111an alla överelementen urtagna

Lennart var en av de tre sotiga figurerna som med lagom våld, nithammare och skärbrännare fick ur de sista överhettarelementen i lok 111:s panna. De sista 7 elementen fick vi skära av bultarna för att få ut, då hade vi redan med nithammaren stuckat dem så de var ändå kassabla.

Blästerstubben har varit en bra sittplats under arbetet, kanske aningen för hög, man får vika ner huvudet ibland när man skall kika, annars passar huvet bra i skorsten.

[img]http://i161.photobucket.com/albums/t238/morrgans/111an/111an-ohelement-ute.jpg[/img]

Här ligger alla de 28 överhettarelementen snyggt upplagda inför senare provtryckning. Vid en första blick verkar elementen vara i gott skick.

[img]http://i161.photobucket.com/albums/t238/morrgans/111an/111an-ohelement3.jpg[/img]

morrgan

Fantastiskt. Kanske vi får se 111 i koppling med 112 och tungt tåg i kroken dundra fram på stambana igen. Jag har svårt att glömma en dag i Sköldinge 1980

1981 ska det förstås vara

Det finns ju "skorstenshattar" (cylinder-se där jvg anknytningen):-D Sune

Här ligger alla de 28 överhettarelementen snyggt upplagda inför senare provtryckning. Vid en första blick verkar elementen vara i gott skick.

[img]http://i161.photobucket.com/albums/t238/morrgans/111an/111an-ohelement3.jpg[/img]

morrgan

Hur vanligt har det varit med spiralvridna överhettarelement?
Måste vara knepigt att hålla rent från sot.
Hur mycket bidrar det till överhettningen?

Hur vanligt har det varit med spiralvridna överhettarelement?

Mycket ovanligt.

Måste vara knepigt att hålla rent från sot.

Ångsotning gäller, skulle jag tro - ofta. [b]Hur gjorde BJ förr??[/b]

Hur mycket bidrar det till överhettningen?

En del, förstås... Grejen är nog däremot att vattenslag o duschar fr skorstenen minskar avsevärt!! Det handlar ju om minst 30 % mera, hett stål som hinner värma på eventuellt vann!!!

Hur vanligt har det varit med spiralvridna överhettarelement?

Mycket ovanligt.

Måste vara knepigt att hålla rent från sot.

Ångsotning gäller, skulle jag tro - ofta. [b]Hur gjorde BJ förr??[/b]

Antagligen var spiralvridna överhettningsör ett av Nordlings påhitt.
Vattensotning med varm- eller hetvatten är bättre än ångsotning om driftförhållandena det tillåter.
På marina och stationära pannor är det vanligt med vattensotning av economeisers och konvektionsdelar.

Påhitt! Ja så kan man väl uttrycka sig lite vanvördigt.Vi har ju tidigare skrivit om ESS tuben , som Nordling och Bengtzon hade konstruerat,och som Ahlberg nämner en del om i BJ 1922.Den kom ju rökgaserna att få ett turbulent förlopp i stortuben,och på så sätt kramade ur mer värme ur densamma.Samtidigt som den var lättare än andra liknande konstruerade tuber att hålla ren.Allt eligt Ahlberg.I Åmål fanns en speciell tubrensningsmaskin.Hur den var konstruerad vet jag ej,men den finns upptagen i en inventarieförteckning över maskinerna i Verkstaden.På sid.210 i BJ 1922 har den nr 1-tubrensningstrumma-(det gäller att göra research, som någon nyss skrev här i tråden om tåg på film och i böcker).Tillverkningen överläts ju på Uddeholmsbolaget. I gamla 77 an var nogsamt angivet med särskilt tecken vilka lok som hade Ess tuber.Vill minnas att alla,eller nästan alla NVHJ lok hade sådana,kanske beroende på dess maskiningenjör, Härdstedt.Han hade ju tidigare varit ingenjör på verkstaden i Åmål. Vad vet jag? Men jag kan ju alltid gissa.:-) Sune

Sotning förmedest en hink med torr sand är praktiserat med framgång! Kringboende brukar dock ej uppshatta den variant!!

