En icke-järnvägsintresserad vän till mig frågade varför det alltid fanns personvågar i väntsalarna förr. Jag kunde inte svara på frågan så jag skickar den vidare till forumets skribenter.

Enkelt. Dom ansågs vara en väldigt bra affär! Folk hade pippi på att väga sej... P-vågar i hemmen var inte så vanliga!!

Ja,det var väl 10 öre de tog,och så fick man en biljett med något trevligt motiv på. Det är affär fortfarande förresten. Förra veckan var det någon på Samlarsaker järnväg på Tradera,som bjöd ut sådana biljetter.:-) Sune

Enkelt. Dom ansågs vara en väldigt bra affär! Folk hade pippi på att väga sej... P-vågar i hemmen var inte så vanliga!!

Fick en suddig återblick av den här tråden. Var det inte just de där vågarna som hade ett blå/gult litet "lyckohjul" som snurrade innanför glasrutan? WS.

Jodå, och när den slutat stanna, men först då, skulle man lägga i pengen.

/Jöran

"slutat stanna"?? Slutat snurra givetvis

Jodå, och när den slutat stanna, men först då, skulle man lägga i pengen.

/Jöran

Och biljetten skrevs ut med ett högljutt mekaniskt läte vill jag minnas.
Vad hände med alla de där vågarna som fanns på många stationer? Skrot?

De var väl till största delen i metall och vägde säkert en hel del. WS.

De var väl till största delen i metall och vägde säkert en hel del. WS.

Dom vägde / väger BLY, ja. Vi har en i väntsalen i Mariefred, den gamla sorten som säjer KA-BRAK när den trycker biljetten, ja - tyvärr ur funktion för ögonblicket p g a ett mekaniskt fel, som jag förgäves försökt lokalisera... Välkommen att hjälpa mej, den som kan nånting om dessa mackapärer!

En nyare sort var motoriserad med elmotor och sa OIINNNNNNNNNNNNNNERRRRRRRRRRRR då biljetten trycktes...

De var väl till största delen i metall och vägde säkert en hel del. WS.

Dom vägde / väger BLY, ja. Vi har en i väntsalen i Mariefred, den gamla sorten som säjer KA-BRAK när den trycker biljetten, ja - tyvärr ur funktion för ögonblicket p g a ett mekaniskt fel, som jag förgäves försökt lokalisera... Välkommen att hjälpa mej, den som kan nånting om dessa mackapärer!

En nyare sort var motoriserad med elmotor och sa OIINNNNNNNNNNNNNNERRRRRRRRRRRR då biljetten trycktes...

Utomlands finns dylika vågar kvar här och var. Observerade flera fullt fungerande men urgamla vågar i berlins tunnelbana för tre-fyra år sedan bara.

Ja,det var väl 10 öre de tog,och så fick man en biljett med något trevligt motiv på. Det är affär fortfarande förresten. Förra veckan var det någon på Samlarsaker järnväg på Tradera,som bjöd ut sådana biljetter.:-) Sune

Då kan man ju välja vikt själv! :-P
Bjuda på den som passar.

ES

OKB:v har en våg stående i förråd. tyvär är glasrutan trasig.

Håj!
Brukade det inte vara någon liten vers eller några kloka ord (om vikten?) på baksidan?
/Mårten W

Hmm. Vill minnas -precis som nångon annan skrivit- att det var ett "vykortsmotiv" på biljetten; typ "Tjotaheitiängen utanför Knäckebröhult" eller nåt sånt. Alltså inte nödvändigtvis nåt järnvägsrelaterat. Det där med att oroa sig över folks vikter och påpeka det är väl mer sånt som hör nutiden till. Och då inte bara kolorerad veckopress med utan numera även kvällstidningar.

/ L G

Enkelt. Dom ansågs vara en väldigt bra affär! Folk hade pippi på att väga sej... P-vågar i hemmen var inte så vanliga!!

Fick en suddig återblick av den här tråden. Var det inte just de där vågarna som hade ett blå/gult litet "lyckohjul" som snurrade innanför glasrutan? WS.

