Kul att se gamla bilder och kartskiss därifrån. Försökte en gång för nu länge sedan fotografera av en karta där spåret till regementet var inritat hos stadsingenjörskontoret i Helsingborg, men då blev det ett dj-a gnäll, så det blev inget den gången.

/CEO

Tack CEO och övriga för kompletterande information!

Bland arkivhandlingarna från SJ:s tredje signalsektion (Göteborgs landsarkiv) finns ett ärende "Gyhult, utvidgning" med diarienummer 6/24. I ärendet ingår en ritning, C4074, daterad den 8 september 1924 och med förslag till ny säkerhetsanläggning. Jag fotograferade av en del av denna ritning. Där syns både spåret till regementet och ett spår till Rikshospitalet. Jag antar att detta hospital är samma som Maria sjukhus. Hospitalsspåret är överkorsat, så jag vet inte om det överhuvudtaget byggts. Kanske utgjorde spåret till hospitalet en del av den planerade "utvidgning" som ärendet gällde? Jag gjorde dock inte tillräckligt omfattande anteckningar för att kunna ge besked om detta.

Antagligen hade Gyhult tidigare en enklare signalsäkerhetsanläggning, kanske med T-semafor. Det finns en uppgift i ett av tredje signalsektionens tidigare ärenden, 8/23, som tyder på detta: Där framgår att distriktsförvaltningen 1922 beslöt att huvudsignalerna vid ett antal lastplatser, bl a Gyhult, normalt fick visa "kör". Med anledning av detta tog man från Aga in en offert på semaforlykta för dubbelvingad signal till dessa platser. För att hålla nere gasåtgången när signalen normalt visade grönt sken var det viktigt att ha svagast möjliga sken, samt att enkelt kunna stänga av lyktan dagtid. Tändning och släckning sköttes i Gyhult av banvakten. Det röda skenet var i allmänhet blinkande, vilket minskade gasåtgången. Men till skillnad från många enskilda banor ville SJ inte tillåta blinkande grönt sken i huvudsignaler. Det ansågs finnas viss risk för förväxling med försignalens gröna blinkande sken, som ju har en helt annan betydelse.

Den 17 juli 1922 var anläggningen vid Gyhult ändrad, så att "kör" normalt visades och platsen kunde vara obevakad. Då uppstod ett problem; vakten vid Gyhult hade tidigare förvarnat vägvakten vid Ringetorpsvägen genom att ge lystringssignal med ett ringverk. Frågan var nu om man kanske skulle automatisera tågankomstsignalen med hjälp av en rälskontakt. Jag vet inte var vägövergången Ringetorpsvägen var belägen, kanske slopades den tidigt? Och när lastplatsen normalt var obevakad var det förstås viktigt att ingen obehörig kunde lägga om växlarna, som var låsta med kontrollås. Förstereparatören i Ängelholm fick därför i september 1925 en uppmaning från signalingenjören att göra kontrollåsen "dyrkfria".

Om regementsspåret kan vi för övrigt läsa i SJK småbaneavdelnings bok "Industrilok i Skåne - Malmöhus län" att spåret var en km långt, öppnades 1907 och revs ca 1938. En Västervikslokomotor användes mellan 1927 och 1938