Det kan jag livligt föreställa mig:-D Sune

Svartjobb!;-)
rnd

Dom ställde säkert till det gratis.:-D Drar mig f.ö. till minnes att ingenjören hette HÅRDstedt--men är man härdad så blir man hård,så det går väl på ett ut.:-) Sune

Från min fråga spårade tråden ur (har väl aldrig hänt förut :-P )
Jag diskuterade även detta med Dag B i går. Spiralvridna överhettarelement är alltså ytterst sällsynt. Ett "påhitt" från BJ eller Åmål? Finns det någon annan användning än på detta/dessa lok? I utlandet? Ett experiemnt just på detta lok?
Har det andra H3S-loket hos BJs samma typ av element?
Fördelarna förefaller tveksamma, den något större ytan lär motverkas av ett avsevärt större strömningsmotstånd i stortuberna som kanske t.o.m. kan sänka överhettningen (mer av gaserna går genom småtuberna).

Jag får väl säga än en gång,som jag sade i mitt inlägg igår, läs i gamla särtr 77 från ca 1950,där finns ju ett särskilt tecken på de lok som voro försedda med ESS tuber,och läs gärna mitt inlägg från igår riktigt noga,och ta en funderare:-( Sune

Jag får väl säga än en gång,som jag sade i mitt inlägg igår, läs i gamla särtr 77 från ca 1950,där finns ju ett särskilt tecken på de lok som voro försedda med ESS tuber,och läs gärna mitt inlägg från igår riktigt noga,och ta en funderare:-( Sune

Jodå jag har med stort intresse läst ditt inlägg, men då a) jag saknar och inte ens känner till den skrift/litteratur du syftar till (str 77 vet jag vad det är men har inget) och b) du inte har länkat till något ev. tidigare inlägg som nu försvunnit i det stora trådnystanet under denna första sida, så känner jag mig för vilsen för att helt kunna ta del av ditt inlägg.
Dessutom gällde ju inte min fråga ESS-tuber.

Korrekt - detta har inte ett dyft med ess-tuber att göra.

Femtio års studier av ånglok i alla deras former har ännu inte visat mej ngt enda exemplar på spiral-öh-element utöver detta.

Kom SWB-alternativet (här intill) nånsin till utförande??

Från min fråga spårade tråden ur (har väl aldrig hänt förut :-P )
Jag diskuterade även detta med Dag B i går. Spiralvridna överhettarelement är alltså ytterst sällsynt. Ett "påhitt" från BJ eller Åmål? Finns det någon annan användning än på detta/dessa lok? I utlandet? Ett experiemnt just på detta lok?
Har det andra H3S-loket hos BJs samma typ av element?
Fördelarna förefaller tveksamma, den något större ytan lär motverkas av ett avsevärt större strömningsmotstånd i stortuberna som kanske t.o.m. kan sänka överhettningen (mer av gaserna går genom småtuberna).

Även SWB tycks ha haft spiralöverhettare åtminstone om man ska tro bifogad ritning. Historien bakom detta får gärna någon SWB-forskare berätta mer om, själv vet jag inte mer än vad som går att läsa på ritningen.

Ritningen är daterad den 14 juni 1922.
[img]http://i699.photobucket.com/albums/vv355/Elektrisk/Ritningar/145_SWB_6626.jpg[/img]

Observera att "spiral-graden" här är mycket mindre än i BJ-fallet!

Som sagt: Hade ngt enda BJ-lok utöver H3s dessa anordningar?

O:K: Det blir mycket listande så jag kan omöjligt räkna upp alla nummer ,men i stort BJo SDJ Samtliga G2 och B lok som köpts från SJ F.ö 74 st BJ lok 14 st GDJ 3 st SDJ. NVHJ samtliga 18 lok,Fö fd privatbanelok BAJ E4 3 st. HHJ 4 st A6, 2 st E4 K3 1161,VBHJ 9 o 10 =SJ 1553 54.Kanske jag missat symbolen på något ställe. Om sedan ESS tuben var bättre än andra? Vad vet jag-och förmodligen ingen annan heller nu levande.Jag för min del gräver inte ner mig allt för mycket i funderingar på saker som leder ingenstans.Sådant är ju helt meningslöst att slösa tid på.Utan konstaterar bara att så var det. För övrigt är angett i 77an 1952 att de nylevererade S1 loken också skulle vara försedda med ESStuber.Därom vet jag heller intet.:-) Sune

Sune - det är inte fråga om Ess-tuber nu utan spiralvridna överhettarelement, big differense ;o))
Så här kan Ess-tuber se ut..till skillnad från ÖH-elementen morrgan visar.
[img]http://www.njmbulletinen.njm.nu/34.jpg[/img]

