I SJK-boken "Järnvägsdata" kan man läsa att spåret till Södra Hammarbyhamnen öppnades 1929. Kan detta verkligen stämma? Jag har sammanställt en del bilder och fakta på några sidor om hamnspåren i Stadsgården och till norra och södra Hammarbyhamnarna. Det finns väldigt lite som indikerar att svängbron till industriområdena söder om Hammarbyleden faktiskt var på plats 1929. Möjligen 1939?

Den här bilden, från Sveriges Järnvägsmuseum, visar troligen några SJ-tjänstemän på promenad via Stadsgården till Norra Hammarbyhamnen cirka 1935. Det finns åtskilliga bilder från sträckan Slussen - Barnängen, men inget från bron eller södra Hammarbyhamnen. Vilket förstås kan bero på att filmen tog slut eller att bilderna sorterats in någonstans bland övriga svängbrobilder. Men det finns ändå mycket som tyder på att bron kanske inte existerade när SJ-funktionärerna gjorde sin utflykt.

Kring det s k Hammarbyspåret Stockholm S - Skanstull finns också en del oklarheter. Togs det i bruk 1939? När elektrifierades sträckan?

På Spårvägsmuséets webbplats kan man se spårvägskartor från utvalda år. På kartan från 1936 finns spår i Norra Hammarbyhamnen men inte Södra. På kartan från 1942 finns både spåren i Södra Hammarbyhamnen och spåret från Stockholm S.
http://sparvagsmuseet.sl.se/veta-mera/samlingarna/kartor/

Hos Stockholmskällan finns en skrift om Hammarbyleden utgiven 1929 i pdf-format. I tredje delen finns en karta där spåren från Stockholm S till S Hammarbyhamnen är utritade med streckad linje och texten "Föreslagen hamnbana". Spåren i N Hammarbyhamnen och mot Stadsgården är utritade med heldragen linje. Jag har inte läst texten, men kanske står det något mera i den.
http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&fritext=Hamm...

Hos Stockholmskällan finns en skrift om Hammarbyleden utgiven 1929 i pdf-format. I tredje delen finns en karta där spåren från Stockholm S till S Hammarbyhamnen är utritade med streckad linje och texten "Föreslagen hamnbana". Spåren i N Hammarbyhamnen och mot Stadsgården är utritade med heldragen linje. Jag har inte läst texten, men kanske står det något mera i den.
http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&fritext=Hamm...

Tack för länktipset. Spårvägskartorna hade jag redan kollat och konstaterat att bron inte fanns utritad 1936. Skriften om Hammarbyleden stödjer ytterligare att det år 1929 endast fanns planer för en bro till södra Hammarbyhamnen. Man hade uppenbarligen även tankar på en alternativ mera västlig placering av bron. Av intresse är också alla bilder på decauvillemateriel som användes under byggandet av Hammrbyleden

Årtalen i JD är omkastade. Vad vi f n tror oss veta är att spåret Stadsgården -N Hammarbyhamnen öppnades 1929-12-02 och spåret Stockholm S - S Hammarbyhamnen 1939, inkl. svängbron. Felet påpekades i Postvagnen 2005 med
referens till boken "Stockholms hamn 1934", utgiven av Stockholms stad. Grundfelet fanns i SJK arkeologfolder "W" av 1980. Felet inrapporterades men blev tyvärr ej rättat i JD 4. Det är redan omrapporterat.

Eldriftsdatum Stockholm S - Skanstullsbangården är tyvärr okänt. Spåret är sidospår och sådana finns ej med i de officiella listorna över elektrifierade
linjer.

I fjol hittade jag en riktig guldgruva med material från Stockholms hamnar...
I Frihamnen finns ett filleal-arkiv till Stockholms stadsarkiv (huvudarkivet finns vid Kungsklippan). Där finns hela Stockholms hamns arkiv, med en hel del intressanta foton. Har påbörjat att scanna foton o annat där. Tänkt jobba vidare där med inscanning och sen hoppas jag kunna lägga upp mer bilder därifrån i detta forum. Men efter Hammarbybanan nu kom upp så har jag några daterade bilder jag lägger upp nu. Vilket fastslår byggtiden kring 1939.

