Slutbelysning på äldre personvagnar

[Ulf Pålsson]

Fram till 1923 (på enskilda järnvägar: fram till 1921) var slutsignalskärmar helvita. 1923 (1921) försågs de med ett rött streck. 1940 (enl. ett cirkulär, i Säo 1941) ändrades färgställningen från vit/röd till gul/röd. Slutsignallyktor började målas (som skärmarna) från 1918, men målning av lyktor för endast nattsignal verkar inte ha blivit obligatorisk förrän 1947.

Så här har trafikreglerna (Tjr, Sio, Säo, säo, JTF, TTJ) sagt om slutsignal på tåg bestående av lok och vagnar. Uppgifterna gäller Statens järnvägar med föregångare, och från 1996 på Banverkets/Trafikverkets järnvägsnät.

1856–1877. Dag- och nattsignal: Två lyktor, en på vardera långsidan, med ofärgat sken framåt och med rött sken bakåt.

1877–1907. Dagsignal: En vit skärm, fäst vid bakersta dragkroken. Nattsignal: Två flyttbara lyktor, en på vardera långsidan, med ofärgat sken framåt och rött sken bakåt.

1907–1918. Dagsignal: Två rektangulära vita skärmar, en på vardera långsidan. Nattsignal: Som 1877–1907.

1918–1923. Dagsignal: Två rektangulära vita skärmar eller vitmålade lyktor, en på vardera långsidan. Nattsignal: Två flyttbara lyktor, en på vardera långsidan, med fast eller blinkande ofärgat sken framåt och rött sken bakåt.

1923–1941. Dagsignal: Två slutsignalskärmar eller flyttbara slutsignallyktor, vita med rött tvärstreck, en på vardera långsidan. Nattsignal: Som 1918–1923.

1941–1947. Dagsignal: Två slutsignalskärmar eller flyttbara slutsignallyktor, gul-röda, en på vardera långsidan. Nattsignal: Som 1918–1923.

1947–1973. Dagsignal: som 1941–1947. Nattsignal: Två flyttbara slutsignallyktor, en på vardera långsidan, med fast eller blinkande vitt (ofärgat) sken framåt och rött sken bakåt.

1973–1979. Dagsignal: Två slutsignalskärmar eller slutsignallyktor, en på vardera långsidan:
– gul-röd slutsignalskärm, eller
– flyttbar gul-röd slutsignallykta, eller
– tänd fast slutsignallykta med vitt sken framåt och rött sken bakåt, fast eller blinkande (kom dock aldrig att utnyttjas i loktåg).
Nattsignal: Två slutsignallyktor, en på vardera långsidan:
– tänd flyttbar slutsignallykta, eller
– tänd fast slutsignallykta (kom dock aldrig att utnyttjas i loktåg),
med vitt sken framåt och rött sken bakåt, fast eller blinkande.

1979–1987. Dagsignal: Två slutsignalskärmar eller slutsignallyktor, antingen en på vardera långsidan eller två vågrätt placerade på gaveln:
– gul-röd slutsignalskärm, eller
– flyttbar gul-röd slutsignallykta. eller
– tänd fast slutsignallykta med rött sken bakåt, fast eller blinkande.
Nattsignal: Två slutsignallyktor, antingen en på vardera långsidan eller två vågrätt placerade på gaveln:
– tänd flyttbar slutsignallykta, eller
– tänd fast slutsignallykta,
med rött sken bakåt, fast eller blinkande.

1987–1993. Dagsignal: En gul-röd slutsignalskärm eller flyttbar gul-röd slutsignallykta, antingen på ena långsidan eller på gaveln, eller
en centralt placerad eller två vågrätt placerade fasta slutsignallyktor, med rött sken, fast eller blinkande.
Nattsignal: En flyttbar slutsignallykta, antingen på ena långsidan eller på gaveln, med rött sken bakåt, fast eller blinkande, eller
en centralt placerad eller två vågrätt placerade fasta slutsignallyktor, med rött sken, fast eller blinkande.

1993–2022. Dagsignal och nattsignal: Två flyttbara gula och röda eller vita och röda slutsignalskärmar eller slutsignallyktor, eller en av vardera, uppsatta i bakre delen av fordonet. För att gälla som nattsignal ska slutsignallykta vara tänd med rött fast eller blinkande sken bakåt och slutsignalskärm ska vara reflekterande; eller
en tänd fast slutsignallykta med rött sken bakåt, fast eller blinkande; eller
två tända fasta slutsignallyktor med rött sken bakåt, fast eller blinkande.

2022–. Dagsignal och nattsignal: Huvudregel:
för resandetåg: fast rött sken från två vågrätt placerade slutsignallyktor;
för godståg och tjänstetåg:
– två vita och röda flyttbara slutsignalskärmar, reflekterande, vågrätt placerade och med fastställt utseende, eller
– slutsignal enligt reglerna för resandetåg.
Om det sista fordonet inte är utrustat för att kunna visa slutsignal enligt huvudregeln, eller vid fel på utrustningen, gäller följande:
– Slutsignal får visas med blinkande i stället för fast rött sken.
– Slutsignal får visas från endast en fast slutsignallykta.
– På resandetåg får slutsignal får visas enligt reglerna för godståg och tjänstetåg.
– Slutsignal får visas med rött sken från flyttbara gula och röda slutsignallyktor av äldre utformning.
– Som dagsignal får slutsignal utgöras av flyttbara slutsignalskärmar som är icke reflekterande, gula och röda och av äldre utformning, eller av släckta flyttbara slutsignallyktor.

Vid enskilda järnvägar (EJ) gällde till 1921: Inte vid alla EJ var slutsignal obligatorisk som dagsignal. Ur Tjr-EJ-1880: ”Å jernväg, der det anses nödigt att vid dagsljus särskildt beteckna sista vagnen i tåg, skall sådan beteckning ske genom en hvit skärm, fästad vid vagnens eftersta gafvel.” Vissa större EJ, bl.a. BJ, SWB och GDJ införde dock 1913 de regler som vid SJ hade gällt sedan 1907. 1921 infördes vid EJ allmänt sidoplacerade slutsignalskärmar, som redan hade det röda tvärstreck som SJ införde 1923, liksom vita slutsignallyktor med rött tvärstreck.
/up

[Olof W]

Tack Ulf för denna gedigna genomgång. Den skall jag spara
/Olof

[Erik Andersson]

Höjden har lykthållaren har också varierat med åren. Enligt SJ:s ritning för lykthållare har den placerats 350 mm från korgens underkant fram till 1906 och därefter 950 mm från korgens underkant.