Skånska vägskydd: Önnerup (Kävlinge - Lomma) - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Önnerups station blev 1939 ändrad till håll- och lastplats, 1961 enbart hållplats, och 1967 försvann även persontrafiken. Plankorsningen lär dock finnas kvar. Bilderna nedan togs troligen mot slutet av 1950-talet:

[image]

Det är bland annat V-signalen som får mig att tro att bilden kan vara från senare delen av 1950-talet. Många sådana signaler sattes upp som anpassning till nya säkerhetsordningen 1959. Kanske har signalteknikerna rent av monterat V-signalen just innan signalmästaren tog bilderna?

[image]

Det lär väl vara stations-/hållplatshuset som syns på nedre bilden, och kanske är det en betlastningsanordning som skymtar genom dimman i bakgrunden? Det tycks ligga en växel precis där plattformen slutar, och antagligen stod den förmodade betelevatorn vid sidospåret. Den mekaniska trådledningen till vänster på undre bilden går säkert till den envingade infartssignalen.

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum, fakta från senaste utgåvan av SJK-boken "Järnvägsdata"

Plankorsningen ligger visst kvar. Vägen heter Önnerupsvägen. Google maps och gatuvy visar att stationshuset, plattformen och godsmagasinet är borta, men gatan in till stationen finns. Det stämmer säkert att det är en betlastare som syns i bakgrunden av bilden med stationen. Den är givetvis också borta. Däremot verkar det lilla huset för signalelektroniken stå kvar på samma plats.

Tack för ytterligare några vyer av gammal järnvägsmiljö.

Stationshuset är förvisso rivet. Enligt www.banvakt.se 1974enligt annan uppgift 1976. Huset skymde sikten i korsningen och var säkert omöjligt att sälja med spår på en sida och väg på två vilket inte skulle ge nämnvärd tomt. I täddungen i bakgrunden finns ett bostadshus som lär ha varit personalhus för järnvägen och dit går vägen. Framför stationshuset finns bara huvudspåret och det har aldrig funnits fler spår där. Däremot fanns rundspår vid betlastaren och en lastkaj mellan huvudspåret och spåret till personalbostaden. Dessutom har det funnits ett stickspår som slutade vid huset t h om stationshuset vilket alltså korsade den lilla vägen. Troligen har aldrig några tågmöten förlagts till Önnerup men närheten till grannstationerna gjorde väl dylika onödiga. Önnerup öppnades som håll- och lasplats av Malmö-Billesholms järnväg och blev station efter att SJ övertagit banan.

Önnerup betecknas som enbart hp i "Sveriges och Norges järnvägar" 1891 (Och
följaktligen även i JD). Är denna uppgift fel?

[image]
Det talas om station 1888.

[image]
Stationshus från 1896, godsmagasin från 1908 och plattform från 1932.
Station 7 kl 1896-1920, 6 kl 1920-1921, trafikplats 1921-åtminstone 1944.

Vad är källan till att Önnerup blev håll- och lastplats 1939? Möjligt att den blev det ett tag, men sedan åter trafikplats under kriget.

Tackar för informationen.

Önnerup blev hlp enligt ändringstryck 12 till särtryck 41 av 1937 (Svensk järnvägs- och stationsförteckning). Ätr är daterat 1940-01-01 och eventuellt kunde förändringen skett just på nyårsdagen.

Först vill jag rätta lite av vad jag skrev ovan. Jag skrev att Önnerup öppnades som håll- och lastplats. Enligt MBJs första tidtabell i Sveriges Kommunikationer kan man läsa att Önnerup var hållplats och i motsats till hållplatserna Södervidinge och Böketofta så expedierades inte resgods i Önnerup. Troligen var det sockerbetstransporterna som var underlag att utvidga till station. Kanske började man med linjelastning, det förekom på andra håll t ex Stångby där man lastade på natten och körde vagnarna till Örtofta innan första morgontåget. I Önnerup gick troligen transporterna till Arlöv.
Vilket år är spårplanen från som Stig Lundin visar? Här saknas stickspåret som jag skrev om. Så mycket till station var ju Önnerup inte spårmässigt.

Vilket år är spårplanen från som Stig Lundin visar? Här saknas stickspåret som jag skrev om. Så mycket till station var ju Önnerup inte spårmässigt.

Jag drar till med en gissning på tidigt 20-tal. Har flera spårplaner av Skånska stationer från den tiden (exempel), som ser ut att vara gjorda på samma papper och i samma manér som den Stig Lundin visade.