Elförsörjning till restaurangvagnarna (Elektrifiering/elektrisk drift)

av Nicke nyfiken, Saturday, December 24, 2011, 15:13 (4729 dagar sedan)

För det första en God jul till er alla.
Kollade på restaurangvagnar på Centralens hemsida och hittade bilder på köket till en R3, förmodligen tagna vid leveransen 1953, vad som slog mig var alla kylar och elspisar, hur skulle dessa plus ett långt tågsätt elförsörjas från lokets transformator, vilken enorm belastning det måste vara, vet så mycket att
F Ma Ra och Rc har 3 värmelägen på strömställaren i hytten, jag har för mig att läge 3 användes vid medförande av just restaurangvagn.
Har sedan ett svagt minne av att TR övergick till gasolspisar på Rb1 och R3 på 1960-talet, eller har jag fel.

En sak är i alla fall säker, maten smakade väldigt gott på TR-tiden, det var trevligt att äta i en R3 eller Rb1.

Mvh Gustaf (som saknar TR)

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Kristoffer Johansson, Saturday, December 24, 2011, 18:10 (4729 dagar sedan) @ Nicke nyfiken

Ra och Da har tågvärmeställaren i maskinrummet, denna har liksom Rc loken mycket riktigt tre lägen. Läge ett är igentligen inget läge utan där ligger en spärr när tågvärmekontaktorn är tillslagen. Man kan alltså inte få ut nyckeln om någon av tågvärmekontaktorerna är till, läge två 800v och tre 1000v. I dag används nästan uteslutande 1000v på de moderna tågen. Vilket läge man vanligtvis använde förr finns det säkert någon som kan svara på:-) Jag är inte säker på de andra loktyperna, men ja förutsätter att det är samma på dem. På Du2 och Hg2 så är läge ett det som används på loktvå vid mult.

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Jan Langstrom, Saturday, December 24, 2011, 18:55 (4729 dagar sedan) @ Nicke nyfiken

För det första en God jul till er alla.
Kollade på restaurangvagnar på Centralens hemsida och hittade bilder på köket till en R3, förmodligen tagna vid leveransen 1953, vad som slog mig var alla kylar och elspisar, hur skulle dessa plus ett långt tågsätt elförsörjas från lokets transformator, vilken enorm belastning det måste vara, vet så mycket att
F Ma Ra och Rc har 3 värmelägen på strömställaren i hytten, jag har för mig att läge 3 användes vid medförande av just restaurangvagn.
Har sedan ett svagt minne av att TR övergick till gasolspisar på Rb1 och R3 på 1960-talet, eller har jag fel.

En sak är i alla fall säker, maten smakade väldigt gott på TR-tiden, det var trevligt att äta i en R3 eller Rb1.

Mvh Gustaf (som saknar TR)

Sammaledes, God Jul allihopa!

Tror inte att R3:ans köksutrustning drog så avsevärt mycket större mängd el jämfört med en normal personvagn. Kom ihåg att den senare kunde ha en installerad effekt på omkring 40 kW. Kanske R3 låg 50 % högre?

Enligt min erfarenhet - jag har lagat mat ett flertal gånger under färd med MBV:s R3 4472 - är den största påfrestningen på loktransformatorn just vid start av resturangvagnens omformare.

Den omformar enfas 16 2/3 Hz 1000 V till trefas 48 Hz 3x220 V/40 A. Motorn i den som startar med full spänning drar omkring 400 A från 1000-volten i startögonblicket. Det är inte alla lok som klarar det och jag har för mig vi aldrig fick kombinationen Hg + R3 att fungera.

Viss reservation för siffrorna som jag tagit ur minnet. Jag sitter inte så till just nu att jag kan kontrollera dem.

Gasol i modernare vagnar har jag inte hört talas om. Sen är det en annan sak att vi ofta använde gasol i 4472 helt enkelt för att de jättestora elplattorna tog så enormt lång tid på sig att bli varma. Och i MBV:s nyare RB4 3581 är det oftast mikrovågsugnen som är igång (hemskt men sant och bekvämt).

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Martin Långström, Sunday, December 25, 2011, 09:33 (4728 dagar sedan) @ Jan Langstrom

Hg och R3 fick vi vist att fungera, redan på första försöket 1997 när vi for till Narvik. Däremot så fungerade det inte på ett flertal värmeposter, då dessa var ställda på 800v.

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Bjorn A, Saturday, December 24, 2011, 21:18 (4729 dagar sedan) @ Nicke nyfiken

Där måste ditt minne ha fel!
De vagnar som fick gasolspis var de stålvagnar som hadde vedspis tex Ro2b/R6, Ro2c/R7, Ro3a/R5 samt RCo1/RB3/RS3.