Sprängningsarbete i tunneln 1939-02-14

Lastning av makadam i bl.a Ibö-vagn på spåret nedanför Södersjukhuset 1939-05-03. Ångloket som används är Kd 521. Här ligger idag ett kolonistugeområde.

Anlägning av kasunen till svängbron till södra Hammarbyhamnen 1938-07-25

Mvh
Jonas Sjöberg

Eldriftsdatum Stockholm S - Skanstullsbangården är tyvärr okänt. Spåret är sidospår och sådana finns ej med i de officiella listorna över elektrifierade linjer.

Men det borde framgå av lokala cirkulär, om inte annat. Samt att minst en ellokstur från Hgl tillkom! På Sst hade man säkert häcken full redan innan...!!

Åsikter? Någon som har gamla lokturlistor från Hgl?

Lastning av makadam i bl.a Ibö-vagn på spåret nedanför Södersjukhuset 1939-05-03. Ångloket som används är Kd 521. Här ligger idag ett kolonistugeområde.

mycket intressanta bilder! Det ser ut som om man transporterar upp makadamen till en tratt varifrån den töms ut i en decauvillevagn, för att dumpas i en hög och därifrån lastas på järnvägsvagnar. En tillsynes onödigt komplicerad procedur, men kanske måste man ha ett buffertlager för att snabbt kunna lasta ballasttåget?

Loket är Ka 521 (överhettat) trol med tender C 410 (lev med Kd 410 men sedan kopplad till Ca/Cb/Cc-lok till den koplades till 521). Är det inte en oval skylt på tenderns bakgavel?

Loket är Ka 521 (överhettat) trol med tender C 410 (lev med Kd 410 men sedan kopplad till Ca/Cb/Cc-lok till den koplades till 521).

Är det inte en oval skylt på tenderns bakgavel?

Jo - Motalas vanliga td-skylt omkring sekelskiftet; stämmer även med att td tillhörde lok 410 fr början... (NOHABs var mindre.)

Om jag tolkar str77 rätt blev Kd 521 ombyggt och omlittererat Ka 1921.
1922 fick det förenklad AGA-belysning.
1925 fick Ka 521 & tender C 410 Knorrbroms. Ingen vacuumbroms nedtogs då från C 410, den var tydligen borttagen tidigare. Troligen då den någon gång 1921-1924 tillkopplades Ka 521. Innan den gick med Ka 521 torde den gått med Ca/Cb(Cc)-lok och då bör den ha haft det.
När tender Kd 521 slopades har jag inte sett, det var inte 1921 i alla fall.
Loket Kd 410 skrotades 1927 antagligen tillsammans med en DK-tender som den fått i början av 1890-talet.

Herrar Tell och Sernfalk har säkert mer matnyttigt om Kd/Ka/K/KA 521 som tydlgen fanns kvar till 1965.

Herrar Tell och Sernfalk har säkert mer matnyttigt om Kd/Ka/K/KA 521 som tydligen fanns kvar till 1965.

520 och 521 var längelänge SJs ånglok med de allra lägsta numren och jobbade ända in på 60-talet i malmväxlingen i Luleå. Ett par bilder med anknytning till detta finns med i boken "De sista svenska ångloken".

En till bild där Decauvillebanan syns. Bara att bygga träställningen måste ha tagit sin tid. Det var före rörställningarna tid...

Jag har ännu inte sammanställt uppgifter på Ka 521.

Loket tycks iaf haft kvar tender C 410 ända till slutet. Loket blev sannolikt aldrig beredskapslok, då det fanns kvar som driftlok och upptaget i str 420 1963-01-01 och slopades under 1963. Bild från 1962-08-15 (skopkransväxling i Luleå)finns i boken "De sista svenska ångloken". Kanske loket var i drift fram tills slopningen under 1963? Slopning p.g.a skada/olycka?
Loket erhöll revision klass IIIAa 1959 (inkom Hv Östersund 1959-10-28 och utgick 1959-04-06) och tillhörde då 19 Ms (huvudort Kiruna).

/ Conny