Färgbilder av väderbitna lok på femtiotalet? Tankar.

[Jan_Murberger]

I boken Ånglok vid Sveriges normalspåriga enskilda järnvägar Del 2, sidan 126 finns en fantastisk bild av ett N-lok som är ordentligt patinerat. Bilden håller hög färgkvalitet och är tagen av LOK, tidogt sextiotal. Det är så här jag tänker att många ånglok borde ha sett ut även på femtiotalet. Slitaget kan anas på svartvita bilder men nyanser av brunt är svåra att gissa sig till. Det samma gäller D-loken som i senare bilder från slutet av tjänst ser närmast negligerade ut. Hur var det på femtiotalet? Hur vårdad var lokflottan inför stundande revision? Oljestänk från koppelstänger torde ha funnits i alla tider. Hade man tid att putsa ånglok? De svartvita bilderna är i alla fall långt ifrån de blänkande leveransfotona från ett halvt sekel tidigare.

[Conny Sernfalk]

I boken Ånglok vid Sveriges normalspåriga enskilda järnvägar Del 2, sidan 126 finns en fantastisk bild av ett N-lok som är ordentligt patinerat. Bilden håller hög färgkvalitet och är tagen av LOK, tidogt sextiotal. Det är så här jag tänker att många ånglok borde ha sett ut även på femtiotalet. Slitaget kan anas på svartvita bilder men nyanser av brunt är svåra att gissa sig till. Det samma gäller D-loken som i senare bilder från slutet av tjänst ser närmast negligerade ut. Hur var det på femtiotalet? Hur vårdad var lokflottan inför stundande revision? Oljestänk från koppelstänger torde ha funnits i alla tider. Hade man tid att putsa ånglok? De svartvita bilderna är i alla fall långt ifrån de blänkande leveransfotona från ett halvt sekel tidigare.

Svårt att svara generellt på. det du hänvisar till var ett lok på enskild järnväg som varit avställd och kanske uppställd utomhus i minst 2 års tid. Frågan kanske behöver minskas ner till rutiner vid SJ lokstationer, enskilda järnvägar eller industrier. Det finns gott om exempel på lok som stått utomhus i år / årtionden eller t.o.m århundrade (t.ex. svenskloken på Bjørnøya (Svalbard).
Jag har själv sett vid lokstationer på 60 tal hur man regelbundet blåste rent ånglok med tryckluft och lösningsmedel framförallt i hytt och maskineri. Utomhusförvaring eller lokstallsförvaring av driftånglok vid SJ varierade. I Hagalund t.ex. endast inomhus vid reparationer / pannspolningar e.t.c. På 50 talet tillkom även konserveringarna av beredskapsånglok vars rostskydd av tectyl eller dinitrol gav en matt patina men mycket hållbar jmf med målade lok. Kunde tydligt t.ex. ses vid uppsamlingarna av f.d beredskapsånglok i Grängesberg på 1990 talet. Särskilt på dom lok som stod kvar efter 10-15 år.
Drift ångloken vid SJ hade förhållandevis täta reparationer / revisioner på huvudverkstäder fram till 1970 där loken tvättades och målades upp. Alternativt behandling med tectyl / dinitrol om det var beredskapsreparationer. I undantagsfall målades även beredskapsloken.
Det går fort med åldrig patina för ånglok om dom används eller står utomhus. Efter något år efter utgången revision och målning var den yttre patinan helt förändrad. Om du Googlar på 1123 i Nykroppa (Hallkvist skrot) kan du se hur knappt 30 års utomhusuppställning påverkar av ett lok som hade ett gott grundskydd av tectyl/dinitrol när det ställdes dit. I mitt tycke intressant studie av metallers yttre påverkan och förhoppningsvis får loket stå kvar många år orört.
Elloken vid SJ var en helt annan historia. Har i tidigare inlägg här påståtts att rengöring längre tillbaka varierade mellan olika lokstationer.

