Några bilder från Sveriges Järnvägsmuseum, antagligen tillkomna i samband med planering och förberedelser för elektrifieringen.

Eldriften skall enligt SJK-skriften "Järnvägsdata" ha tagits i bruk Forserum - Mullsjö 1932-11-16, och en månad senare kompletterade man med anslutning till Nässjö respektive Falköping. Jag vet inte om dessa uppgifter är felaktiga eller om man faktiskt startade eldrift på en från det övriga elektriska järnvägsnätet isolerad sträcka. Lokaltågen trafikerade maximalt just sträckan Forserum - Mullsjö, så det kan ju tänkas att man började med eldrift i lokaltrafiken och efter en månad öppnade möjligheten att köra elektriskt hela vägen. Kontaktledningen måste dock redan vid första driftstarten ha varit ansluten till Nässjö eller Falköping; det fanns ingen omformarstation i Jönköpingstrakten.

Jag skulle gissa att bilderna kan vara tagna omkring 1930. Ovan ser vi antagligen några av elektrifieringens högre funktionärer

På bilden ovan har en elman gjort en utflykt på bangården, och stinsen ??? grinar glatt

Motordressinen kanske är elektrifieringsprospektörernas färdmedel?

T-semaforen skyddar svängbron

Den kepsförsedde unge mannen med ritningsrullen och mannen i hatt på andra sidan lastkajen kanske funderar på lämplig placering av lastspårsfrånskiljare?

På bilden ovan tycks det finnas ett 600 mm-spår, men det är väl knappast JGJ - den banan anslöt ju till SJ vid en smal omlastningsplats "Strand" nära Vätterstranden

600 mm spåret kommer säkert från tändsticksfabriken. MVH Martin.

600 mm spåret kommer säkert från tändsticksfabriken. MVH Martin.

Nej, det kom från en snickerifabrik ca 200 bort (där Statoil har macken idag). Tändsticksfabriken hade egna sidospår där man lastade sina produkter.

Mvh Henrik Reuterdahl

600 mm spåret kommer säkert från tändsticksfabriken. MVH Martin.

Kanske, men jag tycker det svänger åt fel håll, det går mot Dunkehalla... Fanns tändstickfabriken i Friardalen på 30-talet? (Fanns Friardalen...)

I Dunkehallaravinen fanns ett antal mindre(?) företag, minns inte exakt vad de gjorde men "textilier" vill jag minnas men "kvarnar" fanns också. Kan det har funnits en enklare järnväg dit? Varför är spåret lagt med "plank" i mitten, kan det har varit något "hästdraget"...?

Otroligt roliga bilder att se! :-) Om någon har eller hittar bilder på det stora viadukterna söder om Munksjön som jag kan minnas med nöd och näppe så vore det enormt kul att se dom...

Hälsar,
Anders Ö

Grymt vad jag går igång på en sådan bild från förr där ett 600-spår bara plötsligt dyker upp! Hade de bara trallor som sköts för hand eller med häst? Hade de något litet lok? Finns det någon gammal karta där man kan se banan och snickerifabriken inritad? När byggdes detta 600-spår och hur länge fanns det kvar?

Många frågor där svaren döljs i ett historiskt dunkel.....eller?:-)

Någon som har svar?

MVH

Torbjörn G

Jag har en gång på 1950-talet följt spåret fram till träindustrin. Sannolikt var det bara någon enstaka tralla som drogs för hand. Spåret var ju inte så långt. Bara några hundra meter. Jag såg aldrig att spåret användes. Möjligen finns det kvar i lastkajen? Jag har inte kollat de sista 30! åren.
PLj

[img]http://www.ekeving.se/p/jonkoping/elektrif/Jonk_E3802.JPG[/img]

Jag skulle gissa att bilderna kan vara tagna omkring 1930. Ovan ser vi antagligen några av elektrifieringens högre funktionärer

Den lätt rundlage mannen i centrum är inte fullkomligt olik Gd Axel Granholm, kan det vara självaste direktören för det hele som är ute och inspekterar?

Den lätt rundlage mannen i centrum är inte fullkomligt olik Gd Axel Granholm, kan det vara självaste direktören för det hele som är ute och inspekterar?

Det finns ytterligare en bild där personerna anges vara Uddenberg, Hanzer och Paulsson:

[img]http://www.ekeving.se/p/jonkoping/elektrif/Jonk_E_Uddenberg_Hanzer_Paulsson.JPG[/img]

Någon kanske vet om dessa män var engagerade i 1930-talets elektrifieringar?

Uddenberg f. 1875 var fmiö 11 ms i Nässjö.Axel Paulson, f 84 fti 11 trafiksektionen.U hade gjort utredningar om besparingar vid el.fieringen Stockholm Gbg och till Malmö med sidolinjer
Hanzer finns ej i 1930 eller 36 års matriklar. Kan vara någon från t.ex ASEA.e.d.

[img]http://www.ekeving.se/p/jonkoping/elektrif/Jonk_E3803.JPG[/img]

Motordressinen kanske är elektrifieringsprospektörernas färdmedel?

T-semaforen skyddar svängbron

Kuren till höger om bron är den som svängbron from 1929 sköttes. Men vad hade kuren till vänster (bortanför bron) för funktion? Är det semafor och vägvakt e.d?

Gunnar: Härliga bilder! Gärna fler från denna bana (om du har dem + har lust/ork) vid samma tillfälle. Speciellt nyfiken är jag på Stråkens bro och den lastplats som fanns där, och som också fick sidospåren elektrifierade.

Mvh Henrik R

Vid vår årsmötesresa häromåret kollade jag på kajen eftersom jag kom ihåg att där legat några meter 600mm-spår.
Vi hittade inget.
Dock verkar det som att själva kajen ligger kvar likadant.
Bengt

Kuren till höger om bron är den som svängbron from 1929 sköttes. Men vad hade kuren till vänster (bortanför bron) för funktion? Är det semafor och vägvakt e.d?

