Bilden visarden ursprungliga hamnen i Gävle omkring 1940 -1950. Kallas numera inre hamnen och används i huvudsak av fritidsbåtar.
I slutet av 1860-talet anlades en ny hamn längre ut i Gävlebukten. Den fick namnet Fredriksskans efter namnet på den tidigare försvarsanläggningen.
1904 invigdes hamnspåret till Fredriksskans. 2023 togs den nya kontaktledningen i bruk.
Gävle inre hamnen
Gävle inre hamnen
Senast redigerad av Rolf Sten den 16 dec 2023, 15:01, redigerad totalt 1 gånger.
-
- Inlägg: 45
- Blev medlem: 15 dec 2023, 13:09
Re: Testar igen
Järnväg med hamn. För mig kan inte motiven bli bättre än så här! En av Sveriges klassiska kusthamnar dessutom.
Re: Fredriksskans
När ersattes hamnen av den i Fredriksskans? Försvann hamnkranarna samtidigt?
-
- Inlägg: 4
- Blev medlem: 19 dec 2023, 09:54
Re: Gävle inre hamnen
Lite hamnhistorik för Gävle:
Gävle omnämns som stad första gången i början av 1400-talet och låg troligtvis i åkröken, där Heliga trefaldighets kyrka står. Med dåtidens båtar var ån förmodligen farbar upp till första forsen, dvs. där Gammelbron ligger idag. Gammelbron är stadens äldsta broplats.
Redan på 1580-talet, när slottet skulle byggas ut, var ån dock för grund för att fartygen skulle kunna komma ända upp till slottet. Från denna tid användes ån upp till dagens Kungsbron, stadens andra broplats, som hamn.
I takt med att staden växte, och fartygen blev större, så flyttade hamnverksamheten gradvis längre ut. I höjd med dagens länsmuseum och Grand hotel så delade ån sig i ett delta med flodarmar söder och norr om huvudfåran. Längst in på den största ön på norra sidan (idag benämnd Alderholmen, då Stora holmen) byggdes på 1700-talet järnvågen under ledning av Polhem. Järnvågen låg där centralstationen ligger idag och var den plats där järnvaruprodukter handlades. Öster om järnvågen låg repslagarbanor.
1855 började järnvägen till Falun (GDJ) byggas från en station mitt på Alderholmen. Det är det bangårdsområdet som syns på Rolfs foto. Strax bortanför Gävle-Dala lantmannaförbunds byggnader på fotot syns en väg som korsar bangården: där är GDJ:s ursprungliga nollpunkt som också är nollpunkt för GOJ och FRMJ.
1869 brann hela staden norr om ån ner. I Ericsons stadsplan från samma år är hela Alderholmen planerad som bangård och modern hamn. Det är förmodligen nu som ån får benämningen Inre hamnen medan östra Alderholmen med nya pirar och kajer kallas Nyhamn. Magasinsområdet på västra Alderholmen, längst bort i fotot, byggdes först. GDJ:s persontrafik flyttade 1877 till en ny station (dagens centralstation) och den ursprungliga stationen på Alderholmen blev en ren godsstation.
Fotografen som tog Rolfs bild står på en hög byggnad på Östra hamnpiren i Nyhamn.
Nyhamn blev snabbt för liten och för grund och redan 1905 stod Fredriksskans djuphamn, byggd runt en befintlig holme ca 3 km österut i den grunda fjärden, färdig.
Rangerbangården på Alderholmen avvecklades på 1960-talet och flyttade till dagens läge på Näringen. Inre hamnen och Nyhamn fortsatte att användas för mindre fartyg i alla fall fram till 1970-talet. Den sista tiden, på 1980-talet, användes området bara som upplag och industriområde innan nästan allt revs ca 1990 för en exploatering med högskola och bostäder som kom av sig p.g.a. lågkonjunkturen.
Idag finns nästan inget som minner om järnvägsepoken, endast några sträckor gatuspår i magasinsområdet samt ett stickspår till Gevalias gasoltankar återstår. Bangårdsområdet är bebyggt med bostäder och pirarna i Nyhamn ska också bebyggas. Vid åns "knä", mitt i fotot, går en lågbro (byggd 1992). De två hamnkranarna som syns på fotot står kvar på Östra hamnpiren och det finns en ambition att bevara dem.
På länken http://www.gavledraget.se/A2/Sten_Hillm ... planer.htm finns lite gamla kartor (längst ner) från 1700-talet och framåt.
På länken http://kartbild.com/ finns en del gamla kartor och ortofoton inskannade.
Gävle omnämns som stad första gången i början av 1400-talet och låg troligtvis i åkröken, där Heliga trefaldighets kyrka står. Med dåtidens båtar var ån förmodligen farbar upp till första forsen, dvs. där Gammelbron ligger idag. Gammelbron är stadens äldsta broplats.
Redan på 1580-talet, när slottet skulle byggas ut, var ån dock för grund för att fartygen skulle kunna komma ända upp till slottet. Från denna tid användes ån upp till dagens Kungsbron, stadens andra broplats, som hamn.
I takt med att staden växte, och fartygen blev större, så flyttade hamnverksamheten gradvis längre ut. I höjd med dagens länsmuseum och Grand hotel så delade ån sig i ett delta med flodarmar söder och norr om huvudfåran. Längst in på den största ön på norra sidan (idag benämnd Alderholmen, då Stora holmen) byggdes på 1700-talet järnvågen under ledning av Polhem. Järnvågen låg där centralstationen ligger idag och var den plats där järnvaruprodukter handlades. Öster om järnvågen låg repslagarbanor.
1855 började järnvägen till Falun (GDJ) byggas från en station mitt på Alderholmen. Det är det bangårdsområdet som syns på Rolfs foto. Strax bortanför Gävle-Dala lantmannaförbunds byggnader på fotot syns en väg som korsar bangården: där är GDJ:s ursprungliga nollpunkt som också är nollpunkt för GOJ och FRMJ.
1869 brann hela staden norr om ån ner. I Ericsons stadsplan från samma år är hela Alderholmen planerad som bangård och modern hamn. Det är förmodligen nu som ån får benämningen Inre hamnen medan östra Alderholmen med nya pirar och kajer kallas Nyhamn. Magasinsområdet på västra Alderholmen, längst bort i fotot, byggdes först. GDJ:s persontrafik flyttade 1877 till en ny station (dagens centralstation) och den ursprungliga stationen på Alderholmen blev en ren godsstation.
Fotografen som tog Rolfs bild står på en hög byggnad på Östra hamnpiren i Nyhamn.
Nyhamn blev snabbt för liten och för grund och redan 1905 stod Fredriksskans djuphamn, byggd runt en befintlig holme ca 3 km österut i den grunda fjärden, färdig.
Rangerbangården på Alderholmen avvecklades på 1960-talet och flyttade till dagens läge på Näringen. Inre hamnen och Nyhamn fortsatte att användas för mindre fartyg i alla fall fram till 1970-talet. Den sista tiden, på 1980-talet, användes området bara som upplag och industriområde innan nästan allt revs ca 1990 för en exploatering med högskola och bostäder som kom av sig p.g.a. lågkonjunkturen.
Idag finns nästan inget som minner om järnvägsepoken, endast några sträckor gatuspår i magasinsområdet samt ett stickspår till Gevalias gasoltankar återstår. Bangårdsområdet är bebyggt med bostäder och pirarna i Nyhamn ska också bebyggas. Vid åns "knä", mitt i fotot, går en lågbro (byggd 1992). De två hamnkranarna som syns på fotot står kvar på Östra hamnpiren och det finns en ambition att bevara dem.
På länken http://www.gavledraget.se/A2/Sten_Hillm ... planer.htm finns lite gamla kartor (längst ner) från 1700-talet och framåt.
På länken http://kartbild.com/ finns en del gamla kartor och ortofoton inskannade.