Nedanstående fasta ångmaskin finns i Ny-London (Svalbard). Efter misslyckade försök att bryta marmor ställdes verksamheten av på 1920 talet och står kvar helt orört. Visar bra på hur 90 års naturlig nedbrytning påverkar patinan.

IMG_5081 Svalbard Ny-London 2016-07-18 foto Conny Sernfalk.jpg (173.32 KiB) Visad 1984 gånger

IMG_5107 Svalbard Ny-London 2016-07-18 foto Conny Sernfalk lågupplöst.jpg (195.57 KiB) Visad 1984 gånger

[Thomas Tell]

När jag tittar igenom Digitalt arkivs (svartvita) ångloksbilder från 1940-60 cirka får jag ingen generell bild av skitiga lok. Inte var de så smutsiga. Blanka plåtar med sot och smuts på. Vissa lok med de blånerade pannplåtarna, med mörka band runt, synliga.
Överdriv inte när du vädrar ett modellok, eller för den delen en vagn.

[Thomas Tell]

När jag tittar igenom Digitalt arkivs (svartvita) ångloksbilder från 1940-60 cirka får jag ingen generell bild av skitiga lok. Inte var de så smutsiga. Blanka plåtar med sot och smuts på. Vissa lok med de blånerade pannplåtarna, med mörka band runt, synliga.
Överdriv inte när du vädrar ett modellok, eller för den delen en vagn.

[Jan_Murberger]

Mitt intryvk har varit förhållandevis välvårdat. Det var därför jag förvånades av N-lokets skick, men det fick en förklaring. Edit: Då kanske det här N-loket i Kristinehamn är mer reprenentativt? Relativt fint i plåten, lätt brunton på sotskåo och ganska smutsigt på hjul och nedre komponenter?
https://m.youtube.com/watch?v=c2UtrfklH ... bi1sb2s%3D

[Björn Arvidsson]

Mitt intryvk har varit förhållandevis välvårdat. Det var därför jag förvånades av N-lokets skick, men det fick en förklaring. Edit: Då kanske det här N-loket i Kristinehamn är mer reprenentativt? Relativt fint i plåten, lätt brunton på sotskåo och ganska smutsigt på hjul och nedre komponenter?
https://m.youtube.com/watch?v=c2UtrfklH ... bi1sb2s%3D

Den filmsnutten är från Katrineholm filmad i nutid. Det loket renoverades av SÅS (Stockholms Ånglokssällskap) För ca 30 år sedan och har mesta tiden när det inte använts i trafik förvarats under presenning. På filmen är det nog ca 15år sedan det användes senast

[Conny Sernfalk]

Mitt intryvk har varit förhållandevis välvårdat. Det var därför jag förvånades av N-lokets skick, men det fick en förklaring. Edit: Då kanske det här N-loket i Kristinehamn är mer reprenentativt? Relativt fint i plåten, lätt brunton på sotskåo och ganska smutsigt på hjul och nedre komponenter?
https://m.youtube.com/watch?v=c2UtrfklH ... bi1sb2s%3D

Bäste Jan!
Om du är ute efter någon slags generell patina på ånglok över olika tidsåldrar är det omöjligt beroende på följande:
1 Pratar du om SJ ånglok, Enskilda Järnvägars lok, industrilok eller museilok? Alla hade olika förutsättningar till t.ex. förvaring, grundarbeten / målningar, hålla efter sot, olja, smuts e.tc, hur och när senaste målning gjordes m.m.

Museiloket som filmen visar i Katrineholm blev 1965 konserverad och dränkt med yttre rostskyddsbehandling tectyl/dinitrol (som beredskapslok). Stod utomhus efter 1972 (efter slopning för skrotning). Köptes av museiförening 1978 som påbörjade renovering c:a 10 år senare. Hela tiden stående utomhus. Lokets patina då var ganska oförändrad av konserveringen. Rostskyddsmedel togs bort och loket tvättades och målades och var skinande blankt 1989 och var i trafik c:a 10 år. Ingen större yttre behandling under tiden förutom inför resor och då viss yttre uppsnyggning brukade genomföras. Därefter avställt utomhus under pressening fram till filmen. Är idag åter uppmålat och står som monument utanför Katrineholms lokstall. Museiföreningar har i allmänhet betydligt högre krav (egna och yttre) att loken skall vara välputsade än vad som är fallet på SJ på senare årtionden.

