I Finja på sträckan Hässleholm - Helsingborg fanns i början av 1950-talet tre mekaniska fällbomsanläggningar som sköttes från stationen. 250 meter öster om stationshuset, vid Möllerödsvägen, fanns ytterligare en övergång, men den bevakades av särskild vägvakt. Järnvägsstyrelsen beslöt redan 1950 att elektrifiera de tre fällbomsanläggningarna vid stationen samt bygga en ny elektrisk bomanläggning vid Möllerödsvägen. Ännu i början av 1953 hade ingendera arbetet kommit igång. SJ:s tredje distrikt föreslog i januari 1953 att kostnaden för installationerna skulle reduceras genom att inte sätta upp V-signaler mot banan vid de tre befintliga bomanläggningarna. Det fanns redan bra vridlyktor som kunde behållas. Man kunde också avstå från en planerad stolptransformator för att mata övergången V4 (antagligen identisk med Finja Västra vid km 5.320). Det blev billigare med elmatning från stationen. Distriktet påpekade att stugan vid vägen inte längre var i SJ:s ägo (antagligen gäller det den banvaktstuga som finns i databasen hos banvakt.se)

Den 10 juni 1953 skulle ny tidtabell införas, och därmed tillkom ett nytt tågpar med avgång från Hässleholm resp Finja kl 0208 och 0350. Enligt skrivelse från baningenjören vid 12 bansektionen till distriktets signalingenjör den 19 maj hade det visat sig "omöjligt att för rimliga kostnader anskaffa vägvakter för bevakningen för dessa tåg". Baningenjören ville därför skynda på anordnandet av de nya fällbommarna. Han upplyste också om att bevakningen redan kostade 800 kr per månad, och att kostnaden skulle öka med 400 kr i och med nya tidtabellen. Det var väl dessa 400 kr som var en "orimlig" kostnad. Kanske fick man använda banarbetare istället för vägvakt vid de nattliga tågen. Banarbetare var avsevärt dyrare än de extremt lågbetalda vägvakterna.

Hösten 1953 var äntligen allt klart, och installationerna kunde besiktigas utan anmärkning den 28 september - 1 oktober. Bilden ovan togs antagligen i detta sammanhang. Anordningarna på fyra stolpar är fällbomsställare. Manövreringen skedde med handtagen högst upp på resp ställarlåda. De inritade vägövergångsbeteckningarna på ställverksapparatens kontrollampsskåp avser att markera de strömbrytare och kontrollampor som användes bl a för belysningen i fällbommarnas vridlyktor resp i kryssmärkeslyktor vid den nya anläggningen V4.

Här ser vi några av de skåp som inrymde den nya utrustningen.

Infartssignalerna blev beroende av fällbommarna så att bommarna i resp bangårdsände måste vara fällda innan "kör" kunde visas. När stationen var obevakad måste alla fyra bommarna vara fällda. Exempelvis 1950 var Finja bevakad endast mellan ungefär kl 6 och 18. Övriga tider hade man vägvakt istället för tågklarerare.

Tidtabellsboken del A från 1959 visar hur det blev efter att ändringarna genomförts.

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum, uppgifter från SJ:s tredje signalsektions handlingar, dnr 49/50, Göteborgs landsarkiv