöjning i kurvorna, för att möjliggöra för YBo5p-tågen att utnyttja sin ganska höga fordonshastighet. Självklart ville man ju prova fartresurserna hos sin nya gröna leksak så man klistrade väl hastighetsmätarnålen på vad de olika banavsnitten var skyltade för. Dock lär loket ha gått så illa så baningenjören vägrade låta loket återgå från Skara innan beslut om sänkt fordons-sth var fattat...

(En parentes till: Vilken sth hade de ångloksdragna persontågen med t ex SRJ 27-29?)

Största tillåtna hastighet: 60

Största förekommande hastighet: Mer ;-)