En kilometer söder om Raus fanns denna ljus- och ljudanläggning:

Bilderna togs i januari 1958

Skulle huset som syns kunna vara banvaktstugan Pålstorp? Det har även funnits en rälsbusshållplats, enligt SJK-boken "Järnvägsdata" dock endast från ca 1938 till någon gång på 1940-talet

Gasförsignalen för södra infarten till Raus saknade ännu sidotågvägslykta

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum

Skulle tänka mig att huset närmast järnvägen är den fd banvaktsstugan. Verkar ligga kvar än idag enligt Google maps.

Uppgiften om en rälsbusshållplats vid Pålstorp/Raus kyrka är intressant. Dels därför att Raus station ligger 800 m längre bort, mot Helsingborg, så det verkar alldeles för nära. Dels därför att tidtabellerna för Helsingborg -Eslöv från åren 38-40 inte nämner en hållplats vid Pålstorp/Raus kyrka och de utvisar heller inga rälsbusståg mellan Helsingborg och Billeberga. (Rälsbusståg på anslutande linjer är så markerade.)

Byggnaden är mycket riktigt banvaktsstugan som finns kvar välbevarad.
Enligt järnvägsdata fanns det förutom Raus kyrka också en hållplats med namnety Ottarps kyrka i närjeten med korsningen under Landskrona-Billesholmsbanan och dennas hållplats Ottarp- Någon reguljär rälsbusstrafik lär inte ha förekommit på sträckan Helsingborg-Eslöv varken under denna tid eller senare.

OK, mysterier är kul. Noterar de extra hållplatserna och vem vet, kanske dyker mer information om dem upp någonstans. Det kan ju i och för sig vara något som man i Statliga Järnvägsbolagen funderade på att införa och så byggdes ett par hållplatser.

Kriget och medföljande kolbrist ledde sedan till indragna tåg (mellan Helsingborg och Eslöv vissa tåg på vissa dagar). När sedan elektrisk drift infördes 1944, kunde de indragna tågen köras igen, och eventuella tankar på rälsbusstrafik lades ner i någon skrivbordslåda. Istället kom något senare snabbmotorvagnar Malmö - Teckomatorp/Billeberga - Helsingborg.

Det var väl på just denna plats som den svåra olyckan inträffade 1976 då ett godståg och ett X9-sätt kolliderade och 15 människor omkom.
Inblandade fordon: Da 804 + 791; X9A 117 (skrotad) + UB9 2357 (skrotad) + 2353 + X9 104.

Just precis. Precis efter den skymda kurvan efter Raus så möter X9:an Dubbla Da med ett godståg. Det måste ha varit en mardrömssyn för föraren. Alla som satt i den första vagnen omkom - 15st om jag inte har fel. Föraren av Da loket klarade sig. Jag var själv och tittade på olyckan och X9:an såg ut som en skalad banan då Da loket hade fläkt upp den. Jag har för mig att olyckan berodde på att Tkl på HBGGb hade glömt bort godståget eftersom det bara gick lördagar. Hade något av tågen varit en minut tidigare eller senare så hade de fått syn på varandra på de långa rakorna på ömse sidor om denna skymda kurva och hade då kanske haft en chans att bromsa in en del...:-(

15 döda stämmer. Först när man lyft det främre Da loket kunde man lokalisera de sista döda i främre vagnen på X9an.

Här ett tidningsurklipp från Sydsvenska Dagbladet dagen efter olyckan:

Ca 100 m spår fick repareras med nya betongslipers. Ganska precis ett dygn efter olyckan kunde linjen öppnas för trafik igen.

Lokföraren på godståget överlevde och när en boende intill olycksplatsen kom ut direkt efter smällen, ropade föraren åt honom att ringa 90000. Den boende var för övrigt en pensionerad banvakt.

Tre bilder från Sveriges Järnvägsmuseum

Är det f d banvaktstugan som syns på bilden ovan?

Denna olycka orsakades väl av att en stressad tågklarerare vid Helsingborgs godsbangård felaktigt släppte iväg ett tåg på den enkelspåriga sträckan trots att mötande tåg inte kommit in? Och föraren hade ingen möjlighet att kontrollera mötet.

Är det f d banvaktstugan som syns på bilden ovan?

Det stämmer.

Denna olycka orsakades väl av att en stressad tågklarerare vid Helsingborgs godsbangård felaktigt släppte iväg ett tåg på den enkelspåriga sträckan trots att mötande tåg inte kommit in? Och föraren hade ingen möjlighet att kontrollera mötet.

Varför kunde inte föraren kontrollera mötet? Reglerna om förarens möteskontroll fanns väl även på den tiden.

Denna olycka orsakades väl av att en stressad tågklarerare vid Helsingborgs godsbangård felaktigt släppte iväg ett tåg på den enkelspåriga sträckan trots att mötande tåg inte kommit in? Och föraren hade ingen möjlighet att kontrollera mötet.

Det skrevs hyllmeter om olyckan och orsaken efteråt och under rättegång som följde. Tågklareraren på Helsingborgs godsbangård hade helt tydligt alltför mycket att hålla koll på och av någon anledning gavs persontåget klarsignal trots att mötet inte hänt. Godståget var försenat vilket inte hjälpte det hela.

Helsingborg godsbangård hade på den tiden mötessignaler, så att en optisk signal gavs, istället för personlig kontakt föraren - tågklareraren. Föraren på persontåget hade ingen anledning att ifrågasätta den optiska signalen. Om godståget kommit in, hade han rimligen inte sett detta eftersom det gick till godsbangården och han hade ingen möjlighet att veta att det var sent.

Resultatet blev att utfartssignalen visade grönt och mötessignalen gav klartecken. Persontåget körde då ut på linjen.