Sune - det är inte fråga om Ess-tuber nu utan spiralvridna överhettarelement, big differense ;o))
Så här kan Ess-tuber se ut..till skillnad från ÖH-elementen morrgan visar.
[img]http://www.njmbulletinen.njm.nu/34.jpg[/img]

-
Tycker din bild visar, vad jag trodde var en Ess-tub i ett [link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=34604]tidigare inlägg.[/link] Den gången fick jag en skarp (:-P ) tillrättavisning av Morrgan, som sa att det var en [b]"spiral-tub"[/b].
För att stilla min nyfikenhet, tog jag fram boken "Ånglokslära" och fann följande beskrivning:
-
[img]http://i652.photobucket.com/albums/uu250/affe940/pv/esstub.jpg[/img]
-
Det verkar som Morrgan hade rätt. :-) [b]Ess-tubernas [/b]spiraler är mer långsträckta och består av tre räfflor medan [b]Spiral-tuberna[/b] ser ut att ha en räffla och tätare vridning. Tror jag...
Mvh Affe

Svårt att uttala om mig om det...flera faktorer kan påverka.
Objektivets lurendrejeri, rättvisare vore en bild rakt från sidan.
Hur exakt är det ritat i ångloksläran?
Ess-tuben var väl ett varumärke? Så spiraltuber gjordes säkert av flera leverantörer men med lite olika skillnader för att undvika intrång. Dock villjag minnas att det i tråden redogjordes för olika typer av spiraltuber - BD eller Dag??

Men jag minns att du fick "däng" ;-)

O:K: Det blir mycket listande så jag kan omöjligt räkna upp alla nummer ,men i stort BJo SDJ Samtliga G2 och B lok som köpts från SJ F.ö 74 st BJ lok 14 st GDJ 3 st SDJ. NVHJ samtliga 18 lok,Fö fd privatbanelok BAJ E4 3 st. HHJ 4 st A6, 2 st E4 K3 1161,VBHJ 9 o 10 =SJ 1553 54.Kanske jag missat symbolen på något ställe. Om sedan ESS tuben var bättre än andra? Vad vet jag-och förmodligen ingen annan heller nu levande.Jag för min del gräver inte ner mig allt för mycket i funderingar på saker som leder ingenstans.Sådant är ju helt meningslöst att slösa tid på.Utan konstaterar bara att så var det. För övrigt är angett i 77an 1952 att de nylevererade S1 loken också skulle vara försedda med ESStuber.Därom vet jag heller intet.:-) Sune

Du nämner Esstuber upprepade gånger?
Esstuberna var alltså småtuber med spiralvalsade inbuktningar i. Esstuberna stryper draget genom småtuberna och ökar därmed draget genom stortuberna med överhettarelementen i. Därigenom stiger överhettningstemperaturen och verkningsgraden ökar.
Det som diskuterades i denna tråd var sprialvridna överhettarelement. Dessa borde strypa draget genom stortuberna och därigenom sannolikt sänka överhetttningstemperaturen. Alltså motsatt effekt mot Esstuberna, därav de frågande och förvånade kommentarerna om dessa.

Nästan alla svenska ånglok har haft, internationellt sett låga överhettningstemperaturer. Så de potentiella vinsterna med höjd temperatur borde vara goda.
T.ex. hade TGOJ M3b sedvanliga 350 graders ångtemperatur. Turbinloken M3t byggdes på 30-talet med 400 graders temperatur. En vid den tiden helt normal ångtemperatur i Tyskland även på kolvånglok. Sedan säger man att turbinloken var "lyckade" för att de hade lite lägre ångförbrukning. Hade man gjort motsvarande temperaturhöjning på M3b och förbättrat ångkanalerna genom cylindrarna så hade man fått lika effektiva lok till mycket lägre kostnad. Samt bättre tillförlitlighet och lägre underhållskostnader på köpet.

Dag B

Ja det är riktigt. Varför, jag talade om ESStuber beror på att samtliga H3s och M3s lok var försedda med dessa + omkring 125 andra lok.Under resans gång, vid pannrevisioner har man väl som Kajsa Varg tagit vad man haver och satt in annan typ av spiralrör.Undrar just hur det ser ut på de andra loken .Om det finns "riktiga" tuber där.Vad vet Du Morrgan.:-) Sune

Temperaturen på den överhettade ånga var en kompromiss med eknomi och packboxarna rundt kolvstängerna. Packboxarna var som oftast gjort av en legering var tenn var en stor delkomponent. Om man lyffte tempen på den överhettetade ånga för mycket och därmed förbättrade totalekonomin, blev det stor risk att packboxarna smälte.
Har för mig att överhettartemperaturer på över 335 grader inte var önskvärda.

