Läste den mycket intressanta artikeln om VGJs pråmar i Göteborg i Spår. Precis som någon skrev om S Johanssons hamnbilder är kombinationen hamn och järnväg alltid intressant, pråmtrafiken var en speciell del i detta. Nåväl, jag undrar om någon har eller känner till något eller några foton på den pråmklaff vid Säveån utlopp som beskrivs i Spår. Vore mycket intressant att få se den på bild!

Jonas

Max Sinclair heter en engelsk gentleman som hör till den gamla generationen museikanalbevarare, vilket alltså var föregångarna till preserved railwaysrörelsen.

Han vistades i Sverige på 60-talet och tog excellenta färgbilder av smalspår med en Rolleiflex 6x6-kamera!
Sinclair - Sweden
Tyvärr har han inte riktigt åldern inne för att bli vän med eländiga datorer, så hans fina bilder skulle behöva scannas om.
Både jag och andra har försökt nå honom, men utan resultat, vad jag vet.
Hoppas hans fotosamling blir bevarad någon bra stans, där finns en del att hämta.

Dag B

Se där ja - vilka bilder.

Var är detta någonstans kantro ?

Själva pråmläget som låg längst ut på Gullbergskajen (nästan där Säveån rinner ut i Göta Älv) rester fanns kvar länge efter avvecklingen, men allt är nu borta.
Däremot ligger två av VGJ pråmarna (fortfarande med spår kvar, men utan stoppbock) vid en ö i Göteborgs Södra Skärgård.
L-O H

Se där ja - vilka bilder.

Var är detta någonstans kantro ?

Är inte det där en bild från Linköping? Har för mig att den har figurerat i sådana sammanhang.

Hade sett några av Max Sinclairs foton förrut, bl.a de från SRJ. Visst skulle man kunna önska sig lite bättre digital bearbetning av fotona. Men uppskattar ändå att han lagt ut såpass tidiga bilder.

Jag tippar på Vara, med tanke på elstolparna till höger i bild.

Bilden är från Linköping med slakthuset men den är spegelvänd och är avhandlat tidigare.

Bilden är från Linköping med slakthuset men den är spegelvänd och är avhandlat tidigare.

Det var just det jag hade för mig. Även denna bild är väl tagen i Linköping?

Har för mig att åtminstone en av dem användes som tilläggsplats för badbåt till Galtö (Galterö)i slutet på 50 talet. Har själv stått där och stampat medan regnet vräkte ner.
Med en titt på vagnarna på pråmarna, som jag själv sett många gånger, så kan jag bara konstatera att av alla banor i vårt avlånga land så hade VGJ största lutningen- åtminstone i sidled:-D .Jag tänkte många gånger när det blåste bra och bogserbåten kämpade på uppför älven med sitt pråmsläp " det här går aldrig väl", men jag vet aldrig att jag läst om några haverier, men det kanske har förekommit.:-) :-) Sune

Tilläggas kan att bakom körvägen över bron syns den bågformade spanndelen som förde över VGJ spår från Marieholm till Hultmans Holme.Innan VGJ flyttade till sin nya personstn. vid Åkareplatsen - vid centralen- så gick VGJ persontrafik över ån här.Omedelbart till höger i bild låg Gasverket. Bakom ryggen på fotografen låg Gullbergskajen. Här låg alltid båtar från Polen och England och lossade gaskol till Gasverket. VGJ hade ett stort spårnät här, som de delade med BJ. Det sträckte sig ända ned till Göta Älvbron. om någon vill kolla med karta på nätet.:-) Sune

En VGJ pråm fotograferad vid Sillfartsholmen i Göteborgs södra skärgård år 1991. Pråmen var rejält angripen av rost. Den syns tydligt som här vid lågvatten. Den fanns kvar förra året när vi seglade förbi. (Bilden är en skannad papperskopia. Tyvärr hittar jag inte just nu den negativa filmen).

Åhå, en sådan trevlig bild av en "eka". Om man tittar noga så ser man i hitänden två stycken schaklar/öglor, en på var sida rälsen, vilka användes som dragöglor. Man fäste en tamp i vardera öglan till bogserbåtens dragkrok.

Hit sidan saknar alltså stoppbocken, och i bortsidan finns i slutet av rälsen ett urtag i vilket rampen passades in. Det var såvitt jag förstår den enklaste sortens "anslutning" av rampen. Rälsen hölls ihop på rätt spv med ett järn som kunde läggas bakom en hake i urtaget och då kunna följa med ekans/pråmens rörelser i vattnet.

Jag fick för ett gäng år sedan tag i en ritning på dessa pråmar för att göra en modell av den och resultatet blev som följer:

Eftersom jag inte kunde låta bli att göra en modell av en av Stormkingbolagets bogserare så kan jag därmed visa (i den ännu bara påtänkta hamndelen) hur det kunde se ut i Gbg hamn en gång för länge sedan.

Och på den bilden är bogseraren i fel ände av pråmen :-P Stoppbocken ska vara närmast dragaren.

Vänligen

/Peter

Ön heter Sillfarsholmen men benämnes även Aeolusön efter det sällskap som en gång köpte ön för 1 krona för att där bedriva segelskola för barn.
Så sker fortfarande men nu i regi av GKSS.
Vi besökte ön för ett större antal år sedan, då fanns där två VGJ-pråmar, men går man nu in på google kartor över ön hittar jag endast en pråm.
Jag får åka ut med ekan och kolla på plats i sommar, för någon reguljör båttrafik har denna ö ej.
L-O H

Kan ju lägga till att på de flesta av de bilder jag sett av bogserare och VGJ-pråm(-ar) så är skorstensmärket påfallande ofta samma märke som användes/innehades av Bogserings AB Stormking i Göteborg. Det var ett hamnbogserarbolag och märket var vit botten med ljusblå vertikala "band" som på den här länken från Tugboatlars sida: Stormkingbolaget
Förebilden till "min" bogserare är den som idag ligger hos Maritiman i Göteborgs hamn - Stormprincess.

Vänligen

/Peter

Båtarna var försedda med en låg skorsten bara för att kunna passera under den gamla Hisingsbron utan att den behövde öppnas. Båtar med högre skorsten brukade kunna fälla denna för att komma inunder svängspannet.:-) Sune