Från Äsperöds station manövrerades två fällbomsanläggningar; Snavavägen samt den vägövergång som kalladas Äsperöd och låg knappt 250 meter bortom stationshuset sett i riktning mot Eslöv. Denna vägskyddsanläggning fotodokumenterades i november 1957:

Liksom vid Snavavägen är anläggningen utrustad med alla föreskrivna signalanordningar; kryssmärkeslyktor, bomrörslyktor och V-signal. Mekaniska ringklockor finns på båda fällbomsstativen, så ingen tankspridd Äsperödsbo skall behöva riskera att få en bom i huvudet.

På bilden ovan skymtar baksidan av den envingade infartssignalen

Bilderna kommer från Sveriges Järnvägsmuseum

Tack för alla dessa helt underbara tidsdokument. Järnvägsövergångar är en av de mest frekventa kontaktpunkter med järnvägar för oss vanliga dödliga, som inte har järnvägen som sitt yrke.

/Peter Andersson

Tack för alla dessa helt underbara tidsdokument. Järnvägsövergångar är en av de mest frekventa kontaktpunkter med järnvägar för oss vanliga dödliga, som inte har järnvägen som sitt yrke.

/Peter Andersson

ja, det finns två sådana kontaktpunkter mellan järnvägen och sammhället i övrigt - plankorsningen och stationen/hållplatsen. Järnvägsstationen har fått stor uppmärksamhet i litteratur etc, men plankorsningarna har vi ofta glömt så snart bommarna gått upp och vi kunnat fortsätta vår färd, möjligen efter att ha nynnat lite på Robert Brobergs "Järnvägsövergångssång":-)

Hette den möjligtvis,på Petterssons tid " Järnvägs-undergångs-sång??:-D Sune

Jag hittade nu en skrivelse från tredje signalsektionen till Kungl Järnvägsstyrelsens elektrotekniska byrå. Skrivelsen är daterad den 9 december 1958, och talar om att fällbomsanläggningarna vid Snavavägen (V1) och Äsperöd (V2) kompletterats med kryssmärkes- och fällbomsbelysning. De bilder som anges vara tagna i november 1957 har uppenbarligen tillkommmit efter denna komplettering, så antingen dröjde signalsektionen över ett år med att rapportera förändringen, eller så har bilderna faktiskt tagits 1958. [3 signalsektionen dnr 54/57]