Med Jul hälsningar:-)
Björn

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Nicke nyfiken, Sunday, December 25, 2011, 01:31 (4729 dagar sedan) @ Bjorn A

Så god mat man fick i TR:s restaurangvagnar finns ej att få ombord på dagens långfärdståg Cst Göteborg/Malmö, mycket gnäll på gamla TR som var obefogat.

Mvh och God fortsättning från Gustaf som avnjutit sin goda skinka kokt och griljerad av en gammal TR kock. Mummsig skinka på 4 kg.

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Bjorn A, Sunday, December 25, 2011, 02:09 (4729 dagar sedan) @ Nicke nyfiken

Hur var det nu gustav vilka Restaurangvagnar hadde eli bysan 1972

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Nicke nyfiken, Sunday, December 25, 2011, 12:25 (4728 dagar sedan) @ Bjorn A

R1 R3 och R5 hade EL i Byssan:-D :-D

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Bjorn A, Sunday, December 25, 2011, 13:00 (4728 dagar sedan) @ Nicke nyfiken

R5 hadde/har gasspis men elkylar:-D

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Nicke nyfiken, Sunday, December 25, 2011, 16:29 (4728 dagar sedan) @ Bjorn A

Rs säger mig ingenting

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Per Ljungberg, Sunday, December 25, 2011, 09:18 (4729 dagar sedan) @ Nicke nyfiken

Den enda restaurangvagn som jag känner till är NJ:s R2. Här används 16 2/3 Hz från transformatorn till värme på sedvanligt vis och en del annat som kan drivas på denna frekvens. Sedan finns en statisk omformare på 20 (eller var det 30?)kVA 220/380 V 50 Hz för klimatanläggningen (som inte är i bruk), kylskåp mm. En likriktare laddar 24 V batteriet varifrån spänningen tas för belysningen som på andra 60-talsvagnar. Ett antal spotlights på 12 V får sin spänning från omvandlare 24/12 V likspänning. Det är strömförsörjningen i stora drag.
PLj

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Bertil Bengtsson, Sunday, December 25, 2011, 20:03 (4728 dagar sedan) @ Nicke nyfiken

Det här är något "o.t." men i alla fall. R3c gick inte i Snt 21/22 och 93/94 Nordpilen på Norrland. R3a efterträdde trävagnarna R2 ungefär samtidigt som Ma tog över efter Mg. När 60-talsvagnarna blev vanliga, blev Ma i dessa tåg "överbelastade" och man fick "skruva upp" lokens tågvärmekapacitet. Hur detta gick till vet jag inte. Jag var då en pilt på 18-19 år, men min far berättade detta för mig. Han var lokins i Boden.
Berra

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Per Ljungberg, Sunday, December 25, 2011, 20:29 (4728 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson

Att "skruva upp" innebär att man ställer upp överströmsskyddet så att det klarar en högre ström. Detta måste ske med beaktande av kabelareor och kortslutningseffekt mm så att skyddet med säkerhet "löser ut" vid överbelastning eller kortslutning. Man strävar ju alltid att hålla ned skadeverkningarna så att skydden kanske var nedställda "onödigt" lågt.
PLj

Elförsörjning till restaurangvagnarna

av Bengt Espling, Monday, December 26, 2011, 13:12 (4727 dagar sedan) @ Per Ljungberg

Att "skruva upp" innebär att man ställer upp överströmsskyddet så att det klarar en högre ström. Detta måste ske med beaktande av kabelareor och kortslutningseffekt mm så att skyddet med säkerhet "löser ut" vid överbelastning eller kortslutning. Man strävar ju alltid att hålla ned skadeverkningarna så att skydden kanske var nedställda "onödigt" lågt.
PLj

Det som begränsar tågvärmeströmmen på loken är framför allt värmebelastningen på transformatorn. Det termiska överströmsskyddet var inställt för att lokets trafo inte skulle kunna bli överhettad då man tar ut timeffekten av loket. Det hör till sakens natur att det vanligen är persontåg som man tar ut tågvärme till och persontåg är mycket lättare än godståg och då blir ju inte heller uttaget av effekt till körningen lika stor som med tunga godståg. Så det fanns en stor marginal på tågvärmen vad avser värmebelastningen på trafon och då var det ingen stor affär att ändra inställningen på det termiska överströmsskyddet. Kortslutningsskyddet för tågvärmen behövde aldrig ändras så det skyddet var oförändrat.