I ett tidigare inlägg visade jag bilder från installation av nya bommar vid Ålderdomshemmets vägövergång mellan Asmundtorp och Billeberga. Det framkom då att de tidigare mekaniska bommarna vid Ålderdomshemmet hade manövrerats av vägvakten vid Norra Möinge, ca 300 meter i riktning mot Billeberga.

Nu har jag bland bilderna från Sveriges Järnvägsmuseum hittat två foton tagna i Norra Möinge i april 1956, samma månad som bilderna från Ålderdomshemmet.

Även här tog bort gamla mekaniska bommar med vridlyktor, och ersatte dem med nya elektriska fällbommar med enhetsdriv.

På bilden ovan ser vi också vad som säkerligen var vägvaktskuren. Dessutom banvaktsstugan, som enligt banvakt.se revs 1957. Försignalen som skymtar i bakgrunden hörde kanske till Assmundtorp?

Jag har tittat i tidtabellsboken del A från 1959 för att försöka förstå hur vägskydden på sträckan egentligen fungerade efter att de nya bommarna kommit upp. Så här såg det ut i riktning från Landskrona:

km 10.632 Landskrona stn
km 10.153 Gasverksgatan, fällbommar
km 9.840 Fäladsvägen, fällbommar, utfartssignalen beroende av bommarna
km 9.469 Tegelbruksgatan, utfartssignalen beroende av bommarna
km 9.197 Östra Infartsgatan signalplats, huvudsignal, vägkorsning med fällbommar. Då kör visas är bommarna fällda.
km 7.860 Örja signalplats, huvudsignal, vägkorsning med automatiska fällbommar. Då kör visas är bommarna fällda.
km 3.230 Vägkorsning Asmundtorp västra, fällbommar
km 3.097 Asmundtorp station, in och utfartssignaler. Om tåg måste föras förbi utfartssignalen utan att körsignal visas kan vägkorsningssignalen för vägkorsningarna Ålderdomshemmet och Norra Möinge vara släckt
km 3.112 Vägkorsning Ålderdomshemmet. Fällbommar. Vägkorsningssignal ca 100 meter framför vägkorsningen, är beroende av fällbommarna vid Ålderdomshemmet och Norra Möinge
km 1.801 Vägkorsning Norra Möinge, fällbommar
km 0.420 Vägkorsning Årup, fällbommar, infartssignalen beroende av bommarna
km 0.216 Vägkorsning Billeberga Västra, fällbommar, infartssignalen beroende av bommarna
km 0.000 Billeberga station

För tåg i motsatta riktningen var enda nämnvärda skillnaderna att extra vägkorsningssignal vid Norra Möinge saknades (kunde ju annars tänkas ha varit motiverad analogt med signalen 100 meter före Ålderdomshemmet i riktning från Landskrona) och att kör i huvudsignalen vid Östra Infartsgatans signalplats även indikerade att bommarna vid Tegelbruksgatan och Fäladsvägen var fällda

Det fanns alltså två signalplatser med egna huvudsignaler enbart för att skydda vägkorsningar. Bommarna vid Östra Infartsgatan manövrerades säkerligen från Landskrona, men vid signalplatsen Örja var det alltså automatiska bommar. Signalplatser vid vägövergångar var något som inrättades fram till en bit in på 1950-talet, sedan tyckte man V-signaler och eventuellt V-försignaler gav tillräckligt skydd. Vid Ålderdomshemmet och Norra Möinge, som ju fick nya elektriska bommar 1956, fanns följaktligen inga signalplatser. Däremot alltså en vägkorsningssignal ca 100 meter före övergången. Det måste vara den signalen som syns i bakgrunden på bilden nedan.

Detta med en extra V-signal, tillsynes i form av en vanlig tvåskens huvudsignal med vitt sken istället för grönt, ger ett intryck av att vara en övergångsform från signalplatsernas arrangemang till den nya ordningen med V-signaler av färgväxlartyp.

Nästa fråga är förstås varifrån bommarna vid Norra Möinge och Ålderdomshemmet manövrerades efter att den gemensamma vägvaktsposteringen dragits in 1956. 1958 gjorde SJ:s tredje distrikt en "Förteckning över vägkorsningar, som skyddas medelst manuell bevakning". Där framgår att samtliga vägkorsningar Billeberga - Landskrona, utom den automatiska vid Örja, "bevakas av tkl". Men vilken tkl omtalas inte. Naturligt vore att övergångarna Asmundtorp V:a, Ålderdomshemmet och Norra Möinge bevakades från Asmundtorp. 1959 var dock Asmundtorp enligt grafen obevakad för åtskilliga tåg, men måhända tjänstgjorde då en vägvakt, vilket man kanske inte tyckte var nödvändigt att särskilt omnämna i listan över manuella vägskydd? Alternativt kan man tänka sig att tkl i Billeberga "fjärrmanövrerade" dessa tre vägskydd. Sådant förekom på ganska många platser innan man vågade automatisera fällbomsanläggningar fullt ut.