Dessa bilder har tidigare synts i olika sammanhang, men jag visar dem på nytt och kompletterar med lite uppgifter från SJ och telegrafverket. Ovan syns ett tåg på väg ut via svängbron.

Den 15 januari 1929 blåste en kraftig nordlig vind. Vindriktningen hade varit förhärskande en tid, så vattenståndet var högt. Temperatur cirka tio minusgrader, och eftersom Vättern saknade istäcke stänkte vatten upp på bangården. På kvällen frös tåg 1207, som var placerat på spår 4 närmast Vättern, fast på spåret. Efter en timme kom tåget loss, men klarade inte backen mot Tenhult utan fick återvända. Ytterligare två tåg ställdes in under natten.

Natten mot den 16 januari rasade telelinjen på yttersidan av spår 4. Detta var en gemensam linje för både järnvägen och telegrafverket. På förmiddagen den 17 hade man kopplat över förbindelserna via telegrafverkets jordkablar. De nedfallna trådarna samt is spärrade emellertid spår 4.

Telelinjen omfattade 73 trådar, som utöver SJ:s telekommunikation betjänade teleförbindelserna med Falköping, Ulricehamn och Värnamo.

Den 16 stoppades tillsändning av godsvagnar med destination Jönköping, undantag laster med levande djur. Inga godsvagnar skickades iväg. Övrig trafik hölls igång utan större problem på spår 1 och 2.

Omlastningen SJ - JGJ vid Jönköping Strand låg nere den 16 och 17 januari. Den 16 var även förbindelsen med Jönköpings hamnstation avbruten

Bangårdsbelysningen spolierades, men provisorisk belysning ordnades den 17, vilket gjorde att röjningsarbetet kunde pågå även under natten.

Den 17 januari tilläts åter styckegodsvagnar sändas mot Jönköping. På kvällen lyckades man även få loss 14 starkt nedisade vagnar med exportgods till Göteborg.

För att trafiken skulle kunna rulla på spår 1 och 2 krävdes ständig röjning med spårrensare, samt intensiv saltning i växlar och längs rälerna.

På förmiddagen den 17 januari upphörde stormen. De spår som inte kunnat hållas öppna var då helt överisade. Alla vagnar på bangården var också istäckta.

Över spår 3 och 4 samt på mellanplattformen låg 25 - 30 cm is.

Telelinjen rasade på hela sträckan längs bangården. Stolparna skadades inte - de var ju förstärkta av isbeläggningen.

Den 18 januari hade man återupprättat förbindelse med anslutande industrispår.

En del av lokstallets tak blåste bort, och många fönster i stationshus och andra byggnader krossades.

Den 19 januari hade spår 3 röjts så att det kunde trafikeras, och man räknade med att den 21 även ha spår 4 klart. Röjningen forcerades med tanke på risken för ytterligare nederbörd. Cirka 80 man var igång.

SJ andra distrikt föreslog i rapport till Kungl Järnvägsstyrelsen den 19 januari att blanktrådslinjen inte skulle återuppbyggas, utan ersättas med jordkabel. Även en del ledningar för bangårdsbelysningen borde grävas ned. På bilder från början av 1930-talet ser vi att den raserade delen av telelinjen inte återuppbyggts, däremot fanns blanktrådslinjen kvar öster om svängbron.

Bilder och uppgifter från Bbr dnr 54/1929, Riksarkivet, och Tekniska Meddelanden från Kungliga Telegrafstyrelsen 1929