Jojomen alla Gp-loken hade dessa uttag.

De äldsta loken från fd. VGJ hade det nog inte från början men de sattes väl upp när de kom till småland för tjänstgöring under senare delen av 1950-talet.
Jag återkommer med bilder så du ser placeringen och hur själva vattenhästen såg ut.
Får scanna och pula lite först..

På linjen Brittatorp - Oskarshamn och även mot Hultsfred fanns stationer med vattenhäst där ejektorn satt nere i brunnen.
Om de var av Körtings fabrikat vet jag ej.

T.ex. Gp-loken hade bara ånguttag till dessa och ingen egen ejektor för vattentagning. Dessa vattenhästar användes ända till slutet av ångdriften i september 1963.
I Allgunnen och i Brittatorp brukade man ta vatten på detta viset.

Tack, KP - intressant, detta har jag missat. Hade alla tre Gp-arna det här ånguttaget? Var satt det?

Då skall jag försöka att ge mig på en beskrivning med bilder på Gp-lokens ånguttag för ejektorvattenhästarna.

Det fanns 2 rör för ånguttag på loken.
Själva ånguttaget från pannan var beläget precis bakom säkerhetsventilerna och manövrerades av en stång med ratt som gick in i hytten.

Det första uttaget löpte som ett rör ned från pannan, vinkelrätt ut på gångbordet och slutade precis vid hyttens framkant på vänster sida.
Till vilken typ av vattenkastare detta uttag skulle vara tänkt för vet jag inte för det användes aldrig i småland mig veterligt.
Eller också var det ett "allmänt" ånguttag om man nu skulle behöva ånga till något annat ändamål?

Det andra uttagets rör löpte bakåt över hyttaket och faktiskt ned en bit i koltaget på tendern.
Själva vattenkastaren var så konstruerad att ett ledat ångrör fälldes ned och kopplades ihop med uttaget bakom hytten.
Sedan vred man ut själva vattenröret och drog slutligen på ångan.
Ångan drev sedan fram vattnet, kanske med hjälp av Körtings pulsometer, ut i vattenröret och ned i tenderns vattenförråd.

Låt oss se hur det här såg ut då.

Här ser man tydligt det första röret komma från uttaget bakom säkerhetsventilerna ned längst pannan och ut på gångbordet precis framför hytten på Gp 3135 i Älghult.

Och här samma anordning på Gp 3043 i Skoghult.

Det andra röret som alltså var det som användes synes här komma från uttaget och över hytten på Gp 3043 i Sävsjöström. Man kan även se det på det andra loket som är Gp 3118.

Och här syns det tydligt hur röret kommer över hyttaket och går ned en liten bit i kolfacket på Gp 3135 i Älghult.

Själva vattenkastaren såg ut så här. Bilden är lite oskarp men den delen som sticker upp är det ledande ångröret som man fäller ned mot ånguttaget i kolfacket på loket. Detta är Brittatorps vattenkastare som var placerad strax innan stationen från Växjö-hållet.

Här syns tydligare åtminstone nederdelen av vattenkastaren där man ser dels den ledande biten av ångröret och dels själva vattenröret som här är i bortvridet viloläge från banan.
Mannen är Lennart Peterssons framlidne arbetskamrat Sune Eklund, Rottne.

Och så då en sista bild och en av de få jag har där man tar vatten hjälp av en sådan här ejektor-vattenkastare.
Bilden är väl inte så där jättetydlig i detta avseende men det är ett svårt vintermotiv med vit snö och mörka partier på loket.Jag har dessutom förbättrat den kraftigt i Photoshop..
Här är det Gp 3043 i Allgunnen som tar vatten.
Man ser strax under hyttaget ett horisontellt rör som alltså är ångröret som är utfällt och ihopkopplat med ånguttaget i kolfacket. Ångan är pådragen och det läcker en del..
Man kan även ana den kedja som stagar upp ångröret som en tunn linje från röret, över mannens rygg och upp till toppen av det stag som håller hela vattenkastaranordningen på plats.

Jag glömde klistra in ©Kurt Eklund på bilden..

Jag hoppas att dimmorna har skingrats lite hur denna ejektorvattenkastare fungerar.
Jag tror dom fanns lite här och var på linjen mot Oskarshamn och mot Hultsfred.
Har bestämt för mig jag har sett ett kort från Virserum med en sådan vattenkastare
Hur det var på f.d. NVHJ vet jag ej.
Ola Almquist kanske vet?