Vid Glemmingebro fanns tre vägskydd som manövrerades av stationpersonalen:

km 157.570 Knappsdala
km 157.857 Glemmingebro öster
km 158.382 Glemmingebro väster

Stationshuset låg vid km 158.162

Följande bilder från Knappsdala togs i november 1957:

Infartssignalen har en mast av ovanlig typ. Liknar lite greve Posses konstruktion som annars mest användes för T-semaforer

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum

Utvecklingen vid G. station liknade smått den i Hedvigsdal. Stationerna låg
också bara 3 km isär:

a) Också G. anordnades 1958 för obevakad körning med vägvakt (Tillämpat bara Soh). De envingade semaforerna byttes därvid mot treskens huvudljussignaler.

b) Även G. har under känd tid varit enmansbetjänad. Den nedsattes till bemannad håll- och lastplats 1960, året före Hedvigsdal. Den fick dock behålla platsvakten tiden ut (Postala skäl?).

c) Godstrafikbetjäningen av G. var densamma som för Hedvigsdal. Godstrafiken
fanns dock kvar till slutet.

d) G. hade relativt stor bangård, 'vagnmagasin' för Köpingebros bettrafik.
(K. låg 5 km bort). De överflödiga uppställningsspåren revs 1965.

e) G. hade ursprungligen T-semafor typ Posse. Då infartssignaleringen flyttades
ut kanske man 'återanvände' masten.

Ytterligare bilder från november 1957, först Glemmingebro öster som alltså låg på Gärsnäs-sidan av Glemmingebro station:

Det finns ringklockor på båda fällbomsstativen, på ena stativet dessutom vridlykta och bomsignalskärm

På bilden ovan skymtar den envingade infartssignalen, på grund av kurvan placerad till höger om spåret

På bilden ovan anar man vad som kan vara en betlastningsanordning inne på stationen

Och så Glemmingebro väster, vid utfarten mot Köpingebro:

Samma typ av skyddanordningar som vid Glemmingebro öster och Knappsdala; röda lyktor på bomrören, mekaniska ringklockor och vridlykta synlig både från vägen och banan.

Spännverket till vänster om spåret på bilden ovan har till uppgift att hålla de mekaniska ledningarna till infartssignalen spända. Signalen skymtar i bakgrunden

Samtliga bilder är från Sveriges Järnvägsmuseum