Har för mig att överhettartemperaturer på över 335 grader inte var önskvärda.

Det gällde före första världskriget, ja.
Och sedan stannade utvecklingen i stort sett upp i Sverige.

Som sagt, redan på 20-talet körde tyskarna med ända upp till 400 grader.

Dag B

Min fråga blir då vad hade man för tätning vid kolvstängerna - det kan ju knappast ha varit vitmetal!? eller?????

Min fråga blir då vad hade man för tätning vid kolvstängerna - det kan ju knappast ha varit vitmetal!? eller?????

Nä, går inte så bra.

Kolvarna och slidkolvarna tätar man ju med gjutjärnsringar. Och det fungerar naturligtvis för packboxarna också. Det viktiga är att tätningsringarna har tillräcklig rörlighet i sidled. Och där har ett flertal olika konstruktioner funnits. Var det inte så SJ F / DSB E byggdes om i Danmark?
Sedan bör de ju naturligtvis trycksmörjas.

Dag B

Jag begick naturligtvis det svåra tankefelet:-( anta att överhettningsspiralerna var tillverkade av samma sorts rör som tuberna, vilket fel jag,till skillnad från skribenter i de s.k. blaskorna,till den krympande läsekretsen, vill framföra min oförbehållsamma ursäkt för :-( :-( :-( .Tur att jag inte är självmordsbenägen ;-) men idag kommer säkert halmhatten från Olneys i London ,och då blir åter,som Zarah L sjöng i en Karl Gerhards revy på 30 talet; "Hela livet en glad operett".:-D :-D Sune

O:K: Det blir mycket listande så jag kan omöjligt räkna upp alla nummer ,men i stort BJo SDJ Samtliga G2 och B lok som köpts från SJ F.ö 74 st BJ lok 14 st GDJ 3 st SDJ. NVHJ samtliga 18 lok,Fö fd privatbanelok BAJ E4 3 st. HHJ 4 st A6, 2 st E4 K3 1161,VBHJ 9 o 10 =SJ 1553 54.Kanske jag missat symbolen på något ställe. Om sedan ESS tuben var bättre än andra? Vad vet jag-och förmodligen ingen annan heller nu levande.Jag för min del gräver inte ner mig allt för mycket i funderingar på saker som leder ingenstans.Sådant är ju helt meningslöst att slösa tid på.Utan konstaterar bara att så var det. För övrigt är angett i 77an 1952 att de nylevererade S1 loken också skulle vara försedda med ESStuber.Därom vet jag heller intet.:-) Sune

Hej Sune!
I vilken källa hittade du 18 NVHJ-lok? Det var bara 15 lok som kom till SJ (3136 - 3150). Några lok skrotades omkring 1946, 1, 2 och 13. Är dessa medräknade?

M.v.h.
Ola

Ja ,jag räknade också Gp loken då de stod i en följd,och det var ju fel såklar OK :-) Sune

Sälsynthet ska man kanske inte säga - i mitt minne ligger ett överhettearelement i Klippan Skåne från ett Sj lok, minnet är inte så bra att jag kommer på vilket men spontant kommer Sa 1277 fram. får dock reservera mig lite granne;-)

Jag har för mig att ja har sett spiralvridna överhettarelement till BJ Y3.

OK - då skulle alltså BJ ha laborerat m dessa i ett antal år... Ensamma?

Observera att dessa spiralelement inte tycks finnas beskrivna någonstans i känd loklitteratur...

Fick just per epost ett meddelande om att en,utanför vår krets stående person-eller kanske han satt- igår kväll lär kommenterat debatten med följande tänkvärda ord "Sätter dom in spiral i tuberna blir det väl inga fler ånglok"
Både kvickt och tänkvärt.:-D :-D sune

Fördelarna med spiralvridna överhettarelement + esstuber är stor.Ca 10% vinst. Se artikel i ÖSJ-bladet för ett år sen.
Kombinationen esstuber(småtuber)+ spiralvridna överhettarelement påverkar ej överhettartemperaturen.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

111an alla överelementen urtagna (Fordon: lok)