Jooo... Ulla var snål av sig. Man kunde spara den där tioöringen, genom att räkna hur många fält hjulet vred sig när man försiktigt ställde sig på vågen, och på det sättet få veta sin vikt utan kostnad. :-)

Hmm. Vill minnas -precis som nångon annan skrivit- att det var ett "vykortsmotiv" på biljetten; typ "Tjotaheitiängen utanför Knäckebröhult" eller nåt sånt. Alltså inte nödvändigtvis nåt järnvägsrelaterat. Det där med att oroa sig över folks vikter och påpeka det är väl mer sånt som hör nutiden till. Och då inte bara kolorerad veckopress med utan numera även kvällstidningar.

/ L G

I SkJ:s vågar får man avnjuta ett S-lok från Malmö-Ystads Järnväg på sin viktbiljett. Annars var det väl vanligt med landskapsmotiv och turistmål.

/ Tobias

Hmm. Vill minnas -precis som nångon annan skrivit- att det var ett "vykortsmotiv" på biljetten; typ "Tjotaheitiängen utanför Knäckebröhult" eller nåt sånt. Alltså inte nödvändigtvis nåt järnvägsrelaterat. Det där med att oroa sig över folks vikter och påpeka det är väl mer sånt som hör nutiden till. Och då inte bara kolorerad veckopress med utan numera även kvällstidningar.

/ L G

Dom där vågarna minns jag, dom fanns kvar långt in på 1980-talet. Det var då man t.o.m. kunde köpa tågbiljetterna på stationen. Ingen som har en bild på en sån där våg? Speciellt Mjölby C hade en trevligare väntsal förr; Biljettkassa, järnvägsrestaurang och personvåg :-) Idag har man sabbat hela väntsalen genom att trycka in en Pressbyrå i stationshuset och att köpa biljetter kan du glömma, sånt ska göras på Internet.

Jag har en vågbiljett från Singapore året 1989?, där står det "You are the soul of tact and do your utmost to prevent strained moments" på baksidan. Framsidan visar vikten 73 kg.(längesedan);-)

Tack för bilden, Tobias - intressant; tydligen har det funnits ett antal fabrikat av dessa vågar (alla tyska?). ÖSLJ har en till, som står i Taxinge, av utseende delvis liknande er.

Våra viktbiljeter har, naturligt nog, Gripsholms slott som motiv...

Är era också 25-öresvågar? Så folk får köpa 25-öringar i biljettluckan för 1:-, liksom hos oss? Ifall ni har ont om 25-öringar kan vi dela med oss lite; vi har en massa.

"VågAR", skriver du. Ni har alltså mer än en? Är nån av skåningarna haj på mekaniken i dessa apparater???

Tack för bilden, Tobias - intressant; tydligen har det funnits ett antal fabrikat av dessa vågar (alla tyska?). ÖSLJ har en till, som står i Taxinge, av utseende delvis liknande er.

Våra viktbiljeter har, naturligt nog, Gripsholms slott som motiv...

Är era också 25-öresvågar? Så folk får köpa 25-öringar i biljettluckan för 1:-, liksom hos oss? Ifall ni har ont om 25-öringar kan vi dela med oss lite; vi har en massa.

"VågAR", skriver du. Ni har alltså mer än en? Är nån av skåningarna haj på mekaniken i dessa apparater???

Jo, vi har vågar på alla tre stationerna. Jag tror som snitt brukar två vågar fungera i ett slags kaotiskt rullande schema. Ett klassiskt fel är att låta viktbiljetterna sitta i när det är fuktigt längre tider, de sväller och vill inte låta sig puttas ut ur magasinet. Jag tror däremot att alla vågarna är något olika, ska se om jag kommer ihåg att ta ett par bilder nu till helgen på de andra två. Den bifogade bilden visar Brösarps våg.

Våra vågar är ombyggda till 10 kronorsmynt med en liten informativ skylt om att tian hjälper till att hålla järnvägen rullande och ångloken rykande (något sådant)

När det gäller meckning så brukar någon av Ma:s finmekaniker klödda lite så jo, det finns ett par stycken som har rätt bra koll på tandhjul, lod och fjädrar

/ Tobias