Om vi tar SJ 50 tal och framåt fick driftlok uppmålningar i samband med revisioner. Revisioner genomfördes relativt ofta. Men bara efter något års användning och ofta utevistelse var patinan helt förändrad av sot, smuts, oljebeläggningar och naturlig nedbrytning.
Lokstationerna hade ett visst yttre underhåll genom besprutning av lösningsmedel och rengöring där arbetsytor som maskineri och armatur i hytt prioriterades. Någon total tvätt / rengöring / gjordes oftast ej på lokstationerna. Åtminstånde inte under 60 talet och framåt.
På 1950 talet fanns därutöver även många övertaliga ånglok som stått avställda i upp till 5-6 års tid. Dom slopades för skrotning eller blev beredskapslok men huvudverkstäderna hade lång väntetid för konservering. dom fick då stå (i regel utomhus) utan underhåll.
Rostskyddsbehandling av beredskapslok genomfördes mellan mitten av 50 talet till sent 1960 tal. Behandlingen utfördes på huvudverkstad. Från sent 60 tal när konserveringen ändrades till torrluft behövdes ingen yttre rostskyddsbehandling utan loken ställdes in i sina plasttält som dom var (med varierande patinor) efter provkörning. En del var rostskyddsbehandlade sedan tidigare och en del hade en målning i botten efter senaste revision som driftlok. När flertalet plockades ut var patinan i stort sett densamma som när loken ställdes in (i vissa fall 20 år tidigare). Vid avvecklingen av beredskapslok mkt stor skillnad hur patinan utvecklades mellan dom lok som hade ett lager av rostskyddsmedel jmf med lok som endast hade målning efter senaste revision. Den senare gruppen fick ganska snabbt en röd patina av begynnande rost och färglager försvann.
Med andra ord. Patinan (stora ytor som pannplåtar m.m) på SJ ånglok berodde främst på hur längre sedan loket fick sin revision och därmed tvättades och målades. Hur uppställningen fungerade spelade även viss roll. Jag illustrerar genom ett specifikt lok N 1442. Visar hur ofta loket fick revisioner (senaste 1967) och därefter foto 1968 och 1969. Som driftlok stod det utomhus utom vid löpande reparationer och pannspolningar.

1442 N Reparationsjournal IMG_7856 lågupplöst.jpg (222.81 KiB) Visad 1556 gånger

1442 1968-05-23 Hagalunds lokstation foto Järnvägsmuseet lågupplöst.jpg (168.14 KiB) Visad 1556 gånger

1442 1969 våren Karlberg foto Conny Sernfalk lågupplöst.jpg (191.93 KiB) Visad 1556 gånger

[Jan_Murberger]

Tack för utförligt svar. Ok, alla kan gissa att jag samlar kunskap för att vädra modelljärnvägslok men att det ska vara någorlunda korrekt. Mina industrilok ska jag låta vara ganska nedgångna och när det gäller privatägda lok har man mer frihet men det är linjeloken som är mest intressanta för frågeställningen i den här tråden. Har konstaterat att ångloken kunde vara ganska smutsiga upp till undersidan av gångborden. Sen tar någorlunda fina svarta, eller olika grad av solblekning och gråtoner vid. Frågan är om ett E-lok hunnit få bruntoner på sotskåpet mellan revisionerna? Här är en E2 954 (ja, jag förstår att bilden är tagen efter 1950 men undrar ändå om det kan vara representativt för ett linjelok i tjänst på femtiotalet) eller ska man bromsa lite?
https://www.fsvj.se/om-jarnvagsmuseet/v ... on/anglok/