Jag har ytterligare några bilder, skall även försöka leta fram foton på signalritningar, då kanske de olika kurarnas funktion klarnar. Vägvakt verkar troligt, men kanske inte att sköta infartssignalen - i Troilius föreskrifter nedan talas om att brovakten kommunicerade med banvakten vid Östertull via elektriska signalklockor. Så i varje fall på 1870-talet fanns infartssignalen nog betydligt längre bort än vid vänstra kuren.

[img]http://www.ekeving.se/hi/jkp-ringkl-1872.png[/img]

Banvakten vid Östertull skulle också efter varje tåg gå längs sträckan mellan östra tullen och svängbron, "och dervid noga tillse, om ringaste tecken till eldfara förekommer vid och omkring de utmed banan belägna husbyggnaderna, äfvensom utsläcka möjligen på banan eller derintill befintliga kol". Om det verkligen uppstått eldsvåda skulle vakten, efter att ha slagit larm, genast återvända till signalskivan, som skulle bibehållas vid stopp. [Statens jernvägstrafik: Instruktion för banvakten vid Signalskifvan invid Jönköpings Östertull. Stockholm 1872]

Jag vet inte var Östertull ligger, men de ovan återgivna föreskrifterna antyder att det var en bra bit utanför svängbron. Jag vet inte om infartssignalens placering vid Östertull motiverades av växlar utanför svängbron eller om det var det kraftiga medlutet från Tenhult som gjorde att man ville ha en ordentligt lång säkerhetssträcka mellan infartssignalen (signalskivan) och svängbron

Kuren till höger om bron är den som svängbron from 1929 sköttes. Men vad hade kuren till vänster (bortanför bron) för funktion? Är det semafor och vägvakt e.d?

Jag har ytterligare några bilder, skall även försöka leta fram foton på signalritningar, då kanske de olika kurarnas funktion klarnar. Vägvakt verkar troligt, men kanske inte att sköta infartssignalen - i Troilius föreskrifter nedan talas om att brovakten kommunicerade med banvakten vid Östertull via elektriska signalklockor. Så i varje fall på 1870-talet fanns infartssignalen nog betydligt längre bort än vid vänstra kuren.

[img]http://www.ekeving.se/hi/jkp-ringkl-1872.png[/img]

Banvakten vid Östertull skulle också efter varje tåg gå längs sträckan mellan östra tullen och svängbron, "och dervid noga tillse, om ringaste tecken till eldfara förekommer vid och omkring de utmed banan belägna husbyggnaderna, äfvensom utsläcka möjligen på banan eller derintill befintliga kol". Om det verkligen uppstått eldsvåda skulle vakten, efter att ha slagit larm, genast återvända till signalskivan, som skulle bibehållas vid stopp. [Statens jernvägstrafik: Instruktion för banvakten vid Signalskifvan invid Jönköpings Östertull. Stockholm 1872]

Jag vet inte var Östertull ligger, men de ovan återgivna föreskrifterna antyder att det var en bra bit utanför svängbron. Jag vet inte om infartssignalens placering vid Östertull motiverades av växlar utanför svängbron eller om det var det kraftiga medlutet från Tenhult som gjorde att man ville ha en ordentligt lång säkerhetssträcka mellan infartssignalen (signalskivan) och svängbron

Östertull är en bit längre bort mot Tenhult, kanske en km. Det fanns en bv-stuga vid den stora viadukt som vi idag kallar "undergången". Lite längre bort vid Östra kyrkogården (där JGJ passerade under stambanan) fanns en kur med vägvakt för den bomanläggning som fanns vid denna undergång för JGJ. Denna vägvakt hade alltså inget med SJ att göra, men kuren stod uppe på stambanans banvall. På sträckan mellan Östertull och svängbron fanns det växel/växlar vid Jö stran (JGJ omlastningsplats) och strax innan svängbron (skyddsskår?).

Mvh Henrik R

1872 kan det knappast ha haft med JGJ att göra. SJ var då tämligen ensamma som järnvägsutövare. Först 1894 tillkom såväl JGJ som HNJ som järnvägsbolag. Kan det ha funnits någon plankorsning som skule brevakas, banan skär ju ganska effektivt av Jönköping från Vättern.

Hjalmar Elworth (John Ericssons illegitime son och sedermera överdirektör vid SJ) har signerat instruktionen. Han kom att få sitt sista vilorum strax intill Östertull på Östra kyrkogården. Gravvården syns väl från järnvägen.

/Jöran

I bild 2 skymtar t h en motordressin av amerikanskt snitt, oftast med sätena korsvis. Var inte dessa rätt ovanliga i Sverige?

Nej Kurt! Den har vanlig tvärbänk och motorn fram. Det är ett hjulhus/stänkskärm du ser till vänster om dressinen på bilden. De amerikanska hade väl mest längsgående mittmonterade bänkar på sina speeders? Kan det vara en Berg-dressin på bilden?

MVH

Torbjörn G

1872 kan det knappast ha haft med JGJ att göra. SJ var då tämligen ensamma som järnvägsutövare. Först 1894 tillkom såväl JGJ som HNJ som järnvägsbolag. Kan det ha funnits någon plankorsning som skule brevakas, banan skär ju ganska effektivt av Jönköping från Vättern.

Nä, det har du rätt i. Men bv-stugan vid Östertull fanns nog då. Tveksamt med plankorsningar på sträckan Östertull-svängbron. Den enda rimliga torde varit den vid hamnen, på den tiden fanns det väl inte ens en strandpromenad på sträckan.

Mvh Henrik R