[img]http://i224.photobucket.com/albums/dd92/haage/img331.jpg[/img]

Klockan 6.35 avgick ett godståg frfån Bofors mot Otterbäcken. Klockan har nu blivit 8.19, när tåget ankomer till Gullspång.

[img]http://i224.photobucket.com/albums/dd92/haage/img331_redigerad-2.jpg[/img]

Den 27 september 1973 är det T23 som drar tåget.

[img]http://i224.photobucket.com/albums/dd92/haage/img327_redigerad-6.jpg[/img]

Samma tåg som föregående bild men nu den 6 september 1974. Denna dag är det T25 som utgör dragkraft.

[img]http://i224.photobucket.com/albums/dd92/haage/img341_redigerad-2.jpg[/img]

Lokomotor nr 11 vid stationshuset i Gullspång den 6 september 1974.

Trevliga bilder från en bana som i alla fall jag har rätt dålig koll på.
Vad var egentligen stommen i NBJs trafik? Vilka var de huvudsakliga godsflödena?

Nora Bergslags järnväg, alltså malmtransporter men på slutet lite av allt

Ryggraden har alltid varit:
Järnmalm, Träkol, Tackjärn, Gjuteriprodukter, Timmer, Trävaror, Sprängämnen och rävaror till dessa.

Tack för fantastiska bilder.

Idag är Gullspång en riktigt depripmerande syn och det är nästan svårt att placera dessa bilder. Elektrokemiska som syns i bakgrunden står idag som en ruin och förefaller vara tillhåll för traktens mer tveksamma verksamheter.

Ryggraden har alltid varit:
Järnmalm, Träkol, Tackjärn, Gjuteriprodukter, Timmer, Trävaror, Sprängämnen och rävaror till dessa.

Tack det förstår jag, men vilka var de stora flödena?
Vad skickades varifrån och vart? Gick huvudsakliga flödet från skog och gruvor i Bergslagen till hamnen i Otterbäcken? Eller förädlades produkterna längs vägen? Fanns några betydande flöden i andra riktningen? Hur såg tomkörningsprocenten ut?

Under 1970-talet stod det många skrotlastade vagnar i Otterbäcken efter vad jag minns. Bofors körde väl då på skrot och inte malm längre. Det var mycket gjutjärnsskrot i högarna och på vagnarna.

När lades Gullspångs Elektrokemiska ned? Man tillverkade väl olika typer av ferrolegeringar och andra mer ovanliga legeringsmetaller? Det verkar som om någon vet.

Vad var egentligen stommen i NBJs trafik? Vilka var de huvudsakliga godsflödena?

År 1981 kom ’Nora Bergslags Järnväg 125 år - en minnesskrift’ Den var författad av Lars Olov Karlsson och Sven Malmberg. Men, som de båda författarna anger, så är det en minnesskrift och ingen historik. Denna väntar fortfarande på att bli skriven.

På sidorna 15 - 24 behandlas godstrafiken. Sammanfattningsvis kan senare års godstrafik bestå av följande produkter.

Malm från Striberg och Pershyttan utskeppades över Otterbäcken. Brytningen upphörde i Pershyttan år 1967. Sista malmtåg från Striberg gick den 19 april 1974. De sista åren utskeppades dock malmen över Oxelösund.

Skrot importerades via Otterbäcken till järnverken i Degerfors och Bofors.

Kol, koks och olja till bl a bruken i Bofors och Degerfors importerades via Otterbäcken.

Explosivt från Gyttorp och Bofors gick via Ervalla eller Otterbäcken.

Trävaror gick via Strömtorp och Ervalla, men också till viss del över Otterbäcken

Mvh Björn M

[img]http://i224.photobucket.com/albums/dd92/haage/img341_redigerad-2.jpg[/img]

Lokomotor nr 11 vid stationshuset i Gullspång den 6 september 1974.

Användes denna lokomotor i trafiken till Skagersvik på fd VGJ månne? NBJ ska ju ha skött den trafiken och trafik bör ha försiggått då bilden togs. Vad transporterades från Skagersvik förresten? Hur mycket trafik rörde det sig om? Jag antar att det var VUT-ar.

Det var ESSI-hus (SI = Skagersviks Industrier) som bla fick fönster levererat via järnväg de sista åren. Trafiken upphörde under tidigt åttiotal.

/Mattias

Hej Björn !
Tack för dessa underbara bilder :-)

jaj69

Det var bara växlingsrörelser, ty ej tågspår.

...om statens övertagande av NBJ.
Intressant att notera är det påtagliga volymbortfallet mellan 1975 och 1976. Malmen hade ju försvunnit redan tidigare, vad var det som hände 75/76 som fick NBJs situation att bli akut?

[i]År 1977 uppgick vagnslastgodsvolymen till ca 290 000 ton, vilket dock är en förhållandevis låg siffra, betingad av lågkonjunkturen. År 1975 var godsmängden ca 435 0(X) lon, år 1976 ca 380 000 ton. De största trafikanterna är Nitro-Nobel AB i Gyttorp, AB Bofors i Bofors, ASSI i Valåsen, Gullspångs Elektrokemiska AB i Gullspång och AB Vänerskog i Otterbäcken. Dessutom förekommer vissa transporter för militära ändamål. Av godsvolymen utgörs normalt ca 25 % av järn och stål, 20 % av skrot, 15-20 % av petroleumprodukter, 7 96 av trävaror samt 20-25 % av syror, kemikalier och explosivämnen. Den totala stycke­godsmängden uppskattas till-ca 10 000 årston, varav 70 96 till och från Bofors-Kariskoga. Styckegodstrafiken ombesörjs delvis genom lastbilar.

1 hamnrörelsen i Otterbäcken sysselsätts ca 25 personer utöver de i järnvägstjänst anställda. Hamnen är en massgodshamn, lämpad och utnyttjad för skrymmande och miljöpåverkande varor: skrot, kol, oljor, slig, trä o. d. Över hamnen utskeppas dessutom bl. a. explosiva varor från Nitro-Nobel AB i Gyttorp. [/i]

[link=http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=37&doktyp=prop&dok_id=G20323&rm=1978/79&bet=23]Propositionen i sin helhet[/link]

Utanför NBJ så kördes det malm från Zinkgruvan till utlastningen i Otterbäcken men det gick med lastbil och det kanske pågår fortfarande