En kilometer norr om Köpinge vägkorsning låg Stora Köpinge.

I november 1957 passade signalmästaren i Ystad (eller någon av hans medhjälpare) på att dokumentera vägskyddsanläggningen:

Hållplatsen Stora Köpinge låg alldeles invid vägen.

Bommarna manövrerades av vägvakten vid Köpinge. Den mekaniska ledningen för bommanövrering syns till höger om spåret på nedre bilden. Ledningen syns även på en av bilderna från Köpinge.

Kryssmärkesstolparna har lyktor av den lilla typen. För signalering till tågen finns vad som antagligen är en "Vägkorsningssignal av huvudsignaltyp", men troligen endast för tåg norrifrån. Signalen var antagligen uppsatt med tanke på att vägvakten i Köpinge av någon anledning kunde tänkas glömma fälla bommarna vid St Köpinge eller fälla dem alltför sent. För tåg norrut var risken för sådana missar närmast obefintlig eftersom tåget dundrade förbi utanför vägvaktskuren mindre än en minut innan det passerade Stora Köpinge. Däremot kunde det kanske vara svårt för vägvakten att avgöra när bommarna vid Stora Köpinge skulle höjas efter att ett norrgående tåg passerat. Det var ju aldrig känt på förhand om ett rälsbusståg skulle stanna vid hållplatsen precis före vägen. Antagligen fanns därför en rälskontakt som fick en klocka att ringa när det fanns järnvägsfordon vid övergången. När klockan ringt en stund och sedan tystnat var det dags att börja veva upp bommarna. Ett sådant arrangemang fanns på många platser där det var stort avstånd mellan vägövergång och den plats varifrån bommarna manövreradades. Men hur det var just vid Stora Köpinge och Köpinge vet jag alltså inte

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum