Rökskärmar i Sverige?

[Thomas Tell]

Rökskärmar blev vanligare i samband med vedeldning. När loken återställdes till koleldning togs i vissa fall skärmarna ned, men inte alltid. Det var väl Witte (elefantöron) eller Wagner som användes.

Det är väl Wagner som är stora som elefantöron, eller?

[Olof W]

Varför var det så få ånglok som hade rökskärmar i Sverige jämfört med tex Tyskland?

Syftet med rökskärmarna vara att hindra röken att slå ner mot hytten och lokpersonalen. Om jag får spekulera lite så gör den större lastprofilen i Sverige att man kan göra skorsten högre vilket är en bra start för att få upp röken över hytten. Generellt lägre hastigheter än på kontinentens oelektrifierade stambanor är ett annat skäl till att röken inte trycks ner lika mycket av fartvinden.

Löst tänkt av
Olof

[Conny Sernfalk]

SWB 58 har rökskärmar medans 56 inte har det.

Jodå! A6 1687 (f.d SWB 56) hade rökskärmar. På SWB fick loket tidigt en variant av Nordlings rökuppdrivarskärm och senare den stora skärmen. Skärmen avlägsnades av NBVJ när det blev museilok.

1687 A6 1972 Avesta lokstation foto Conny Sernfalk.jpg (203.76 KiB) Visad 648 gånger

[Per-Olov Brännlund]

Intressant att denna fråga kom upp. När det gäller litt. L har jag inte sett bilder på några andra med rökskärmar än de som var placerade i Linköping, 799, 808, 810, 812 och 969. Av foton att döma hade dessa rökskärmar under åren 1949-1951.
Kan någon lägga ut en bild på någon annan L-maskin med rökskärmar än dessa?

[Per-Olov Brännlund]

Intressant att denna fråga kom upp. Då det gäller lok litt. L har jag aldrig sett bild på något annat L-lok med rökskärmar än de som var placerade i Linköping, 799, 808, 810, 812 och 969. Loket hade rökskärmar under åren 1949-1951.
Om någon har en bild på något annat L-lok med rökskärmar än dessa, lägg gärna ut bilden?

[Konduktören]

Ok det visste inte jag men tack för informationen Conny.

[Anders Sandgren]

Rökskärmar blev vanligare i samband med vedeldning. När loken återställdes till koleldning togs i vissa fall skärmarna ned, men inte alltid. Det var väl Witte (elefantöron) eller Wagner som användes.

Det är väl Wagner som är stora som elefantöron, eller?

Så är det nog. Wagner är afrikanska elefantöron och Witte snarast asiatiska d:o

[Anders Ljung]

Rökskärmar blev vanligare i samband med vedeldning. När loken återställdes till koleldning togs i vissa fall skärmarna ned, men inte alltid. Det var väl Witte (elefantöron) eller Wagner som användes.

Det är väl Wagner som är stora som elefantöron, eller?

Så är det nog. Wagner är afrikanska elefantöron och Witte snarast asiatiska d:o

Wagner-skärmar börjar ända nere från gångbordet, Witte börjar ungefär vid sotskåpets "ekvator".

[BD-]

Varför var det så få ånglok som hade rökskärmar i Sverige jämfört med tex Tyskland?

Syftet med rökskärmarna vara att hindra röken att slå ner mot hytten och lokpersonalen. Om jag får spekulera lite så gör den större lastprofilen i Sverige att man kan göra skorsten högre vilket är en bra start för att få upp röken över hytten. Generellt lägre hastigheter än på kontinentens oelektrifierade stambanor är ett annat skäl till att röken inte trycks ner lika mycket av fartvinden.

Löst tänkt av
Olof

I Sverige var skorstenshöjden, förutom för de två A3-loken och Mab (4650 mm) före elektrifieringen, max 4300 mm. I Tyskland var skorstenshöjden också 4300 mm + ibland en förhöjning som emellanåt kunde nå upp till 4650 mm.

[Petmat]

VGJ 31, runt skorstenen, och även som SJ B4p 3110, men då Witte.