Järnvägshistoriskt forum

Det är mycket enkelt att googla fram svar på dessa frågor. På gamla forumet finns det åtskilliga trådar om dem, t ex https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=246697 . Tycks ha använts flitigt vid bl a pappersbruk och gasverk. Bland tillverkare kan nämnas Borsig och Vagn- och maskinfab...

Jag har för mig att jag har sett uppgifter om att Oa-loken fick transformatorn bytt mot ett modernare och förbättrat utförande på 1930-talet. Avser frågan i så fall den ursprungliga eller den nya transformatorns vikt? Uppgifterna borde ju inte vara svåra att hitta i handböcker, specifikationer mm fö...

Min far använde bläckpenna (reservoarpenna) fram till någon gång mitten-slutet av 70-talet.

En bit ner i länken i trådens första inlägg finns orsaken till haveriet nämnd. Det är nog svårt att ange någon exakt livslängdssiffra i km eftersom motorslitaget beror på så många olika faktorer. Helt klart är i varje fall att man kan räkna med många gånger längre körsträckor mellan renoveringarna o...

Även ett dumt patent kan fylla sin funktion, dvs att ge en inkomst åt upphovsmannen, om han lyckas sälja patentet till en tekniskt okunnig kapitalist. Sen finns det också ett annat skäl att lämna in "dumma" patentansökningar, nämligen s k patentprofylax, dvs förhindra att någon annan, som ...

Referat av en artikel ur SJ-nytt november 1943, hämtat ur Teknisk Tidskrift häfte 3/1944. Ungefär hälften av de vid SJ förut förbrukade stenkolen ha f.n. ersatts med ved. Antalet vedeldade lok vid SJ är 368, varav 37 på smalspårsbanor. Vedkapning och erforderlig klyvning ombesörjas med transportabla...

Vi vet ju inte om de förvaltningar nere på kontinenten som köpte in Michelinvagnar, satte in dem på sträckor där det fanns spårledningar.

När man talar om galvanisering som rostskydd för järnföremål utomhus, så är det i praktiken alltid varmförzinkning man menar. Elförzinkning, som är alternativet, ger för tunt zinkskikt för att vara användbar i sådan miljö. Stålrör kunde köpas varmförzinkade från grossist eller järnverk redan på 1920...

Ja, som synes om man läser igenom hela textmassan i anbudet.

Bl a för att varmgalvanisering var dyrt på den tiden, och dåtida svenska galvaniseringsverk hade inte så stor kapacitet. Det första verkligt stora varmgalvaniseringsverket i Sverige togs i bruk i slutet av 1940-talet och byggdes med anledning av 400 kV-ledningen Harsprånget - Hallsberg, där alla del...