En smärre begreppsförvirring tycks ha insmugit sig i denna tråd: Spännarhyttan (i fortsättningen Spn) levererade aldrig stål utan i likhet med alla andra hyttor/masugnar var produkten /flytande/ råjärn som som i detta fall färskades till stål i Surahammars (i fortsättningen Shr) stålverk (som - om jag minns rätt - var av OBM-typ).
Shr-stålet höll hög halt av kisel (Si) och var avsett för Shrs tillverkning av elektroplåt för moderbolaget ASEAs generatorer och transformatorer. Efter nedläggningen övertogs denna tillverkning av Domnarvet som f.ö. under många år var delägare i Shr (tillsammans med British Steel). Domnarvet förser än idag Shr med denna kvalitet i form av bandrullar.
Problemet med Spn och Shr var väl helt enkelt att enheterna var alldeles för små.
Det är fascinerande att dra sig till minnes hur man i Spn t. o. m. började bygga ett gaseldat kraftverk som skulle utnyttja hyttgasen.
Apropå "jungfruligt stål" och Långshyttan har man väl där endast tillverkat "ojungfrulig" produkt där efter 1948 då hyttan nedlades.
Olle S