Ballastplogar - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

För att kunna underhålla spåret vid en museibana är det viktigt att kunna ballastploga. De enskilda järnvägarna hade ofta hemmabyggda ballastplogar och bevarandet av sådana plogar är, som jag ser det, en viktig del i förvaltningen av det historiska arvet.

Hur ser det då ut vid våra museibanor? Hur många har museala ballastplogar som går att visa upp för den bantekniskt intresserade?

Nästa fråga är vilka ballastplogar av lite modernare snitt som finns vid de olika banorna. ULJ har en plog som är ömbyggd från normalspår. AGJ har en stor plog som väntat på ombyggnad sedan 1990-talet. AGJ har även en gammal plog, bgv 838 från Växjö, vilken härstammar från Ölands järnvägar.

Hur ser det ut vid de andra banorna? Hur ballastplogar man?

Sist en bild på den stora plog som AGJ tänkt bygga om. Även en sådan kan kanske numera betraktas som museal.
[image]

Hur ser det då ut vid våra museibanor? Hur många har museala ballastplogar som går att visa upp för den bantekniskt intresserade?

På JTJ gör DONJ ballastplog god tjänst. Plogen byggdes 1920 på underredet till f d DONJ Nm 115. "Soltaket" är dock av betydligt senare årsmodell. Bilden är tagen 2008, idag är Z4p 321 i betydligt bättre skick vad utseendet betäffar.
[image]

ÖSLJ har en kraftig, hemmabyggd ballastplog gjord på ett av dom stadiga Delary-underreden som vi hamstrade en hoper av på 70-talet. Dessa utgör f ö basen för flera av våra tj-fordon - spårriktaren, ett par stora grusvagnar, hjulpressvagnen m fl.

ULJs ballastplog snurrade tidigare i karriären omkring i Värtahamnen och plogade snö.

Idag är den försedd med borstaggregat med fyra panelborstar som rensar rälsfoten på ballast, något som tidigare var ett problem.

[image]
(När den var ung och välsminkad)

/ L G

AGJÂ´s nya ballastplog är även den av märket Kershaw, men den verkar större. Vad har den för historia? Har det funnits många sådana plogar av olika modeller?

Kershaw är väl en stor tillverkade av dylika fordon av olika modeller med olika funktioner. Åtminstone dom från firmans barndom på 40-talet borde dessutom vara att anse som museala nu!

/ L G

Ur Am. Ordlistan:

Kershaw - tillverkare av spårunderhållsutrustning. Royce Kershaws firma, nu i Montgomery, Ala., sysslade från början av 1940-talet med banunderhåll på entreprenad, tillverkade egna maskiner för ändamålet och övergick sedan till att enbart bygga sådana för avsalu till järnvägarna. Hemsida: http://www.kershawusa.com/products.php

På linjen Uppsala - Enköping ballastplogade man i början av 1950-talet en gång varje sommar. Ballastplogen drogs av E2-lok och vi såg den komma sakta, sakta krypande från Läbyvad mot Ekebybruk. Vi hade fin utsikt från vårt sommarställe och kunde se den under 20-30 minuter. Plogtåget kom alltid från Enköping. Det var tenderlok som drog till skillnad från persontågen, som då alltid hade J-lok. Efter några timmar återvände plogtåget mot Enköping, sedan man vänt vid Uppsala Norra.

En annan ballastplog jag minns är den smalspåriga som stod vid Faringe lokstall. Den var byggd på underredet till DHJ N 102. Förmodligen användes denna plog för stora delar av SRJ- och DHJ-nätet, men jag såg den aldrig i aktion. Plogen fanns kvar ganska länge och den stod på spåret invid lokstallstornet,. På sopspåret ut från vändskivan stod SRJ G 512 och någon Ims-vagn (gäller slutet av 1950-talet). Vet någon vad man tippade där? Går det att göra arkeologiska fynd med järnvägsanknytning?

På linjen Uppsala - Enköping ballastplogade man i början av 1950-talet en gång varje sommar. Ballastplogen drogs av E2-lok och vi såg den komma sakta, sakta krypande från Läbyvad mot Ekebybruk. Vi hade fin utsikt från vårt sommarställe och kunde se den under 20-30 minuter. Plogtåget kom alltid från Enköping. Det var tenderlok som drog till skillnad från persontågen, som då alltid hade J-lok. Efter några timmar återvände plogtåget mot Enköping, sedan man vänt vid Uppsala Norra.

En annan ballastplog jag minns är den smalspåriga som stod vid Faringe lokstall. Den var byggd på underredet till DHJ N 102. Förmodligen användes denna plog för stora delar av SRJ- och DHJ-nätet, men jag såg den aldrig i aktion. Plogen fanns kvar ganska länge och den stod på spåret invid lokstallstornet,. På sopspåret ut från vändskivan stod SRJ G 512 och någon Ims-vagn (gäller slutet av 1950-talet). Vet någon vad man tippade där? Går det att göra arkeologiska fynd med järnvägsanknytning?

RB:s ballastplog är en hemmabyggd (av Mörby) överföringsvagn med hydralik driven av en VW-motor och fungerar alldeles utmärkt. För ca 5 år sedan plogade vi stäckan Lindholmen-Kårsta med denna och den fungerade utmärkt, dock lite sämre i grov mackadamm. Dragkraft RBs Z6p.
När det gäller sopspåret i Faringe lär det ligga "godis" i backen. Mycket järnskrot, asbestmattor från ånglok, slagg, sot och kolvarp (som inte användes som plattformsfyllning). Förutom detta lär alla gaveldörrar från personvagnar som blev över när gavlarna byggdes in. Men det gick upp ett extratåg med SRJ:s gamla telegrafer och tillbehör till detta som tippades där. Lokförare Stig Andersson (Hallsta-Anders) berättade att han körde åtskilliga ångloksdragna extratåg med "bråte" från Mörby, Rimbo till Faringe.
Själv tog han rätt på smörjkanna och telegrafnyckel av mässing från dessa lass.
När? Som jag uppfattade det i slutet på fyrtitalet ev tidigt femtital.
Mvh: Roffe

Jo jag glömde ju att även uttjänt gasbelysningsutrustning tippades i Tippkärret vid sopspåret i Faringe.
Mvh: Roffe Segelström

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Ballastplogar (Järnvägs- och Museiföreningar)

Ballastplogar - JTJ

Ballastplogar - ÖSLJ

Ballastplogar - ULJ

Ballastplogar - ULJ

Ballastplogar - Kershaw

Ballastplogar - Kershaw

Ballastplogar - Kershaw

Ballastplogar, några minnesbilder

Ballastplogar, några minnesbilder

Ballastplogar, några minnesbilder+sopspåret Faringe