Järnvägshistoriskt forum

På fotot ser vi de blocksignaler Sö U2 och Sö N2 som fanns på stationen Sösdala (Sö) och som från 1959 kallades ”blocksignal vid stationsgränsen”; i/vid nästa kontaktledningsbrygga syns de motriktade infartssignalerna. Sö U2 för vänsterspår utgjordes av en enskens huvudljussignal med färgväxlare som...

Följande uppgifter om årtal och sträckor med automatisk linjeblockering på dubbelspår med dvärgsignaler på högerspår är hämtade från Kjell Aghults anteckningar: Uppsala C – Märsta 1938–1972 Märsta – Tureberg 1938–1970 Tureberg – Ulriksdal 1937–1970 Ulriksdal – Hagalund (Solna) 1935–1967 Hagalund (So...

Å ena sidan är det ju klart vanligast med spår 1 närmast stationshuset. Å andra sidan spretar spårnumreringen för "speciella lösningar" väsentligt på rätt många ställen; det tycks vara många "lokala initiativ". Jag tvivlar på att det förr fanns något styrande dokument om detta. U...

Inspirerad av tråden Tuta = blåsa visar jag en sammanställning över hur reglerna om lystringsmärke och dess efterföljare har varit i trafikreglerna, d.v.s. i tjänstgöringsreglementet (Tjr), signalordningen (Sio), säkerhetsordningen (Säo, säo), trafiksäkerhetsinstruktionen (Tri), Järnvägsstyrelsens t...

I övrigt har det inte funnits några regler om särskild signalering vid dimma. När det fanns frisiktskorsningar skulle man väl signalera före dessa vid nedsatt sikt, vilket markerades med ett fyrkantigt lystringsmärke. Ja, det har du rätt i. Så kallade frisiktskorsningar var plankorsningar där man, ...

1) Från ikraftträdandet av lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. 2) Rimligen 1963, när benämningen 'kungliga järnvägsstyrelsen' upphörde att användas, i samband med SJ:s omorganisation; den benämningen ersattes då av 'SJ Centralförvaltning'. Men SJ upphörde inte med att utreda olyckor förrän ...

Även i Sverige ges ju ljudsignal "tåg kommer" före vissa plankorsningar utan vägskyddsanläggning och före vissa gångvägskorsningar. Vilka det gäller, bestäms av infrastrukturförvaltaren, som sätter upp en ljudsignaltavla vid den punkt där "tåg kommer" ska ges. Så har det varit se...

Vad jag kan se har ingen i tråden kommenterar de två signalställverk (ställverk I och ställverk II) som finns på ritningen. På en annan ritning hos Ekeving, https://ekeving.se/r/sr_SJ/B/HHJ_192601.jpg från 1926, finns ställverken i detalj samt förreglingstabell. Planritningen är möjligen äldre, för ...

Tåg 4048 är ganska lätt att hitta i den grafiska tidtabell för tdt 145 som finns på SJK:s webbplats, tycker jag. Här är tiderna för de stationer där tåget hade fast uppehåll: Göteborg C avg 20:14. Alingsås ank 20:53, avg 21:07. Remmenedal ank 21:30, avg 21:37 (sannolikt bara för möte). Herrljunga an...

Utöver praxisen att spåret närmast stationshuset kallas spår 1 och att nästa spår kallas spår 2 o.s.v. så är nog beskrivningen att det "blev som man tyckte" rätt träffande.