Artiklarna jag har tillgång till skriver om händelsen och rättegången. Jag har tyvärr inget som anger hur rättegången slutade. Blev tågklareraren dömd? Blev någon annan ställd till ansvar?

Varför kunde inte föraren kontrollera mötet? Reglerna om förarens möteskontroll fanns väl även på den tiden.

som Claes J skriver i sitt inlägg kunde föraren inte räkna med att se det mötande tåget. Det var därför man hade en M-signal. Jag tror signalsäkerhetsanläggningen på något sätt kompletterades efter sammanstötningen, detta för att minska risken för att tågklareraren felaktigt släppte ut ett tåg på linjen. Riktigt bra blev det förstås först när sträckan fick automatisk linjeblockering.

Jag träffade killen på 80-90 talet , han pratade om kollisionen. Han mådde inte bra då efter 30 år han. förklarade att han missade att kolla om godståget kommit innan han släppte ut godståget på spåret, han viste efter några sekunder vad som skulle ske men kunde inget göra. Som jag förstod det så kom han aldrig över det. Jag tyckte synd om han . Han sa något i still med med ATC fanns inte då det hade aldrig kunnat hända med ATC.
:-(

Det är väl knappast något man kommer över.

Det enda som kunde ändrat något vore väl om man kunnat bryta strömmen i kontaktledningen, men sträckan från Helsingborgs godsbangård ner genom kurvan till Raus kyrka är inte lång. Några minuter bara. Och det är väl inte så att det finns en knapp på ställverket som man kan trycka på för att bryta strömmen i kontaktledningen.

ATC installerades senare. Någon som har datum för linjen Helsingborg - Billeberga - Teckomatorp? I samband med fjärrblockeringen på 1980-talet?

Både Raus kyrka hpr och Ottarps kyrka hpr finns med i 1941 års graf.
L&HJ beställde 1938 två Yo1, härav dessa platsers bedömda öppningsår "~1938".
Fordonen innumrerades dock direkt i SJ nummerserie.

ATC installerades senare. Någon som har datum för linjen Helsingborg - Billeberga - Teckomatorp? I samband med fjärrblockeringen på 1980-talet?

Fjärrblockering
1979-01-15 Helsingborg stn, lokal fjärrstyrning; Helsingborg gbg
1987-04-15 (Helsingborg gbg) - (Teckomatorp) - Malmö.

ATC
1983-01-10 (Helsingborg gbg) - (Billeberga) - (Teckomatorp)

Allt enligt Järnvägsdata.

Fjärrblockering
1979-01-15 Helsingborg stn, lokal fjärrstyrning; Helsingborg gbg
1987-04-15 (Helsingborg gbg) - (Teckomatorp) - Malmö.

ATC
1983-01-10 (Helsingborg gbg) - (Billeberga) - (Teckomatorp)

Allt enligt Järnvägsdata.

Man tackar.

Det enda som kunde ändrat något vore väl om man kunnat bryta strömmen i kontaktledningen, men sträckan från Helsingborgs godsbangård ner genom kurvan till Raus kyrka är inte lång. Några minuter bara. Och det är väl inte så att det finns en knapp på ställverket som man kan trycka på för att bryta strömmen i kontaktledningen.

Nödstoppsknapp för kontaktledning skall väl finnas i ställverksrummet, men antagligen var tiden ändå inte tillräcklig.

ATC hade inte hjälpt i just detta fall, eftersom utfartssignalen visade "kör".

Hur fungerade en mötessignal?

Hur fungerade en mötessignal?

Föraren blåste två korta - "har mötande tåg kommit in". Tågklareraren uppfattade denna signal med blotta öronen eller via mikrofon placerad invid spåret. Om mötande tåg kommit in tände tågklareraren signalen, som då visade ett blinkande gult "M". Fick enligt Säk-kommentarerna endast användas efter medgivande från chefen för trafikavdelningen och endast där "möteskontroll ej lämpligen kan ske på annat sätt".

Ett exempel på användning: När Mölndals övre anslöts till datorställverket i Göteborg tillkom en M-signal vid utfarten mot Mölnlycke. Sträckan hade ju ännu ingen linjeblockering. Tågklareraren i Göteborg kunde via högtalare ta del av tågens ljudsignaler.

Hur fungerade en mötessignal?

Föraren blåste två korta - "har mötande tåg kommit in". Tågklareraren uppfattade denna signal med blotta öronen eller via mikrofon placerad invid spåret. Om mötande tåg kommit in tände tågklareraren signalen, som då visade ett blinkande gult "M". Fick enligt Säk-kommentarerna endast användas efter medgivande från chefen för trafikavdelningen och endast där "möteskontroll ej lämpligen kan ske på annat sätt".

Ett exempel på användning: När Mölndals övre anslöts till datorställverket i Göteborg tillkom en M-signal vid utfarten mot Mölnlycke. Sträckan hade ju ännu ingen linjeblockering. Tågklareraren i Göteborg kunde via högtalare ta del av tågens ljudsignaler.

Har även funnits i Fosieby, för tåg mot Ystad.

Bätttre sent än aldrig....... Javisst är det banvaktstugan i Raus du ser på bilden. Jag bor i den sedan 10 år. Tyvärr finns inget kvar av inredningen, den är helt moderniserad, men den ser precis likadan ut utvändigt som den väl alltid gjort.
Finns det äldre bilder på huset med trädgård? Skulle vara kul att få se någon sådan......

Kerstin

Hej Kerstin !mellan vilka år bodde du i huset ? Får jag fråga vem som bodde där precis innan du flyttade in ? Ser inte trädgården ut samma som den alltid gjort ? Mvh